Skogsutredning i otakt med tiden

Det svenska skogsbruket har en enorm areell påverkan på skogsfågelfaunan och är den enskilt största orsaken till att många arter fortsätter att minska i snabb takt. Tretåig hackspett, lavskrika och talltita är några typiska arter som drabbas hårt. Det är en av de viktigaste orsakerna till att BirdLife Sverige kämpar hårt för att det svenska skogsbruket ska bli lite mindre ohållbart.

Men det delbetänkande som Göran Örlanders skogsutredning lämnade till regeringen igår (19 december) var flera steg i helt fel riktning. Där finns bland annat förslag om att korta tiden för avverkning från 6 veckor till 10 dagar efter det att anmälan lämnats in av markägaren, och att miljöorganisationer inte ska kunna överklaga de avverkningar som Skogsstyrelsen godkänner utan särskilda beslut. Detta undanröjer i många fall möjligheterna för ideell naturvård att ingripa då Skogsstyrelsen förbiser sitt myndighetsuppdrag och ”låter bli” att uppfylla lagstiftningen.

-Det är inget annat än ett svek om löftet att skapa ett hållbart skogsbruk för framtiden, säger Christer Johansson, sakkunnig (skog och våtmark) på BirdLife Sverige.

Som exempel kan nämnas att BirdLife Sverige nyligen lämnade in 38 överklaganden till mark- och miljödomstol på en och samma dag, då vi fick kännedom om att Skogsstyrelsen lämnat våra uppgifter om höga naturvärden i alla dessa skogsområden utan åtgärd. I de fall som skogarna inte redan har avverkats, fattar domstolarna det beslut som Skogsstyrelsen borde ha gjort, nämligen att det måste utredas ifall avverkningen strider mot lagen. Om utredningsförslaget genomförs fråntas både vi och domstolarna möjligheten att upprätthålla lagen i sådana fall.

Det är oerhört vanligt att Skogsstyrelsen[1] inte hinner med att handlägga avverkningsärenden inom sex veckor. Därefter är det helt upp till markägare/skogsbolag att avverka och då följa lagstiftningen i den mån de är intresserade av det, med vetskapen att risken att bli dömd för lagbrott vid avverkning är nära noll. Hur tänker sig utredaren att situationen ska förbättras genom att korta ner tiden från 6 veckor till 10 dagar?

-Förslaget om förkortad handläggningstid kan inte ses på något annat sätt än ett politiskt grepp för att öka uttaget av råvara från skogar med höga naturvärden, menar Daniel Bengtsson som är fågelskyddsansvarig på BirdLife Sverige.

I ett demokratiskt land är det viktigt med möjlighet till insyn och granskning, och då måste det finnas till exempel miljöorganisationer som kan bidra till att uppfylla samhällets gemensamma ansvar för att lagar och regler följs. I den nya ordning som råder i skogen idag, där såväl politiker som myndigheter och domstolar klart har deklarerat att det krävs ett större ansvar bland skogsägare[2], är det särskilt viktigt att ansvaret kan följas upp av myndigheter och civilsamhälle. Det verkar som om regeringen med den här skogsutredningen vill tysta oss och montera ner den tillsyn som upprätthåller lagen.

-I förlängningen är detta ett hot mot demokratin och mot våra gemensamma åtaganden att skydda skog med höga naturvärden och bibehålla vår biologiska mångfald, avslutar Christer Johansson.

Bakgrund

Rättsutvecklingen när det gäller skydd av arter har gått relativt snabbt på sistone. Det är via domstolsbeslut klarlagt att fågelarter som tretåig hackspett, tjäder och talltita måste visas hänsyn vid skogsavverkning genom skydd av deras livsmiljöer. Det finns även domar som ifrågasätter kalhuggning som lämplig skogsbruksmetod, då det kraftigt försvårar möjligheten att säkerställa funktionen för arternas livsmiljöer.

Ett problem i sammanhanget är bristerna i det förebyggande arbetet med inventering och bedömning av vilka arter som förekommer i det område som ska avverkas. Tidigare inventerades bland annat nyckelbiotoper, men i dagsläget saknas systematisk kartläggning av var i skogen de högsta naturvärdena finns. Men verksamhetsutövaren (markägaren) är skyldig att i anmälan redovisa för Skogsstyrelsen vilka naturvärden som kommer att påverkas vid avverkningen.

I en del fall, då ideell naturvård har funnit arter som inte uppmärksammats av Skogsstyrelsen eller verksamhetsutövaren, har ärenden överklagats till domstol. Domstolarna återförvisar oftast dessa till Skogsstyrelsen för förnyad handläggning, eftersom avverkningen riskerar att drabba hotade arters populationer negativt. I mer än 90 % av sådana överklaganden har domstolarna gett BirdLife Sverige rätt.

[1] https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/budget-2025-valkommet-tillskott-till-skogsstyrelsens-arbete/

[2] https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/debattta-initiativ-kring-artskyddet–planera-i-tid/