Rösta för naturen
Vi har frågat de politiska partierna om deras ståndpunkter i några angelägna EU-frågor kring biologisk mångfald, skogen och naturdirektiven.
Den 9 juni är det val till EU-parlamentet. Det är ett viktigt val för naturen då det finns tydliga tecken på att politiker just nu är inne i en period där det ofta föreslås försvagningar av naturskyddet, snarare än förstärkningar av den. Förhoppningsvis kan nedanstående enkät ge en del svar på frågor som handlar om för BirdLife Sverige angelägna frågor.
Användning av bioenergi främjas på många sätt av EU-lagstiftningen: medlemsstaterna måste öka andelen förnybar energi, blanda in förnybart i drivmedlen, vedeldning i värmeverk uppmuntras. Bör stödet för bioenergin ges utan villkor om naturhänsyn, det vill säga bör stödet vara lika stort oavsett hur skogsbruket i ett land fungerar? Om naturvårdsvillkor bör ställas, vad bör de innebära?
Miljöpartiet vill se starka hållbarhetskrav för bioenergi. Den bioenergi vi producerar måste vara hållbar, inte minst eftersom biologisk mångfald och kolsänkor i skogen under LULUCF även är grundförutsättningar för att vi ska kunna klara av klimatförändringarna. Inom detta är både skogsbruksmetoderna och hur mycket av biomassan som används avgörande. Vi ser positivt på steg i rätt riktning när det kommer till stärkta hållbarhetskrav för bioenergistöd och ökad hänsyn, men vill se ytterligare skärpning, och allmänt ett mycket större fokus på avverkningsmetoderna, utöver regler om vad skogens begränsade resurser ska gå till. Det gäller inte bara för bioenergi, utan alla uttag ur skogen, där vi vill se en bred övergång till naturnära och hyggesfria metoder.
Vi anser att det bör ställas ökade krav på att skogsbruket bedrivs hållbart inom medlemslandet för biologiska mångfalden. Det skulle t.ex. kunna vara att inga avverkningar tillåts i ur- eller naturskogar, ökad naturvårdshänsyn vid slutavverkningar och stärkta krav för att öka det kalhyggesfria skogsbruket.
I senaste förnybarhetsdirektivet skärptes hållbarhetsreglerna för bioenergi. Centerpartiet anser att de reglerna är bra och inte bör förändras för att skapa nödvändig långsiktighet i bioenergisektorn, samt trygga bioenergins hållbarhet.
Biodrivmedel och vår svenska skog har en nyckelroll att spela både som kolsänka och för att ersätta fossila råvaror. Vi socialdemokrater vill främja produktionen av biodrivmedel och bioenergi men självklart ska det ske hållbart. EU:s nya förnybarhetsdirektiv innehåller också tydliga krav på naturhänsyn, som vi står bakom.
Liberalerna anser att styrmedlen kring bioenergin behöver utformas så att biomassan styrs dit den gör störst nytta. Konkurrensen om skogen som råvara är hård samtidigt som skogens betydelse som kolsänka är avgörande för att klara EU:s klimatmål. Stora mängder biomassa används idag som bränsle i industrin. Den begränsade tillgången på biomassa behöver gå dit där den har högst förädlingsvärde och till tillämpningar som är svåra att elektrifiera eller som kräver fossilfritt kol, till exempel tillverkning av fossilfritt flygbränsle och fossilfri plast.
Bioenergin har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Men det är skillnad på om vi pratar palmolja eller rester från svenskt skogsbruk. I Sverige står bioenergi för ca en tredjedel av vår energianvändning, utan den blir vår omställning otroligt svår att genomföra. Men viktigt att det är restprodukter som ska användas för att det ska vara hållbart. Det svenska skogsbruket i sig är hållbart.
Stödet ska inte vara beroende av hur respektive land sköter sitt skogsbruk. Sverigedemokraterna anser att skogen är en nationell angelägenhet där EU inte ska ha mandat att reglera.
Skogen och bioekonomin är områden där Europa inte bara har enorma resurser utan också stor kompetens. Det finns ett växande intresse för att ta till vara på detta. Det blev framför allt tydligt när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte Sverige nyligen. Vi tycker att systemet i Sverige med ”frihet under ansvar” är en bra modell, där vi litar på skogsägarna.
På medlemsstaternas uppdrag har EU i internationella sammanhang förbundit sig att bidra till att skydda och utveckla den biologiska mångfalden, skydda flyttfåglarnas rastplatser et cetera. Hur ska man säkra att medlemsstaterna bidrar till att unionen lever upp till sina internationella naturvårdslöften?
Få in fler gröna politiker i Europaparlamentet och nationella regeringar. Vi har sett gång på gång att politiker till höger gärna skriver under på vackra ord, men motsätter sig sedan lagstiftning som ska omvandla dessa ord i faktisk handling. Naturrestaureringslagen, förordningen om bekämpningsmedel och jordbrukspolitiken är tydliga exempel på gap mellan målen i de icke-bindande strategierna vi antagit, och de åtgärder vi får igenom för att uppnå dessa. Vi gröna vill se till att målen i strategin för biologisk mångfald omvandlas i rättsligt bindande mål i lagstiftning, och sedan genomförs i all sektorslagstiftning som påverkar den biologiska mångfalden i skog, jord, luft och vatten.
Vi anser att det bör införas juridiskt bindande krav på att varje medlemsland ska skydda minst 30 procent land, hav och vatten i representativa nätverk, varav en tredjedel ska vara strikt skyddat. Det är också nödvändigt att naturrestaureringslagen genomförs.
Det är av flera anledningar viktigt att EU och alla medlemsstater fullföljer de avtal vi tecknat. Då förutsättningar och naturen ser väldigt olika ut inom EU vill vi att medlemsstaterna åläggs att klara av målen och att det är upp till medlemsstaterna att avgöra exakt hur, samt att det måste göras på ett sätt som tryggar både djuren, naturen och människornas samexistens.
I grund och botten handlar det om att varje medlemsland ska leva upp till sina beting inom de gemensamma beslut som fattas i EU, men i det fall det inte görs så kan det behövas EU-lagstiftning.
Liberalernas uppfattning är att det skulle kunna ske genom en uppföljning av medlemsstaternas framsteg när det gäller naturvårdslöftena genom att ställa krav på regelbundna rapporter från medlemsstaterna om deras insatser och resultat. Vi vill ju också minska och förändra jordbrukets produktionsstöd så att det blir ett stöd för omställning där stödet skulle kunna vara ett ekonomiskt incitament för ett stärkt miljöarbete
På sedvanligt sätt, dvs att man genomför revisioner av pågående arbete för att säkerställa måluppfyllelse. Detta sammanställs i rapporter som ska hanteras av beslutande organ. Detta förfarande är standard i alla politiskt styrda organ.
Sverigedemokraterna vill se en begränsning av länders åtaganden kopplade till biologisk mångfald. Att värna den biologiska mångfalden är angeläget men idag ser vi att lagstiftningen kopplad till dessa åtagande får orimliga konsekvenser både för enskilda markägare som kommer i kläm och för statens finanser.
Värnandet av den biologiska mångfalden kräver kraftfulla åtgärder och internationellt samarbete – och EU bör vara pådrivande i detta arbete. Inom unionen bör vi fortsätta arbetet med att motverka spridningen av invasiva arter. Vi behöver ha effektiva kontrollsystem med låg administrativ börda för den enskilda.
EU:s åtagande under Parisavtalet innebär att unionens nettoutsläpp (bruttoutsläpp minus kolinlagring) 2030 ska vara minst 55 procent lägre än 1990. 2050 ska unionen vara klimatneutral. Det förutsätter att inlagringen av kol i landskapet ökar, vilket i sin tur kräver att virkesuttaget begränsas, åtminstone på kort sikt. Bör EU stå fast vid nuvarande åtagande även om det kräver minskat virkesuttag, eller bör EU hoppa av Parisavtalet?
EU ska stå fast vid sitt åtagande under Parisavtalet och stärka klimatarbetet framåt. Miljöpartiet vill se ett omtag av skogspolitiken där vi stöttar mer hållbart och hyggesfritt skogsbruk med minskat virkesuttag, och där skogsägare får betalt för att lagra kol i sina skogar och för de ekosystemtjänster skogen ger. För att vara i linje med Parisavtalet måste EU:s klimatmål till 2030 och 2050 stärkas och vi måste sätta ett ambitiöst mål till 2040 som inkluderar både hållbart skogsbruk och mer skydd av skog. Miljöpartiet vill att EU redan 2040 ska binda mer kol i skog och mark än de kvarvarande utsläppen.
EU ska stå fast vid sina åtaganden och leva upp till Parisavtalet. Det innebär också att varje medlemsland ska leva upp till sina nationella åtaganden om utsläppsminskningar samt åtaganden om att stärka inlagringen av kol till 2030, även om det påverkar virkesuttaget.
EU ska absolut inte hoppa av Parisavtalet – i stället vill Centerpartiet öka ambitionerna i klimatarbetet och fasa ut det fossila snabbare än vad vi beslutat. Vi vill också se stora satsningar på negativa utsläpp, och har därför varit med och förhandlat fram EU:s certifieringsramverk för kolinlagring i jord, skog och på tekniska sätt. Vi ser att det är möjligt att skapa affärsmöjligheter för skogsägare och lantbrukare här, de kan ändra vissa brukningsmetoder, öka kolsänkan och kunna sälja denna tjänst på en marknad. På det sättet kan vi både öka det lagrade kolet samt få acceptans från markägare.
För oss socialdemokrater är det självklart att EU ska driva på det internationella arbetet med att minska utsläppen och stå fast vid Parisavtalet. Vi står bakom Parisavtalet och Sveriges och EU:s klimatmål.
Liberalernas EU är världsledande i miljö- och klimatarbetet och ska fortsätta att vara världens bästa miljöorganisation. Det krävs om EU ska uppfylla sina åtaganden inom ramen för Parisavtalet. Det är viktigt att EU visar vägen i det globala arbetet med att genomföra Parisavtalet för klimatet och Montréalavtalet för den biologiska mångfalden. För att klara EU:s klimatmål anser vi att de statliga skogarna ska ställas till förfogande för att klara av skogliga EU-åtaganden gällande kolsänka, biologisk mångfald och skydd av natur. Vi menar också att privata skogsägare ska erbjudas att upprätta avtal med Naturvårdsverket, som förbinder skogsägaren att anpassa skogsbruket för att skydda värdefull natur och öka kolinlagringen.
Vi vill inte hoppa av Parisavtalet men vi ser inte att man måste ställa klimat mot skogsbruk. Det är snarast tvärtom, det är genom ett hållbart brukande av skogen som vi kan klara klimatet. Vi vill se att de klimatvinster som uppstår genom substitution ska räknas in i kalkylen.
Vi ser att vi kan vara kvar i Parisavtalet och samtidigt bedriva ett aktivt skogsbruk. Att öka kolinlagringen genom att minska uttaget ur skogen tycker vi är ett dåligt sätt att minska utsläppen. EU behöver träråvara för att klara av omställningen från fossila till fossilfria material. EU ska inte reglera medlemsländernas skogsbruk.
För Moderaterna är det en prioriterad fråga att fortsätta värna om det svenska självbestämmandet över skogspolitiken. Vi värnar också skogsägarnas rätt att bruka sin egen skog, vilket är viktigt för klimatomställning, miljö samt jobb och tillväxt. Sveriges skogsägare bidrar till att bevara biologisk mångfald. I Sverige är mer än en fjärdedel av skogen undantagen från bruk. t.ex. genom formellt skydd och frivilliga avsättningar. Moderaterna tror istället på en ökad produktion och att EU har hänsyn till substitutionseffekter.
Borde ministerrådet godkänna det förslag om en naturrestaureringslag som redan godtagits av parlamentet i sin nuvarande form? Om nej, bör naturrestaureringslagen göras om eller skrotas helt?
Ja, vi ser ett tydligt behov av att vi får en naturrestaureringslag på plats så snabbt som möjligt, även om texten på bordet inte är lika ambitiös som vi hade velat se. Vi kommer därför fortsätta driva på för att lagen ska godkännas av ministerrådet, och därefter arbeta för att stärka den.
Ja. Det är en skam att Sveriges regering och Sd medverkat till att stoppa upp detta. Naturrestaureringslagen skulle vara en viktig åtgärd för att stärka biologisk mångfald och bättre rusta vårt samhälle för ett förändrat klimat.
Centerpartiet anser att naturrestaureringslagen är viktig och har ett gott syfte, men att den i sin nuvarande utformning är för detaljstyrande och ingripande, vilket i vissa fall kan få motsatt effekt än vad som är tänkt. Vi vill därför att lagen skickas tillbaka till EU-kommissionen och att de kommer tillbaka med ett nytt och bättre lagförslag. Samtidigt vill vi påpeka att detta kan göras ändå, Centerpartiet har i sin budget på nationell nivå en större satsning på skötsel av värdefull natur och där ingår exempelvis restaurering av betesmarker.
Ja. I grunden är det ett viktigt förslag för att skydda vår natur. Socialdemokraterna röstade för förslaget till restaureringsförordning i EU-parlamentet, efter att förslaget förbättrats under förhandlingsprocessen.
Liberalerna röstade för naturrestaureringslagen i Europaparlamentet. Vi vill att ministerrådet godkänner det lagförslag som nu ligger. Vår uppfattning är att lagen innebär ett paradigmskifte då den syftar till att inte bara skydda, utan också återställa, värdefull natur och ekosystem.
Ministerrådet har som bekant avvisat förslaget och Sverige var en mycket bidragande orsak till detta. Vill vi se hela förslaget skrotat. Vi vill att skogen ska vara nationell kompetens och förslaget om naturrestaureringslagen kortsluter detta.
Nej, vi vill att Naturrestaureringslagen skrotas helt.
Förslaget om den nya naturrestaureringslagen är ett hot mot äganderätten och det nationella självbestämmandet. Det riskerar att leda till att våra skogs- och jordbrukare inte får rätt att bruka sin mark. Det är varken hållbart eller rimligt. Svenska myndigheter har själva varit tveksamma till om kraven överhuvudtaget kommer gå att uppfylla.
Ska vi lyckas med den gröna omställningen måste skogs- och lantbrukare kunna känna sig trygga i att de kan bruka sin mark. Om inte, kommer de inte göra de investeringar som gynnar klimatet. Vår uppmaning är enkel, men tydlig: gör om och gör rätt.
Vill ert parti uppnå de mål som fastställts i EU:s strategi för biologisk mångfald och FN:s globala ramverk för biologisk mångfald, genom att omvandla frivilliga åtaganden till rättsligt bindande mål för alla EU:s medlemsstater?
Ja, vi ser ett stort behov av att omvandla de internationellt överenskomna målen om biologisk mångfald till rättsligt bindande mål i EU-lagstiftning. Det gäller inte minst målet om att minst 30 procent av land respektive sjö och marina områden ska sättas under formellt skydd till 2030, och att 30 procent av naturen, både på land respektive marina miljöer, ska omfattas av restaureringsåtgärder till samma år.
Ja. Den biologiska mångfalden är grunden för vår överlevnad och framtida välfärd.
Centerpartiet vill nå målen i EU:s biologisk mångfald strategi och i FN:s ramverk, och vi anser att de målen bäst nås via lagar och mål som låter medlemsstaterna utforma åtgärderna. En hållbar utveckling måste vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. Centerpartiet jobbar aktivt på nationell nivå med att hitta bra former för skydd av skog och marker med höga naturvärden så att det kan bevaras, många enskilda skogsägare har tagit väl hand om sin skog och ska få ersättning för det.
Vi står bakom FN:s konvention och ramverk för biologisk mångfald och stöder EU:s naturrestaureringsförordningen. Det bästa är om frivilliga åtaganden för EU:s medlemsstater räcker för att uppnå 2030-målen om skyddade områden.
Ja, Liberalerna stödjer kraven i både EU:s och FN:s mål för den biologiska mångfalden och vi anser att öka våra skyddade områden till 30 % till 2030 måste ses som en minimigräns. Det behövs skarpa åtgärder både på EU- och nationell nivå för att återställa den biologiska mångfalden i Europa, där naturrestaureringslagen blir ett viktigt verktyg.
Att jobba för att uppnå målen är en sak men att ta Sveriges drygt 300 000 skogsägare som gisslan för detta är inte rätt väg att gå. Därför vill vi inte ge EU mer beslutsmakt än nödvändigt. Rent generellt vill vi ha ett smalare men spetsigare EU. Vi ser gärna ambitiösa mål inom olika områden men vill att medlemsstaterna ska ha stor frihet att själva välja hur mål ska uppnås. Våra förutsättningar ser så olika så lösningarna behöver också få vara det.
Nej, vi ser inte att dessa ska bli bindande mål för EU:s medlemsstater.
EU och Sverige bör fortsätta att vara en pådrivande kraft i olika internationella sammanhang för att belysa allvaret i den negativa utvecklingen för biologisk mångfald samt genom att fortsätta att vara ett gott exempel, då det är tydligt att världens länder måste samarbeta mer för att hejda förlusten av biologisk mångfald.
Det är dock viktigt att tillräcklig hänsyn tas till EU-ländernas olika förutsättningar och självbestämmande, och skogsägares rätt att förvalta sin skog på ett hållbart sätt.
Anser ni att naturdirektiven (Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet) är för hårt implementerade i svensk lagstiftning, till exempel i Artskyddsförordningen? Om ja, hur bör implementeringen ändras?
Nej, vi ser tvärtom att vi inte genomför EU:s naturvårdsdirektiv fullt ut idag, något som måste prioriteras. Vi arbetar just nu starkt emot alla försök att öppna upp, försvaga eller införa nya undantag i naturvårdsdirektiven.
Nej, vi anser att de är viktiga att värna i lagstiftningen. Men vi vill kraftigt öka det statliga anslaget så att fler skogar kan skyddas och skogsägare därmed kan få ersättning. Vi har även föreslagit att en nationell nyckelbiotopsinventering bör återupptas och anslagit medel för det. Det är inte rimligt att kräva att skogsägarna själva ska ha fullständig kunskap om skyddsvärda arter. Samhället bör ta ett större ansvar för bättre kunskapsunderlag.
Ja, vi anser att tillämpningen på senare år har utvecklats i fel riktning. Vi vill se en implementering som värnar ett hållbart och varierat svenskt familjeskogsbruk och som belönar – snarare än bestraffar – de skogsägare som vill göra extra insatser för fågellivet och den biologiska mångfalden. För oss är det viktigt att du får ersättning för höga naturvärden och Centerpartiet vill gynna de som exempelvis vill anlägga våtmarker eller spara gammal ved i sina marker. Rättsutvecklingen och myndighetstolkningar på senare år har bidragit till orimliga utredningskrav för markägare samt en ökad osäkerhet generellt. Det finns exempel på familjer som förvaltat sin skog i flera generationer, men som varken får avverka eller någon ersättning. Vi vill därför att regeringen snarast ser över vilka förändringar som behöver göras i nuvarande artskyddsförordning och andra näraliggande regelverk för att reglerna ska blir tydligare och ersättningsrätten fastslås
Vi kan konstatera att medlemsländerna har valt olika vägar för implementeringen av art- och habitatdirektivet, vilket gör att det finns en stor osäkerhet kring hur Sverige i praktiken ska hantera skogsskyddet med tanke på de arter som omfattas av artskyddsförordningen. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen vidtog proaktiva åtgärder när den utsåg en särskild utredare att granska artskyddsförordningen och tillsatte en utredning som har lagt fram många bra förslag på hur ersättning kan utformas, myndigheternas roll i att tillhandahålla information om fridlysta arter och besluta om livsmiljöunderlag.
Liberalernas bedömning är att direktiven inte är för hårt implementerade, men att de kan behöva utvärderas då vi vet att hotade arter och deras livsmiljöer förändras över tid. Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet har under en lång tid varit en viktig garant för att skydda hotade arter och naturtyper. Vi vill inte tillåta undantag som försvagar artskyddet i andra rättsakter och vi behöver säkerställa att tillämpningen återspeglar den senaste forskningen och kunskapen om arternas status och behov samt att den faktiskt fungerar i praktiken.
Ja. Vi ser hur överimplementeringen har lett till att våra svenska skogsägare, skogsentreprenörer och skogsindustri har drabbats då artskyddet har lett till avverkningsstopp. Vi kan inte ligga på en högre nivå än övriga medlemmar i EU. Det hämmar vår konkurrenskraft, skogsbrukets lönsamhet och i slutändan omställningen eftersom man inte får råvara nog till substitution.
Ja, dessa får idag orimliga konsekvenser för markägarna som hamnar i ett rättslöst limbo. Inkomsterna från skogsbruket är avgörande för ett fungerande jordbruk, framförallt i norra Sverige och vi är angelägna om att värna både äganderätten och svensk livsmedelsproduktion.
De ska inte implementeras strängare än de krav som ställs i naturvårdsdirektiven. Artskyddsförordningen fungerar inte bra så som den ser ut idag. Vi vill inte att nationellt fridlysta arter ska påverka pågående markanvändning, samt att ersättning ska utgå vid artskyddsinskänkningar. Samt att tolkningen av fågeldirektivet förändras, så att hänsyn tas till art och inte individ.
Anser ni att det är viktigt att varje medlemsland skyddar populationer av djur och växter så att de finns kvar inom sina naturliga utbredningsområden, så som naturdirektiven föreskriver? Motivera ert svar?
Ja, detta är helt avgörande för att vi ska uppnå målet med art- och habitatdirektivet vilket är att säkerställa den biologiska mångfalden i alla naturtyper; i de skogliga ekosystemen, i hav och vattendrag, i jordbrukslandskapet, och så vidare. En motståndskraftig natur och en livskraftig biologisk mångfald är en förutsättning för att vi ska ha bördig jord att bruka, vatten att dricka och ren luft att andas.
Ja. Det krävs för att vi ska leva upp till globalt åtagande om biologisk mångfald. Vi har i budgeten för 2024 satsat 4 miljarder mer än regeringen och Sd på att skydda mer natur. Därutöver har vi föreslagit 1,8 miljarder mer till åtgärder för värdefull natur som bl.a. går till åtgärder för hotade arter. Vi föreslår därutöver en rad åtgärder för ett mer hållbart skogsbruk, jordbruk och fiske.
Ja, vi anser att utrotningshotade djur och växter behöver skyddas och att detta behöver göras på ett långsiktigt hållbart sätt.
Det är viktigt, och EU:s medlemsländer har antagit flera direktiv, bland annat art- och habitatdirektivet, för att motverka förlust av biologisk mångfald. Det skyddar många vilda växt- och djurarter från att förlora sina livsmiljöer. Samtidigt ser vi att direktiven på EU-nivå i vissa fall behöver justeras för att fungera i praktiken. Därför tycker vi exempelvis att vargens skyddsstatus i art- och habitatdirektivet bör förändras, för att göra det enklare att förvalta vargen på nationell nivå.
Liberalerna anser att det är av största vikt att varje medlemsland värnar de naturliga biotoperna. Här vill vi särskilt lyfta fram Artdatabankens viktiga arbete för detta som även måste involvera allmänheten. För att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i form av olika naturtyper och arter behövs ökade dessutom restaureringsinsatser, vilket blir tydligt med den planerade naturrestaureringslagen.
Vi vill att det ska finnas ett gott skydd av djur och växter utifrån ett klassiskt förvaltarskapsperspektiv.
Det är viktigt att skydda populationer men det behöver alltid göras en intresseavvägning som är rimlig. Naturdirektivens tolkningar är ofta för snäva och kan tolkas på sätt som hindrar utveckling och brukandet av mark.
Det är viktigt att arter finns kvar i sina naturliga utbredningsområden, men det är dock inte rimligt att skydda på individnivå.
