Vitkindad gås. Foto: Daniel Bengtsson

17 februari, 2020

Kritik mot Naturvårdsverkets förslag till jakttidsändringar

För närvarande pågår en översyn av vilka arter som får jagas under vilka perioder i Sverige. Översynen har delats upp i två delar, varav den första i huvudsak behandlar däggdjur men det ingår även en del frågor som rör skyddsjakt på fåglar.

 

Inom BirdLife Sverige är vi kritiska till att liggande förslag i många avseenden förefaller sträva efter att utöka antalet skottillfällen. Naturvårdsverket använder t.ex. flitigt formuleringen från sin egen Strategi för svensk viltförvaltning som säger att ”jakt, viltturism och annat brukande av vilt inte ska begränsas av omotiverade hinder utan utgångspunkten är att det ska främjas”. Tyvärr verkar det som att vissa fågelarters svaga eller minskande populationer kan definieras som ”omotiverade hinder”…

 

Som vi ser det ska utgångspunkten för jakt generellt vara att bytet fälls för att tas tillvara. Därmed borde förslagen att införa jakt på ekorre och hermelin förkastas. Vad som framförs från jägarhåll, nämligen att ekorre är ett utmärkt ”övningsmål” för nybörjare snarare förstärker vår uppfattning att förslaget är olämpligt.

 

Vi anser också att samtliga jakttider måste anpassas till övrigt nyttjande av naturen (inte minst det som brukar kallas rörligt friluftsliv). Naturvårdsverket ger jakten oproportionerligt stort utrymme i förhållande till andra intressen, inte minst möjligheterna att uppleva fåglar, däggdjur och natur i allmänhet. Detta är intressen som ökat kraftigt under senare år samtidigt som intresset för jakt snarare verkar minska eller ligga på en oförändrad nivå.

 

Vad gäller förslagen om att införa skyddsjakt på sångsvan, trana och storskarv anser BirdLife Sverige att förslaget inte är genomtänkt och därför inte kan accepteras. Med tanke på att återrapporteringen av tillståndsgiven skyddsjakt på storskarv haft mycket stora brister tidigare, anser vi att risken är stor att myndigheterna tappar kontrollen över hur många fåglar som skjuts, och att man därmed i ännu mindre utsträckning än idag kan utläsa skyddsjaktens effekter. Slopande av tillståndsansökan gör det också ”fritt fram” för väldigt många som inte har giltiga skäl för skyddsjakt att ”ta saken i egna händer”. Det kommer onekligen att leda till en (sannolikt kraftigt) utökad spridning av blyammunition i naturen, liksom betydande störning av särskilt känsliga arters rast- och häckningsplatser. I många fall kan jakt på enskilds initiativ komma att innebära lagbrott, såsom när blyammunition används under jakt vid öppet grunt vatten eller vid landstigning på häckningsskär för att lättare kunna skjuta exempelvis storskarvar.

 

Våra inskickade synpunkter kan laddas ner genom att klicka på denna länk.

Gilla gärna