Missuppfattning om nya artskyddet
Den heta debatten om det nya artskyddet är långt ifrån att svalna, och det verkar framgå allt mer att i grunden för Skogsstyrelsens argumentation ligger en hopblandning av artskyddets skydd av fåglar och artskyddets kunskapskrav.
I detta klipp med Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist, framgår det att debatten från deras sida verkar grunda sig på en sammanblandning av fåglarnas lagliga skydd och det kunskapskrav som måste finnas för att kunna tillämpa skyddet.
-Skyddet för fåglar gäller alla arter, och åtminstone för vissa arter och i vissa sammanhang på individnivå.
-Men kunskapskravet är definitivt olika för skilda arter, och kan för de allra flesta aldrig gälla på individnivå, vilket domstolarna formulerat men Skogsstyrelsen valt att bortse ifrån.
Det finns inget stöd för Skogsstyrelsens tolkning att det nya artskyddet skulle innebära att skogsägare måste skydda varje enskild fågel. Det menar miljörättsprofessor Jan Darpö i det här klippet från SVT Jämtland.
Birdlife Sveriges fågelskyddsansvarig Daniel Bengtsson har i en lång intervju på natursidan gått djupare in i den kritik som bland annat riktats från Miljöminister Annika Strandhäll (S). Strandhäll säger till SVT att regeringen ska genomföra en snabb förändring av artskyddsförordningen för att inte skogsägare ska behöva ta hänsyn till fåglar vid avverkning.
– Att döma av miljöministerns besked idag så faller regeringen för påtryckningarna från skogsindustrin genom att skyndsamt ändra artskyddsförordningens paragraftext. Det ger oss anledning att åter konstatera att EU-domstolen, som väglett de svenska domstolarna i deras beslut, på intet sätt utgår från artskyddsförordningen. Osäkerheten som miljöministern säger ska undanröjas kvarstår likväl. Domen som Sverige har att förhålla sig till är hur vi, genom vår implementering av artskyddsförordningen, ska säkerställa att Sverige får ett hållbart skogsbruk. En förordningsändring tar oss ingenstans i den frågan. Tyvärr!
Han anser också att kampanjen från skogsindustrin som inleddes direkt efter Skogsstyrelsens uttalande om domarna har varit vilseledande:
– Det problem som regeringen försöker lösa genom att ändra artskyddsförordningen är det orimliga i att varje fågel ska kartläggas inför en skogsavverkning. Det problemet löses dock enkelt av att konstatera att några sådana kunskapsunderlag aldrig kommer att kunna krävas, varken av EU-domstolen eller Skogsstyrelsen. Och ändå har Skogsstyrelsen och skogsindustrin lyckats skrämma upp mer eller mindre hela svenska folket med den villfarelsen. Det är beklagligt att Skogsstyrelsen raserar sitt förtroende som naturvårdande myndighet hos en stor del av allmänheten, och dessutom hos en majoritet av Sveriges skogsägare vad det verkar. Hur kan man ha förtroende för en myndighet som menar att man ska känna till varenda liten fågel som finns i skogen?
Enligt artskyddsförordningen är alla fågelarter fridlysta och i vissa avseenden gäller hänsyn även på individnivå, men Daniel Bengtsson betonar att det inte stämmer att varje fågelindivid av vanliga arter ska kartläggas i samband med skogsavverkning eller annan exploatering.
– Det är ett absurt påstående – på den punkten kan nog i stort sett alla vara överens!
Vad tycker Birdlife Sverige är en rimlig hänsyn till fåglar i skogsbruket?
– Vi har aldrig menat att det finns ett juridiskt skydd för varje enskild bofink eller talgoxe som står över all form av exploatering, så som nu framställs. Skydd för enskilda individer ska tillämpas för arter där varje sådan individ har betydelse för att bibehålla artens ”kontinuerliga ekologisk funktionalitet”, vilket alltså innebär att ekosystemen bibehålls och att arterna som lever där finns kvar. Det är här kärnan ligger – bibehållna ekosystem som är en nödvändighet för att både människor och andra organismer ska överleva – men det verkar helt tappas bort i den debatt som nu råder.
Läs hela intervjun med Daniel Bentsson här.
