Minskade anslag för naturvård
På tisdag tas beslut om den nya regeringens rambudget. Troligen beslutar då riksdagen enligt det förslag till budget som regeringen lämnade 8 november. På natur- och miljöområdet väntar nedskärningar på flera områden. Det gäller till exempel områdena åtgärder för värdefull natur och skydd av värdefull natur, samt miljöövervakning. För området åtgärder för värdefull natur handlar det om en halvering redan till nästa år.
Ordföranden för BirdLife Sverige, Lotta Berg, är bekymrad över de föreslagna nedskärningarna.
– Arbetet för att bevara den biologiska mångfalden är för mig lika viktigt som att motverka klimatförändringarna. Jag är mycket oroad över de nedskärningar i budgeten som regeringen nu föreslagit vad gäller miljöövervakning och skyddet av särskilt värdefull natur. Det här är områden där våra ideellt arbetande medlemmar redan gör stora insatser, men vi behöver politikernas och myndigheternas stöd i detta för att det ska få de effekter som krävs, säger hon.
Till viss del är detta nedskärningar som varit kända redan tidigare i och med att det varit satsningar som nu löper ut. Däremot finns få nya satsningar i budgetförslaget, och i långtidsbudgeten fram till 2025 ser nedmonteringen ut att fortsätta. Framför allt när det gäller skydd av värdefull natur där anslagen går från 1,7 miljarder för innevarande år till 686 miljoner 2025.
– Det ser framöver ut som en lutande kurva när det gäller anslagens storlek, säger Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverket.
På Naturvårdsverket arbetar man just nu intensivt med att planera för en fördelning av medlen över de olika verksamheterna.
– Jag är jättebekymrad och det här kommer att märkas i naturen. Det kommer att innebära kraftiga minskningar på många håll. Inga nya stora satsningar, färre skötselåtgärder, inga nya fågeltorn eller anläggningar för besökare i skyddad natur. Däremot kommer det bli mer arbete med våtmarker genom att den satsningen permanentas av regeringen, och det är bra, säger Claes Svedlindh.
Han menar att det är mer oroande att anslagen sänks för budgetposten åtgärder för värdefull natur, än för skydd av värdefull natur.
– När anslaget för åtgärder sänks blir de kortsiktiga konsekvenserna ute i naturen mer drastiska och det blir också ineffektivt med kompetenstapp med till exempel entreprenörer som inte får uppdrag. Vi behöver egentligen öka det här anslaget i takt med att de skyddade områdena blir fler. Anslaget för skydd är också viktigt för att möta behov och internationella åtaganden att skydda natur för biologisk mångfald – till exempel gammelskogar och fjällnära skogar. Anslaget går i princip helt till markägarersättningar så här är risken att intresserade markägare får vänta på ersättning.
När det gäller de föreslagna nedskärningarna på miljöövervakningsområdet kommer det framför allt att drabba nya projekt.
– Det kan bli svårt att fortsätta satsningar på den nystartade övervakningen av pollinatörer, liksom övervakningen av genetisk biodiversitet. Det lär också bli sänkt ambitionsnivå för en del av de program som redan pågår, säger Claes Svedlindh.
Det finns flera verksamheter kopplade till fåglar som kan komma att påverkas av budgetförslaget. En sådan är Svensk Fågeltaxering där Åke Lindström är ansvarig.
– Vi väntar som många andra på regleringsbrevet, men jag är inte så orolig. Jag hoppas och tror att Svensk Fågeltaxering står starkt, även om det absolut kan bli nedskärningar, säger han.
Han poängterar att Sverige enligt fågeldirektivet måste rapportera hur det går för Sveriges fåglar till EU. Totalt får Svensk Fågeltaxering runt tre miljoner kronor årligen. Väsentligt mer än vad BirdLife Sverige får för att driva Ottenby Fågelstation, där Magnus Hellström är ansvarig.
– Vi fick vårt bidrag sänkt till 150 000 för tio år sedan och det vore olyckligt om det skulle krympa ytterligare, säger han.
Niklas Aronsson
