Mer hyggesfritt – en möjlighet för landets kommuner
Sveriges kommuner äger cirka två procent av landets skogsyta. Många av de kommuner som har svarat i BirdLife Sveriges enkät bedriver ett traditionellt skogsbruk utan hyggesfria metoder. Om dessa gick över till plockhuggning eller kontinuitetsskogsbruk, eller någon annan form av hyggesfritt skogsbruk, skulle det ge ökad biologisk mångfald.
Text och foto Niklas Aronsson
Stå upp för skogen är den skogskampanj som BirdLife Sverige startade i det förra numret av Vår Fågelvärld. Nu går vi vidare och redovisar den enkät om skogsinnehav som vi har låtit landets kommuner svara på. Vi har frågat om skogsinnehavens storlek, om de ligger tätortsnära, om det finns några avkastningskrav, om de använder hyggesfria metoder och om skogsmarken är certifierad eller inte.
VI HAR FÅTT svar från 102 av landets 290 kommuner – från Gällivare i norr, till Trelleborg i söder. Skogsinnehavet varierar kraftigt från kommun till kommun. Från Storfors som inte äger en enda liten gran, till Malung-Sälens kommun som har hela 15 000 hektar produktiv skogsmark.
I genomsnitt uppger kommunerna att de äger cirka 1 800 hektar skog. I de flesta fall handlar det om produktiv skogsmark, men det finns kommuner som uppgett att deras innehav enbart återfinns inom reservat och parker där inte skogsbruk bedrivs.
De kommuner som har svarat på enkäten har uppgett ett samlat ägande av drygt 180 000 hektar. Det är en yta som motsvarar halva Gotland, eller annorlunda uttryckt 0,6 procent av Sveriges skogklädda yta.
Om vi antar att alla landets 290 kommuner har ett likartat skogsägande som de som har svarat i enkäten, så förvaltar Sveriges kommuner 522 000 hektar, vilket motsvarar knappt två procent av landets skogsklädda yta.
– Den kommunala skogen tillhör i första hand kommuninvånare, varför det vore rimligt att invånarna fick tycka till om hur skogen ska brukas. Med tanke på den ökande medvetenheten om skogens potential för att gynna människors välmående och hälsa samt vilken betydelse skogen har för biologisk mångfald och klimat, så skulle det förvåna mig storligen om majoriteten av kommuninvånarna ansåg att trakthyggesbruk med höga avkastningskrav är det sätt som kommunerna ska tillämpa. Förhoppningsvis kan det uppkomma en debatt kring detta på samma sätt som det gjorde i samband med det senaste kyrkovalet. Skogsbruket måste definitivt upp på kommunernas politiska agenda! säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på BirdLife Sverige.
SÅ TILL ENKÄTEN. På frågan om hur kommunernas skogsinnehav är fördelat uppger en majoritet att deras skog är tätortsnära. Knappt 30 procent uppger att skogen mestadels inte är det, medan drygt 17 procent säger att deras innehav är jämnt fördelat mellan tätortsnära och icke tätortsnära.
GANSKA PRECIS EN tredjedel av kommunerna har avkastningskrav på sitt skogsinnehav, medan knappt 38 procent inte har det. Drygt 30 procent uppger att skogsinnehavet ska bära sina kostnader. Avkastningskraven anges till från några hundra tusen upp till några miljoner per år i överskott.
Sollefteå är en av de kommuner som har svarat på enkäten och som har högst avkastningskrav. För 2021 ska skogen ge 2,5 miljoner i överskott och för de kommande tre åren höjs kravet till fem miljoner per år. Kommunen använder inte hyggesfria metoder på sitt innehav som uppgår till 7 277 hektar produktiv skogsmark. Däremot är kommunens skogsmark certifierad enligt PEFC.
Sala är en annan kommun där avkastningskraven är höga. På deras skogsmark om 4 900 hektar ska avkastningen årligen vara tre miljoner kronor. Men i Sala, till skillnad från Sollefteå, är dels skogen certifierad enligt FSC, dels används hyggesfria metoder på en del av skogsytan. Kommunen uppger att sådana metoder används på 21-40 procent av innehavet. ”Där det är lämpligt”, som kommunen skriver i en kommentar.
I Värnamo vill kommunen att skogsbruket ger ett överskott på mellan 3 och 3,5 miljoner kronor. Skogsmarken är certifierad enligt både FSC och PEFC. På en mindre yta av innehavet har man introducerat kontinuitetsskogsbruk som ett sätt att bruka skogen med hyggesfria metoder. Kommunen räknar med att man på sikt kan bruka mellan 10 och 20 procent av innehavet på det sättet.
Jönköpings kommun äger drygt 5 000 hektar produktiv skogsmark. De finns inga avkastningskrav mer än att den ska bära sina kostnader.
– BirdLife Sverige önskar att fler kommuner inser att värdet av kommunal skogsmark består i upplevelsevärden och biologisk mångfald snarare än ekonomi och vi uppmanar därför de kommuner som har avkastningskrav för sitt skogsbruk att ta bort detta. Inkomsterna från skogen är försumbara i en kommunal ekonomi, jämfört med de övriga ekosystemtjänster som kan bli lidande om skogen bara värderas i pengar, säger Christer Johansson, skogsansvarig i BirdLife Sverige.
- Jag är förvånad över att så liten andel av den kommunalägda skogen är miljöcertifierad, men å andra sidan glad över att ändå ganska många kommuner tillämpar hyggesfritt skogsbruk.
VI HAR OCKSÅ frågat kommunerna om deras skogsmark är certifierad, enligt FSC, PEFC eller någon annan certifierare.
Fyra av tio kommuner uppger att deras skog inte är certifierad alls. I en hel del fall beror det på att deras innehav helt och hållet är reservat där man inte bedriver något skogsbruk alls, eller bara mycket lite.
Malmö kommun är ett sådant exempel. Kommunen äger 1 450 hektar skog, men man bedriver ytterst lite skogsbruk. Kommunen var tidigare certifierad men inte längre:
”Vi var med men blev utslängda för att vi avverkade för lite och inte hade FSC och PEFS symboler på hemsidans förstasida. Samt att vi inte avverkade i våra parker. Samt att all personal inte var utbildad inom skoglig verksamhet.”
Ett liknande svar ger Sollentuna som äger 1 900 hektar skog, vilket är huvuddelen av all skog i kommunen. Av denna yta är 1 400 hektar naturreservat medan övriga 500 hektar är annan tätortsnära skog där kommunen har naturvårdsinriktad skötsel.
Drygt 19 procent av kommunerna har skogsmark som är certifierad enligt FSC, medan drygt 7 procent har skogsmark certifierad enligt PEFC, och hela 34 procent uppger att skogsmarken är certifierad enligt både FSC och PEFC.
NÄR DET GÄLLER frågan om hur stor andel av skogsbruket som sköts med hyggesfria metoder enligt BirdLife Sveriges definition så kan man urskilja tre grupper. Hälften av kommunerna har en mycket liten andel hyggesfritt (0–20 procent), en fjärdedel sköter merparten av innehavet på det sättet (81–100 procent). Den sista fjärdedelen använder hyggesfritt på mellan 21 och 80 procent av skogen. Flera kommuner uppger att de använder hyggesfria metoder utom när granbarkborre ska bekämpas.
– BirdLife Sverige tycker det är positivt att nästan hälften av landets kommuner brukar sin produktiva skogsmark med hyggesfria metoder helt eller delvis. Det är också glädjande att det finns politiska initiativ i många kommuner för att gå över till hyggesfria metoder. Vi hoppas dessa blir ännu fler eftersom det gynnar fåglarna och annan biologisk mångfald, säger Christer Johansson.
Södertälje är en kommun som nästan uteslutande använder hyggesfria metoder. Dess skogsinnehav uppgår till 3 000 hektar. Här finns en skogspolicy som betonar biologisk mångfald, men också friluftsintresse. Några avkastningskrav mer än att skogsbruket ska bära sina kostnader finns inte.
ETT ANTAL KOMMUNER uppger att de använder plock- och luckhuggning för de bestånd som är tätortsnära, medan mer traditionellt skogsbruk sker längre bort från tätorten. Sundsvall är en sådan kommun. Den har cirka 4 000 hektar skog på vilken man bedriver hyggesfritt på en mindre del. Kommunen skriver om det så här:
Inom konfliktområden (bebyggelsenära skogar) samt inom kända lokaler med gott om tjäder inklusive tjäderspel. Vi provar oss fram med skapa fler generationsskogar av tall inom vissa reservat. Vi kombinerar naturvårdsbränning inom ett reservat för att uppnå liknelsen hur skogen såg ut på 1800-talet. Vi nyttjar barmarkstiden i första hand och rör försiktigt i marken med maskinerna. Givetvis har vi kanske ett större tålamod och kan vänta länge på en kommunal skog på att få effekterna att bilda flergenerationsskogar på ex. tall (merparten av vår äldre skog har stor andel tall idag efter alla stormar som påverkade vår äldre granskog).
I UNGEFÄR VAR femte kommun har det förekommit politiska initiativ för att införa hyggesfria alternativ. I Arvika till exempel har en motion mynnat ut i att tjänstemän ska ta fram en ny skogsstrategi där möjligheterna för hyggesfritt ska undersökas.
– Jag är förvånad över att så liten andel av den kommunalägda skogen är miljöcertifierad, men å andra sidan glad över att ändå ganska många kommuner tillämpar hyggesfritt skogsbruk enligt de riktlinjer som BirdLife Sverige förespråkar, säger Daniel Bengtsson.
Vill du vara med och rädda skogen?
Skänk en gåva via Swish
Betala in valfritt belopp till:
123 – 900 56 53
När du swishar till en organisation med ett 90-konto så visas en röd sida med ett hjärta i appen som bekräftelse på din gåva. Stort tack!
BirdLife Sveriges Skogskampanj
Läget i skogen är allvarligt. Allt för många arter är hotade till följd av ett intensivt skogsbruk med stora kalhyggen som slår sönder den biologiska mångfalden och fragmenterar naturen. Sverige har allt mindre av naturskogar. Nu måste vi ändra fokus innan det är för sent – trakthyggesbruket måste ersättas av ett mer varsamt skogsbruk som skonar skogens liv. Därför kommer vi under de kommande veckorna belysa skogen ur många olika perspektiv, med både problem och lösningar.
Följ vår skogskampanj – en resa mot fler spettar, skogshöns och lavskrikor i skogen!
