Vad innebär restaureringsförordningen för Sverige?
Vi har tidigare rapporterat en hel del om både restaureringsförordningen och Miljömålsberedningen (se till exempel nyhet 23 januari). När Miljömålsberedningen överlämnade sitt betänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari den 14 februari blev det återigen uppenbart att den politiska viljan att lösa den kombinerade natur- och klimatkrisen är mycket svag. Miljömålsberedningens sekretariat har kämpat hårt för att finna konstruktiva lösningar på den tilldelade uppgiften hur Sverige ska klara överenskomna åtaganden och EU-lagstiftning. En stor del av arbetet tillintetgjordes på beredningens sista möte då Tidöpartierna tillsammans med Centern valde att skrota många av de viktigaste förslagen.
Oavsett hur eller om Miljömålsberedningens förslag kommer att bli verklighet, så måste Sverige ta fram en restaureringsplan, vilket Naturvårdsverket ansvarar för. BirdLife Sverige kommer i samband med föreningens riksstämma arrangera ett heldagsseminarium om restaurering, bland annat med fokus på hur medlemmar och regionalföreningar ska kunna bidra på bästa sätt.
Hitta mer information här:
Lyssna gärna på Lars Tysklind, ordförande för Miljömålsberedningen, i Ekots lördagsintervju (22 februari) Lars Tysklind, Miljömålsberedningen: ”Vi nådde iallafall en bit” 22 februari 2025 – Ekots lördagsintervju | Sveriges Radio.
Många pedagogiska beskrivningar och förklaringar om restaurering och Miljömålsberedningen finns i Klotet (26 februari).
För den som vill veta mer om vad som behövs för att Sverige ska leva upp till klimatmålen rekommenderas Dagens Eko ”Det gröna guldet som utmanar klimatmålen” (24 februari).
För fördjupning i vad restaureringslagen kan tänkas innebära för olika livsmiljöer i Sverige rekommenderar vi nummer 1/25 av Biodiverse som ges ut av SLU Centrum för biologisk mångfald.
