Så här långt ser denna vår och försommar ut att vara gynnsam för de flesta svenska häckfåglar. Vädret har varit bra, både något varmare och något torrare än normalt, vilket verkar ha varit positivt för häckningsframgången hos många arter. Undantag finns dock, bland annat för vissa våtmarksfåglar i de torkdrabbade delarna av sydöstra Sverige och när det gäller gnagarberoende arter i norr.
Det är emellertid först framåt höstkanten som vi får facit. Då ger relationen ungfåglar/adulta fåglar vid ringmärkningen på fågelstationerna ett bra mått på hur reproduktionen varit. Men det pågår även en hel del ringmärkning och andra studier av häckande fåglar – och i de fallen är det nästan genomgående positiva signaler. Till skillnad från förra året, då exempelvis dödligheten var hög bland holkhäckares ungar, är det i år förhållandevis många ungar som blir flygfärdiga.
Den innevarande säsongen ser också ut att ha gett den första konstaterade häckningen i landet av trädgårdsträdkrypare. Det har förekommit samhäckning med trädkrypare tidigare, men i år talar rapporterna om ett så kallat artrent par i ett skogsområde i nordvästra Skåne. Denna etablering kan sägas ha varit mycket väntad, då trädgårdsträdkryparen ökat markant som häckfågel i Danmark och som mera tillfällig gäst i södra Sverige.
Tre andra, nyligen invandrade, arter som ser ut att lyckas bra i år är svarthakad buskskvätta, brandkronad kungsfågel och svarthuvad mås. För att börja med den sistnämnda har två par i år fått ut totalt fyra ungar på en häckningsplats i Blekinge. Svarthakad buskskvätta har ökat sakta men säkert efter de hårda vintrarna 2009/10 och 2010/11 och verkar ha haft något av ett genombrottsår i år med bland annat uppemot ett tiotal häckningar i Halland och flera i Skåne. Brandkronad kungsfågel är inte lika lätt att konstatera häckning av, men rapporterna om revirhävdande fåglar har varit desto flera. Bland annat har skogarna på Omberg i Östergötland attraherat flera sjungande hannar.
En annan art som är på expansion i Sverige, men från norr mot söder, är lappugglan. I år har en lyckad häckning konstaterats i södra delen av Ljungby kommun i Småland.
När det gäller arter som misslyckats med sin häckning har det som sagt i första hand handlat om extrem torka respektive brist på gnagare. I det förstnämnda fallet har de lämpliga häcknings- och födosöksmiljöerna helt enkelt försvunnit i takt med att våtmarkerna torkat ut. Nedgången i antalet gnagare var inte oväntad, tvärtom. Efter förra vårens topp bland såväl lämlar som sorkar i norra halvan av landet, kom en krasch under sensommaren eller hösten. Det lär nu ta några år innan populationerna åter vuxit sig så stora att vi kan tala om ett nytt gnagarår.
(AW)
