Svenska kyrkans skogsutredning

Svenska kyrkans skogsutredning har den senaste tiden debatterats flitigt i olika media. Från en skogsindustri som vill fortsätta överexploateringen av våra gemensamma skogsekosystem har kritiken varit hård, eftersom det är tydligt att såväl vetenskap som kyrkans utredning kommer till den självklara slutsatsen att det skogsbruk som kyrkan bedriver är långsiktigt ohållbart på flera plan. I synnerhet gäller det ekologiska, sociala och andliga aspekter.

Många arter har minskat under lång tid på grund av det svenska skogsbruket och kyrkans skogsbruk har inte utmärkt sig som något positivt exempel. Men om utredningens förslag blir verklighet, vilket i så fall beslutas på kyrkomötet i höst, kan kyrkan ta på sig ledartröjan inom svenskt skogsbruk och skapa hopp för de arter och skogsekosystem som är i stort behov av skydd, särskild hänsyn, naturnära brukande och restaurering av livsmiljöer.

BirdLife Sverige har på nationell nivå deltagit i Svenska kyrkans skogsutredning genom att bidra med kunskap om hur skogsbruk påverkar särskilt utsatta fågelarter samt hur detta måste förändras om kyrkan ska vara trovärdig i sin ansats att ta hänsyn till mer än rent ekonomiska aspekter. De flesta av de förslag som utredningen har lagt fram leder definitivt i rätt riktning, vilket vi kommer att framföra i föreningens remissyttrande till utredningen.

Vi är övertygade om att den absoluta majoriteten av Svenska kyrkans medlemmar ställer sig bakom nedanstående tio ”budord” som ledmotiv för framtidens skogsbruk:

1. Andlig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska säkerställas. Nuvarande skrivning om högsta möjliga totalavkastning utgår.

2. Svenska kyrkans skogsbruk ska bidra till att skapa ett varierande och multifunktionellt landskap med en mångfald av brukningsmetoder där fler värden kan levereras samtidigt; andliga och existentiella värden, ekonomisk avkastning, biologisk mångfald, klimatnytta, andra ekosystemtjänster och social välfärd.

3. 20 % av den produktiva skogsmarken ska avsättas för skydd av biologisk mångfald och klimatåtgärder (kolinlagring). Målet ska vara uppnått 2030. De stora sammanhängande naturskogarna som föreslogs skyddas av Skogsutredningen 2020, kvarvarande kontinuitetsskogar, ej brukad skog inom renskötselområdet, ädellövskog, kalkbarrskog, skog för artbevarande enligt artskyddsförordningen samt vissa restaureringsmarker ska prioriteras.

4. 33 % av skogsinnehavet ska brukas med naturnära skogsbruk för att bland annat tillgodose bibehållna ekosystem och rennäringens behov.

5. Anpassat trakthyggesbruk inom 47 % av arealen. Omloppstiden förlängs för ökad kolsänka och större substitutionseffekt (till exempel timmer som ersätter betong som byggnadsmaterial).

6. Hyggesstorleken begränsas.

7. Den generella hänsynen vid skogsbruk förstärks och omfattar fortsättningsvis 15 % hänsynsyta och virkesvolym. Skogsstyrelsens målbilder för generell hänsyn tillämpas fullt ut varvid extra fokus läggs på hänsynskrävande biotoper, vattenmiljöer, fornlämningar och skador vid markberedning. Hänsynen gäller som medeltal i ett bestånd.

8. Contortabestånd avvecklas och ersätts med tall.

9. Lövandelen ökar generellt, liksom omfördelning av gran till tall (ståndorts- och klimatanpassning).

10. Åtgärder som innebär betydande påverkan på renskötsel får inte påbörjas eller genomföras utan samtycke från berörd sameby. Principen införs i kyrkoordningen och skogsbruket anpassas till renskötselns behov.

BirdLife Sverige ser gärna att våra medlemmar, såväl regionala och lokala fågelföreningar som enskilda, framför lämpliga synpunkter till kyrkan. Detta kan till exempel ske genom att kontakta relevant församlingskrets för inspel.

För den som vill lämna ett eget yttrande räcker det att uppge namn och – senast den 25 februari – skicka ett mejl till remiss.skogsutredningen@svenskakyrkan.se. Skriv diarienummer KS 2024-1496 i ämnesraden. Kontakta gärna Christer Johansson (christer.johansson@birdlife.se) för mer information.