Kungsörnssymposium i Kungälv 14-15 oktober

Den gångna helgen organiserade Kungsörn Sverige och Örn 72 ett symposium om kungsörn på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Här nedan ges ett kort referat från en del av de intressanta föredrag som hölls.

Blyförgiftning av örnar

Frauke Ecke är forskare vid SLU i Umeå och försteförfattare till den i år mycket uppmärksammade publikationen om hur bly påverkar kungsörnarnas kondition och överlevnad. Tidigare diskuterades akut blypåverkan, men studien visar att även ”bakgrundsvärden” har stora effekter. GPS-försedda kungsörnar visar effekt på flyghöjd redan vid drygt en tiondel av ”bakgrundsvärden” (25 respektive 200 ppb). Studien visar en tydlig ökning av blykoncentrationen i blod hos kungsörnar efter jaktstart på hösten. Värdena ligger långt över värden då effekter kan utläsas.

Idag kommer bly främst från jakt (tidigare huvudsakligen från bilar). Metalliskt bly joniseras i magsäcken och det finns inga ”gränsvärden” som kan anses säkra. Diffusa symptom i form av trötthet, huvudvärk, förhöjt blodtryck etc. gör att det är svårt att diagnostisera blyförgiftning. Det finns för övrigt ett tydligt samband mellan blyhalt i blod och IQ, mest påtagligt hos män. Då det visat sig att blysplitter finns i betydligt större omfattning och på längre avstånd från själva sårkanalen så bör de mänskliga hälsoaspekterna tas på större allvar framöver.

Predation av örn

Jenny Mattisson är forskare vid NINA i Trondheim och har sammanställt information om örnpredation på ren. Kungsörn står för 23 % av ersättningen i Norge (100–150 dokumenterade fall per år), medan huvuddelen orsakas av järv och lo. Bytesfynd från kungsörnsbon visar på att ren utgör upp till 10 % av dieten (hönsfågel viktigaste födokällan). Häckningsframgången hos kungsörn korrelerar med tillgång på ripa (och hare?). Ren utgör alternativ födokälla, främst i form av (svaga?) kalvar samt kadaver under vintern. Kungsörn stod för ca 5 % av kalvdödlighet i Sverige under 80-talet, medan järv och lo stod för majoriteten.

Kungsörnspredationen på ren är med stor sannolikhet åtminstone delvis kompensatorisk (de tar kalvar som väger mindre, sannolikt svaga/sjuka djur, och uttaget är större vid stor täthet på ren). I Finland har uppemot 40 % dokumenterats härröra från kungsörn, men frågan är om det verkligen är örnarna som dödar renarna eller om renarna redan är döende. Häckande fåglar förefaller ta ren i mindre utsträckning jämfört med icke-adulta och sådana som inte häckar. Fåglar som ej är knutna till boplats kan följa renarna. Predationens omfattning beror ej av revirtäthet hos örn, då örnarna söker sig till där det finns föda.

Utfordring och färgringmärkning av örn i Sverige sedan 1972

Claes-Göran Ahlgren redovisade 45 års verksamhet inom Örn 72. På 1980-talet lades under varje vinter i storleksordningen 60 ton utfodringsmat ut under 1 000 tillfällen. Samarbete med Kungsörnen AB med flera sponsorer har möjliggjort utveckling från enbart utfodringsförening till”välbärgad” organisation med egen tidskrift och omfattande färgringmärkning. Torbjörn Hedfeldt redogjorde för det senare. Sedan 1995, då färgringmärkningen startade, har verksamheten kostat ca 450 000 kr. Styrelsen har tagit beslut att fortsätta åtminstone två år till. Bristen på ringmärkare är uppenbar.

Många nordfinska örnar tillbringar vintern i Sverige, men inga örnar från Estland eller Lettland har dokumenterats här. Inga gotländska örnar har heller observerats på fastlandet, men två finländska örnar har noterats på Gotland (den ena senare samma vinter i Västergötland). En öländsk kungsörn har avlästs i Dalsland. En färgmärkt (sannolikt svensk) kungsörn häckar nu i Danmark. Den äldsta avlästa örnen var 18 vintrar gammal.

Framtida inventeringsarbete

Lovisa Nilsson från Viltskadecenter (SLU) samt Thomas Birkö, Per-Olof Nilsson och Börje Dahlén från Kungsörn Sverige redogjorde för de diskussioner som förs med myndigheterna angående hur den framtida nationella övervakningen av kungsörn ska se ut. Kungsörn Sveriges ingång är att basinventeringen ska vara oförändrad, intensivområdesinventeringar kan göras som komplement och inga koordinater på bon ska läggas in i Rovbase. Två intensivområden (Dalarnas skogsland och Västerbottenfjällen) med 15 revir vardera ska inventeras under 2018 (bl.a. DNA-studier och bättre uppföljning av nollresultat och överlevnad). Naturvårdsverket har föreslagit tillägg av två intensivområden i Norrbotten.

Daniel Bengtsson