6 juli, 2019

Nordiska utblickar

BirdLife Sverige är en del av den världsomspännande organisationen BirdLife International. Detta ger oss både insikter och stöd i det internationella fågelskyddsarbetet, och är något vi ska vara rädda om. En liten andel av BirdLife Sveriges medlemmars årliga avgift går alltså vidare internationellt, och vi får även mycket tillbaka i form av kompetens och inspel, inte minst på den europeiska nivån där kontoret i Bryssel är mycket aktiva vad gäller EU-lobbying, på ett sätt som vi i Sverige inte skulle klara av på egen hand. Dessutom ger samarbetet oss möjlighet till lite extra täta kontakter med våra nordiska grannländer, där vi kanske har som mest gemensamt, både vad gäller fågelskydd för specifika arter och hur vi arbetar med fågelintressefrågorna.

 

Varje år hålls ett möte mellan BirdLife-företrädare från de nordiska länderna, och även om det sett lite olika ut genom åren så är det främst de olika föreningscheferna (eller motsvarande) och styrelseordförandena som träffas.

 

I månadsskiftet maj-juni besökte därför Lotta Berg (ordförande) och Stina Rigbäck (tf föreningschef) BirdLifes isländska partnerorganisation Fuglavernd i Reykjavik tillsammans med våra motsvarigheter från Danmark, Finland, Norge och Färöarna. Två väl tilltagna heldagar med diskussioner kring föreningsledning, gemensamma fågelskyddsfrågor, klimatfrågor, möjligheten att göra gemensamma satsningar och så vidare.

 

Särskilt bör nämnas de tre gäster som besökte mötet, och de funderingar som de gav upphov till. Först ut var Tom Barry från CAFF, Conservation of Arctic Flora and Fauna, som utgör Arktiska Rådets arbetsgrupp för biologisk mångfald. Mycket spännande kring kartläggning och forskning! Deras webbsida,  www.caff.is, är en guldgruva för alla som är intresserade av den arktiska fågelfaunan.

Rödspov. Foto: Lotta Berg

Vi fick även förmånen att sitta ner och ha ett långt och informellt samtal med Guðmundur ”Mummi” Ingi Guðbrandsson, den isländska miljöministern som själv har en bakgrund inom den ideella naturvården. Man ska förstås komma ihåg att Island är ett litet land vilket ger korta kontaktvägar, men det måste ändå sägas att det var befriande med en minister som kunde avsätta flera timmar och dessutom prata utan manus och släppa fritt för frågor och diskussion. Föredömligt!

 

Den tredje gästen var Bjarni Jónsson från Votledissjodur (Våtmarksfonden), som arbetar med återskapande av våtmarker och restaurering av utdikade myrmarker på Island. Längre tillbaka i tiden har isländska staten betalat ut stora summor i subventioner för utdikning av myrar och våtmarker för att skapa mer jordbruksmark. I många fall skedde dock kraftig utdikning av mark som sedan aldrig kom i bruk för livsmedelsproduktion, eller användes mycket kortvarigt, och idag läcker dessa marker stora mängder koldioxid till atmosfären eftersom vatten inte längre täcker gammalt växtmaterial och därigenom begränsar förruttnelseprocessen. Genom att restaurera denna typ av marker skulle man kunna slå flera flugor i en smäll: bromsa koldioxidutsläppen, återskapa bra rast- och häckplatser för många fågelarter, och bidra till trevliga rekreationsområden för befolkningen. Detta kan definitivt vara relevant även för svenskt vidkommande, där vi har utdikade marker som definitivt skulle kunna göra nytta både för klimatet och fåglarna om de restaurerades!

 

Som avslutning på mötet fick vi göra en exkursion till området sydost om Reykjavik, och besöka flera fina fågellokaler. Typiska arter som svartnäbbad islom, fjällripa, strömand och smalnäbbad simsnäppa lät sig beskådas, och vi fick chansen att besöka just ett mycket fint våtmarksområde som relativt nyligen blivit naturreservat, kallat Flói fågelreservat. Platsen ifråga ligger i deltat där floden Ölfusá rinner ut i havet, strax sydväst om Selfoss. Här är det minst sagt flackt, och landskapet är perforerat av små och stora vattenpölar. I reservatet häckar smålom, rödspov, småspov, kärrsnäppa med flera, medan fåren oberörda strövar omkring. fuglavernd.is/floi_bird_reserve/ är länken för den som vill läsa mer om detta fina område.

 

Det finns mycket vi nordiska länder kan dela och lära av varandra. Ideella organisationer har ofta begränsade medel, och det är guld värt att ta del av andras erfarenheter, idéer och ibland till och med färdiga projekt som man kan ta med sig till sitt eget land.

 

Vi tackar Fuglavernd och Island för gästfriheten!