SVT sänder filmen Tärnsommar den 19 maj
Filmen Tärnsommar, som handlar om våra tärnor och deras flyttning, kommer att sändas på SVT i programmet Världens natur nu på onsdag den 19 maj. Därefter kan den ses på SVT Play. I filmen skildras samtliga våra tärnarter. En stor del av filmen handlar om aktuell flyttfågelforskning där vi får följa med tärnorna ut på världshaven. Filmen berättar då bland annat om Birdlife Sveriges skräntärneprojekt och det fågelskyddsarbete som gjorts.
På SVT’s egen sida kan du läsa mer om filmen och se den efter att den sänts på TV.
Här nedan kan du läsa mer om svenska silvertärnor i en artikel av Patrik Olofsson.
Svenska silvertärnor visar vägen till Antarktis
Silvertärnan tillhör en våra mest fascinerande och eleganta fåglar. I skärgårdar, vid småbåtshamnar och längs badstränder är deras skrin och dykningar efter fisk en karaktäristisk del av den svenska sommaren. Men silvertärnans tid hos oss är kort. Fåglarna anländer till Sverige i månadsskiftet april-maj och efter häckningen drar de söderut redan under sensommaren. Större delen av året tillbringar tärnorna ute på världshaven. I en nyligen publicerad artikel i tidskriften ”Ecology and Evolution” tar svenska flyttfågelforskare oss med på våra silvertärnors extrema resor med hjälp av ny teknik, den längsta årliga flyttning som någon levande varelse gör.
Den skånska skärgården är för de flesta okänd men i den nordöstra delen av landskapet, mellan Åhus och Blekingegränsen, finns ett 30-tal öar och mindre skär. De flesta av öarna är fågelskyddsområden och även om skärgårdsområdet är förhållandevis litet så sjuder öarna av fågelliv sommartid. I denna skärgård arbetar några av våra främsta flyttfågelforskare. Professor Thomas Alerstam vid Lunds universitet har jobbat med flyttfågelforskning sedan 1970-talet och de senaste tio åren har han, i samarbete med forskare från Högskolan i Kristianstad, studerat våra tärnors fascinerande flyttning över världshaven. Silvertärnans flyttning har varit studiens huvudmål och med hjälp av så kallade ljusloggar har forskarna nu fått en mer detaljerad och sammanhängande bild av fåglarnas rörelser över världshaven.
Loggarna, som väger knappt ett gram, är små ljusmätare som fästs på fåglarna. De har en inbyggd klocka som registrerar dagens längd och med hjälp av tidsförskjutningen ger loggarna en position om dagen var fågeln befunnit sig i världen. Noggrannheten på koordinaterna är cirka 15-20 mil. Loggarna sätts som en sele på tärnornas övergump eller på ringar på fåglarnas ben. Ljusloggarna är ingen sändare där informationen erhålls automatiskt. Fåglarna som bär loggar måste fångas in efterföljande år och det är först när forskarna tankat ut informationen ur loggen som de får en bild av hur tärnorna rört sig under året.
Under de senaste åren har Thomas Alerstam och hans kollegor fått in resultat från åtta olika silvertärnor och några av fåglarna har kunnat följas under två års flyttning. Successivt har en bild klarnat av tärnornas rörelser över haven och resultaten har slagit även forskarna med häpnad.
Våra silvertärnor lämnar Sverige i juli-augusti. Vid denna tid är det inte ovanligt att få se vuxna tärnor med tiggande ungar i släptåg längs våra kuster. Redan under 1980-talet kunde Thomas Alerstam med hjälp av radarstudier vid Vitemölla konstatera att många av de silvertärnor som sträckte söderut längs den skånska ostkusten plötsligt stannade till, steg upp till 2000-3000 meters höjd och fortsatte sin resa västerut över land. Målet med denna genväg blev tydligare när de nya resultaten från ljusloggarna kom in trettio år senare. Väl över på västkusten fortsatte tärnornas sin resa rakt västerut, ut på Atlanten och fåglarna stannande inte till förrän halvvägs till Nordamerika där det sannolikt var god födotillgång som lockade våra silvertärnor till sitt första stopp för att äta och vila.
Efter några dagar i norra Atlanten fortsatte tärnorna söderut längs Afrikas västkust. Väl nere vid Namibias kust i södra Afrika var det dags för ännu en paus och denna gång erbjöd Benguelaströmmens kalla hav tärnorna ett rikt utbud på fisk och krill. Våra silvertärnor rundade Godahoppsudden i september och därefter styrde de vidare österut där ytterligare ett rastområde mitt ute på Indiska oceanen lockade fåglarna att stanna, ibland så länge som flera veckor.
Det framgick allt tydligare att silvertärnornas liv ute på haven var en kombination av långa snabba transportflygningar och kortare rastperioder i områden som erbjöd gott om föda. Silvertärnorna tillbringade troligen större delen av sin tid på vingarna men eftersom flera rastområden var belägna mitt ute på haven, långt ifrån land, så talar mycket för att tärnorna även tillbringar tid liggande på vattenytan för att vila.
Från de centrala delarna av Indiska oceanen styrde några av våra silvertärnor ner till Antarktis packisbälte men flera fåglar fortsatte ännu längre österut för att söka sig till det rika Tasmanhavet mellan Australien och Nya Zeeland. Efter en kortare rastperiod nådde till slut även dessa tärnor Antarktis. I november hade samtliga silvertärnor tagit sig ner till Antarktis packiskant och de följande månaderna rörde fåglarna sig successivt västerut längs den smältande, allt mer uppbrutna iskanten.
I Antarktis möter våra silvertärnor en värld av is som under den södra polarsommaren snart förvandlas till en arkipelag av uppbruten packis, is från kalvande glaciärer och gigantiska isberg som brutits loss från shelfisarna. Här väntar förhållandevis lata dagar för våra tärnor. De långa ljusa dagarna och det näringsrika vattnet ger upphov till en enorm produktion av krill och småfisk och våra övervintrande silvertärnor erbjuds ett överflöd av mat. Nere i Antarktis ruggar silvertärnorna sin fjäderdräkt vilket innebär att deras flygförmåga försämras. Den uppbrutna isen är därför en perfekt viloplats för tärnorna och de behöver sannolikt inte flyga långt för att komma till bra fiskeplatser.
Silvertärnornas resa från norra halvklotets ljusa sommarnätter till Antarktis polarsommar innebär att fåglarna kan ta tillvara på havens mest produktiva perioder under en stor del av året. Få varelser på jorden upplever så mycket dagsljus under sitt liv som våra silvertärnor och fåglarna tycks under sitt liv aldrig uppleva något riktigt vintermörker.
I mars hade de flesta av våra silvertärnor rört sig så långt västerut att de nästan gjort ett halvt varv runt Antarktis. I mitten av mars, när det går mot höst på södra halvklotet, lämnade silvertärnorna Antarktis och drog norrut, upp mot häcklokalerna i Sverige. Vid denna tid hade fåglarna mer bråttom än på hösten. Till skillnad från höststräcket så flög silvertärnorna under våren inte längs Afrikas västkust utan de tog en rakare kurs norrut över Atlanten. De besökte åter de rika vattnen uppe i norra Atlanten och efter knappt två månaders färd kom de i månadsskiftet april-maj fram till svenska västkusten.
Många av våra silvertärnor följer under våren västkusten söderut men i Laholmsbukten mellan Halmstad och Båstad stannar många fåglar upp. Stilla kvällar kan ett par tusen silvertärnor samlas i bukten och liksom under höststräcket så väljer en del fåglar en genväg över land, denna gång österut.
Väl tillbaka i nordöstra Skånes skärgård återvänder många silvertärnor till samma öar för att häcka. Flera av de studerade tärnorna är idag 15-20 år gamla och eftersom silvertärnor kan bli uppåt 30 år så är de med sin årliga flyttning på flera tusen mil sannolikt några av världens mest beresta fåglar.
Studierna med hjälp av ljusloggar är nu avslutad men för Thomas Alerstam och hans kollegor väntar ännu en spännande fältsäsong. Med hjälp av helt ny teknik, så kallade accelerometer, hoppas forskarna kunna studera silvertärnornas liv ute på haven mer i detalj. Förhoppningsvis kommer vi inom kort att få en inblick i tärnornas vardag där deras sömn, flyghöjd, födosöks- och flygperioder kan studeras och på så sätt ge oss ännu en pusselbit till kunskapen om silvertärnornas fantastiska flyttning över världshaven.
Vill du bidra till forskningsprojekt för att rädda fåglar och natur?
Skänk en gåva via Swish
Betala in valfritt belopp till:
123 – 900 56 53
När du swishar till en organisation med ett 90-konto så visas en röd sida med ett hjärta i appen som bekräftelse på din gåva. Stort tack!
