Regeringen urholkar skydd och återställning av natur
I början av november påpekade BirdLife Sverige Skogsindustriernas och Regeringens vetenskapsförnekande ambitioner[1] när det gäller bland annat ur- och gammelskogar samt skydd/restaurering av natur.
Nu har Regeringen beslutat om Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2025[2], och som väntat uppdras myndigheten att lägga sig på lägsta nivå av restaurering enligt den nya EU-förordningen: Referensarealerna för skogliga naturtyper ska rapporteras utifrån de arealer vi hade vid EU-inträdet (1995). Eftersom myndigheterna använder data från riksskogstaxeringen i redovisningen, skulle det innebära att Sverige inte behöver öka arealen av den unika naturtypen västlig taiga överhuvudtaget till 2050, vilket går stick i stäv med att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i tidigare regeringsuppdrag har bedömt att arealen västlig taiga behöver ökas med en bra bit över 2 miljoner hektar[3].
I EU-kommissionens vägledning anges att naturtypsarealen år 1995 kan användas som referensareal för vissa kombinationer av naturtyper och regioner, ”ifall denna areal är större än det totala ekologiska behovet.” Så är definitivt inte fallet för Sveriges del, och om kommissionen köper det svenska tilltaget kommer restaureringsförordningen knappast få någon som helst effekt för skogen i Sverige[4].
-Detta är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som tillåter att man godtyckligt sätter en gynnsam referensareal utgående från vad som fanns ett givet årtal, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer långsiktig livskraft hos livsmiljötypen och dess typiska arter. Det saknas vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att rapportera något sådant till EU, säger Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska vidare se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att man inte ”går utöver miniminivån” i art- och habitatdirektivet. Detta gör man rimligen för att minska arealerna utanför natura 2000-nätverket som klassas som dessa naturtyper, och därmed träffas av restaureringsförordningens ”icke-försämringskrav”. Då kan Sverige, i stället för att restaurera/skydda naturtyperna, utnyttja dem som av skogsråvara.
-Det här hotar inte bara genomförandet av restaureringsförordningen utan hela arbetet med statusbedömning under art- och habitatdirektivet och i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, sakkunnig i biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.
Även för andra avgörande naturtyper har Regeringen en särskild plan: ”För hävdade gräsmarker ska myndigheten rapportera gynnsam referensareal som okänd för alla livsmiljötyper där nuvarande areal inte bedöms motsvara gynnsam referensareal”. Vi uppfattar även detta som ett sätt för Sverige slippa genomföra naturförbättrande åtgärder.
-Rätt sätt att hantera eventuell kunskapsbrist vore givetvis att låta myndigheterna göra en saklig bedömning, baserad på ekologiska behov, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på BirdLife Sverige. Naturvårdsverket har redan tidigare framfört att nuvarande areal hävdade gräsmarker (cirka 3 600 km2) inte kan anses motsvara referensarealen, då gräsmarkerna har ett stort restaureringsbehov för att den biologiska mångfald som är beroende av dessa livsmiljöer ska kunna bevaras[5].
Myndigheterna konstaterar i rapporten att argumenten tydligt överväger för att använda referensvärden utifrån ekologiska behov, även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Regeringen hänvisar dock enbart till ”svenska skogsföretags konkurrenskraft” som argument för förändrad rapportering. Det blir intressant att se hur den svenska miljökommissionären Jessica Roswall kommer att hantera frågan, då hon framhållit att medlemsländerna ska använda vetenskapligt baserade metoder.
[1] https://www.altinget.se/artikel/den-felaktiga-uppfattningen-om-att-svenskt-skogsbruk-ar-haallbart
[2] Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2025
[3] https://www.naturvardsverket.se/496428/globalassets/om-oss/slutredovisade-regeringsuppdrag/redovisning-regeringsuppdrag-oversyn-av-referensarealer-for-livsmiljotyper-i-art-och-habitatdirektivet.pdf
[4] https://www.dn.se/sverige/forskare-och-miljororelse-regeringen-omintetgor-eus-lag-om-att-aterstalla-natur/
[5] https://www.naturvardsverket.se/496428/globalassets/om-oss/slutredovisade-regeringsuppdrag/redovisning-regeringsuppdrag-oversyn-av-referensarealer-for-livsmiljotyper-i-art-och-habitatdirektivet.pdf
