Resultat från Projekt Remiz 2021
Häckningspopulation
I sydvästra Skåne konstaterades bobyggen och inledda häckningar från 11 hanar och 4 honor. Sju kullar lades varav 5 ruvades. Av dessa lyckades 4 med minst 18 flygga ungar som resultat medan en kull övergavs av okänd anledning. En hona klarade av att föda upp två kullar efter varandra, och den andra kullen blev flygg så sent som den 15 augusti. Tyvärr kunde vi inte säkert fastställa antalet flygga ungar i denna kull då de inte kunde återvända till boet för övernattning. Ett häftigt regn ledde till att ingångsröret slöts så att ungarna kunde inte ta sig in i boet för natten. Ytterligare 2 hanar och 1 hona sågs tillfälligtvis i området varför ytterligare något häckningsförsök på en okänd lokal förefaller troligt.
I nordöstra Skåne observerades 5 hanar och 4 honor som genomförde 4 häckningsförsök. Tyvärr misslyckades alla. I två fall rövades boet, troligen av större hackspett, i ett fall försvann den matande honan, troligen genom predation, och i det andra fallet övergav den ruvande hanen av okänd anledning sin kull.
En liten ljuspunkt var fynden av två häckningsbon i Ystadstrakten. Någon ruvning inleddes inte och endast en hane observerades på platsen.
Beståndet ligger alltså fortsatt på en låg nivå och den dåliga häckningsframgången, framförallt i nordöstra Skåne, är mycket oroande. För sydvästra Skånes del var antalet hanar normalt och antalet flygga ungar per inledd häckning ganska bra. Den extremt skeva könskvoten är svårförklarlig. Möjligen kan vädret, med envisa kyliga nordvindar i slutet av april och början av maj, ha spelat in så att färre honor anlände under en period då par ofta etableras. Men då uppstår frågan varför det inte observerades fler hanar i nordöstra Skåne?
Ringmärkningsförsök genomfördes vid flera tillfällen under hösten i Löddesnäs. Sammanlagt kunde 4 ungfåglar samt en hona från häckningar i närområdet kontrolleras och två individer nymärktes. Den sista fångsten gjordes så sent den 9 oktober då en av två observerade ungfåglar fastnade i nätet. Sannolikt kom dessa från den sena häckningen som nämndes ovan.
Kontroller och återfynd
Bland våra egna kontroller kan nämnas att två långlivade hanar, födda senast 2016 och därmed 6K+, återkom under våren för nya häckningsförsök. Två individer, en hane och en hona som häckade tillsammans i nordöstra Skåne 2020, genomförde var för sig häckningsförsök i sydvästra Skåne 2021.
Vid Falsterbo fågelstation fångades sammanlagt 6 individer under sensommaren och hösten. Inte mindre än 5 av dessa var kontroller av projektets fåglar vilket visar på att vi har haft god kontroll på populationen. Samtidigt bekräftar det också att populationen just är mycket liten.
Vi har också fått fått flera intressanta återfynd från utlandet. Den första gällde en färgmärkt hane som observerades nära Nantes i Frankrike den 21 mars. Den 15 april var han tillbaka på samma häckningslokal i sydvästra Skåne som i fjol. Under hösten har 4 färgringmärkta individer från vår svenska population observerats i Europa: en i södra Belgien 13.10, två i Provence, Frankrike 16.10 respektive 28.10 samt en i Nederländerna 4.11. Samtliga var avlästa i fält genom fotodokumentation.
Häckningsbiologi
Vår avsikt har varit att studera både boplatsval och partnerval hos olika individer. För hanarnas del har vi ett ganska bra material och flera hanar har kunnat följas under flera säsonger. När det gäller honorna är situationen annorlunda. De har varit så fåtaliga så vi har svårt att se några tydliga mönster bland dem. Några slutsatser kan vi ännu inte dra från de senaste två årens studier.
Den mycket skeva könskvoten i sydvästra Skåne var mycket påtaglig detta år men vi har haft några liknande situationer tidigare. En möjlig förklaring kan förstås vara att det finns ett överskott av hanar i randen av utbredningsområdet men det motsägs av den jämna könskvoten i nordöstra Skåne. En alternativ hypotes kan vara en högre dödlighet hos honor. Vi har i vårt material få honor som är äldre 3 år (4K+) medan äldre hanar finns i populationerna under de flesta år. Det kan finnas flera förklaringar till detta som olika häckningsbeteeden, olika ruggningsförhållanden eller olika strategier i samband med flyttning och övervintring. Det här är faktorer som vi vill försöka studera kommande år.
Mats Johannesson, Olof Persson, Peter Öhrström
