Julkalender 7/12 Nötskrika
Julkalender! Nötskrika – 7 december
Det väckte viss uppmärksamhet och restes många ifrågasättande när det i boken ”Sveriges fåglar – antal och förekomst” för några år sedan konstaterades att nötskrikan är Sveriges talrikaste kråkfågel med ca 290 000 par. Kunde den verkligen vara talrikare än kajan, som ju kan ses i jätteflockar över snart sagt varje samhälle, eller skatan, som finns överallt där det bor människor? Och hur är det med kråkan? Den är ju också vanlig!
En stor del av förklaringen till misstron är att kaja, skata och kråka söker människans närhet, och därmed ofta syns, medan nötskrikan nästan gör tvärtom. Den håller sig i skogarna och lever dessutom ganska tillbakadraget. Det är egentligen bara på vintern samt ibland på höstarna som nötskrikan söker sig till bebyggelse. Men när det gäller hösten, måste det finnas ekar i närheten. Då samlar nämligen nötskrikan ekollon för att hamstra inför den stundande vintern. Längre norrut i landet, där det inte växer några ekar, hamstrar nötskrikan annan föda.
Beroendet av ekollon som vinterföda får också till följd att nötskrikan vissa år kan vandra iväg. Det händer under höstar då ekarna inte bär några ollon. Det får nötskrikorna att lämna skogarna och ge sig ut på till synes vingliga och osäkra resor mot andra trakter. Sådana höstar kan man se stora skaror nötskrikor gång på gång försöka lämna skyddande vegetation, t.ex. vid Falsterbo, för att ge sig ut över havet mot sydväst. Uppenbarligen skrämmer havet, för fåglarna tvekar och vänder tillbaka. Samtidigt är driften att dra vidare stark, och till slut ger sig de allra flesta av.
Vi har alltså nästan 300 000 par nötskrikor i landet. De allra flesta häckar i barrskogar, och omvandlingen från naturliga barrskogar till plantager av gran eller tall har missgynnat nötskrikan. De enformiga och likåldriga plantagerna hyser inte på långt när lika stora födoresurser för en nötskrika som mera naturliga skogar med större variation.
Som andra kråkfåglar är nötskrikan en allätare. Den lever på allt från frön och bär, via insekter till fågelägg och fågelungar. Detta återspeglas även vid fågelmatningarna, där nötskrikan håller till godo med lite av varje. Den är dock mycket begiven på fett och hackar gärna på upphängd talg eller förser sig av talgbollar.
Text: Anders Wirdheim
Foto: Arkivbild
