4 december, 2020

Julkalender 3/12 Tamduva

Julkalender! Tamduva – 3 december

 

Det kan synas märkligt att ha med tamduvan när det gäller fåglar som besöker våra fågelmatningar. Men den är en ganska vanlig besökare i flera städer och det handlar då i regel om förvildade bestånd och inte brevduvor från något duvslag.

 

Tamduvan härstammar från den vilda klippduvan som en gång hade en vidsträckt utbredning i Europa i såväl bergstrakter som längs klippiga kuster. Så vitt vi vet, har den vilda formen aldrig häckat i Sverige men den lär ha funnits så nära som i södra Norge och på ön Helgoland i sydöstra Nordsjön. Redan på medeltiden togs domesticerade duvor till Sverige, där man höll fåglarna i duvslag. Från och till rymde dock fåglar och etablerade frilevande bestånd, även i samhällen där det aldrig funnits några duvslag.

 

Tamduvan var en av de första fåglarna som människan domesticerade. Det skedde troligen för minst 6000 år sedan i Mellanöstern. Anledningen var föda – man slaktade och åt de nästan flygfärdiga ungarna. Långt senare upptäcktes att duvornas bundenhet till boplatsen innebar att de alltid återvände hem, även om de förflyttades långt bort. Det innebar i sin tur att de kunde fungera som budbärare, men bara i en riktning, det vill säga bortifrån och hem. De första säkra beläggen på brevduvehantering är från vår tideräknings början.

 

En kuriositet i detta sammanhang är att brevduvor använts som budbärare i flera krig. Så sent som under andra världskriget användes brevduvor bland annat vid invasionen av Normandie. Den första duvan som återvände hem till Brittiska öarna med budskap om att invasionen lyckats hette Paddy. Efter kriget var Paddy en av flera brevduvor som belönades med medalj för tapperhet i fält!

 

En annan kuriositet när det gäller tamduvan är att den numera kan häcka under årets alla månader. Bon med ägg eller ungar påträffas regelbundet även i december och januari. Orsaken till detta är inte helt klarlagd, men man misstänker att duvornas hormonproduktion påverkas av allt ljus som numera finns i våra samhällen.

 

Vid fågelmatningar äter tamduvorna frön av snart sagt alla slag, även havre och vete. De kommer ofta i flockar och håller så gott som alltid till på marken under fröautomaterna där de plockar av det spill som blir.

 

Text: Anders Wirdheim

Foto: Arkivbild

 

Inställningar för cookies

Vi använder cookies på den här webbplatsen. Vissa behövs för att sidan ska fungera korrekt (funktionella). Andra för att analysera hur vår webbplats används (statistik & marknadsföring). Läs mer om cookies här.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (birdlife.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och sparar de val du gör. Funktionella är alltid aktiverad så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 1 session

Statistik & marknadsföring

Vi använder oss av Google Ads Optimization. Detta ger oss möjligheten att mäta och analysera trafik på webbplatsen. Exempel på användning av information  är: antal besökare under en viss period, vilka sidor besökare tittar på, hur länge är besökare på webbplatsen, med mera.

[_ga]
Cookien används av Google Analytics  för att lagra och räkna sidvisningar.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 13 mån, 6 dagar

[_ga_*]
Cookien används av Google Analytics  för att lagra och räkna sidvisningar.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 13 mån, 6 dagar

Att hålla dessa cookies aktiverade hjälper du oss att förbättra vår webbplats. Tack!