Rörhöna. Illustration: Terése Karlsson Halldén.
16 oktober, 2022
Våtmarker: Rörhöna är vegetationsrika dammar och våtmarkernas fågel
Sverige är ett av världens tio våtmarksrikaste länder. Inom Europa har vi tillsammans med de övriga nordiska länderna den mest varierande uppsättningen av våtmarkstyper. Om man jämför med omvärlden är visserligen många av de svenska våtmarkerna i ganska bra skick, men nästan en fjärdedel av den totala ytan av våtmarker i Sverige har försvunnit under de senaste 100 åren. Detta har bland annat skett genom utdikning.
De kommande veckorna kommer vi berätta om sex fågelarter med olika krav på sin livsmiljö, men med våtmark som grundkrav. De är arter som i olika grad hotas på grund av biotopförstörelse. Vi berättar vad hoten mer exakt består i, vad föreningen har gjort hittills, och hur framtiden ser ut för arterna. Vi kommer även berätta hur ett projekt för att återskapa en våtmark kan planeras.
Rörhöna är de vegetationsrika dammarnas och våtmarkernas fågel. Det behöver i princip inte finnas någon öppen vattenspegel för att rörhönan skall trivas, och arten avslöjar sig ofta med olika högljudda läten som även hörs under natten. Rörhöna liknar sothönan och de kan förekomma i samma miljöer. Rörhönan har en röd näbb och håller sig oftast mer dold än vad sothönan gör.
Rörhöna är betecknad som livskraftig (LC) och förekommer med cirka 6000 individer i landet i Götaland och Svealand. Flest rörhöns inräknas på sjöfågelrutterna på försommaren och rimligen kommer sjöfågelsrutterna bli den inventering som ger den bästa täckningen av arten framöver. Trenden för arten är ökande mellan åren 2010–2020.
Rörhönan klarar sig bra med små (upp till 5 hektar) vegetationsrika dammar och gynnas av nyskapade våtmarker i jordbrukslandskapet. Arten förekommer även i stadsmiljö och vegetationsrika dagvattendammar skulle lätt kunna skapas som skulle locka rörhönor.
Skötsel av våtmarker är ofta viktigt för att hålla en våtmark ”ung” en längre tid. Detta kan ofta vara svårare ju mindre våtmarken är, men även våtmarker som blivit fullständigt igenvuxna kan hålla ett antal speciella fågelarter. I övervuxna sådana våtmarker kan förutom rörhöna även finnas exempelvis vattenrall, rörsångare, sävsångare och sävsparv.
BirdLife Sverige genomför årets kampanj för fler våtmarker med stöd från Postkodlotteriet. BirdLife Sverige är sedan 2020 förmånstagare, se vår sida här.
Stöd vårt arbete för fler våtmarker
Skänk en gåva via Swish
Betala in valfritt belopp (skriv Våtmarkskampanj som meddelande) till:
123 – 900 56 53
När du swishar till en organisation med ett 90-konto så visas en röd sida med ett hjärta i appen som bekräftelse på din gåva. Stort tack!
Stöd från våtmarksfonden
Stiftelsen Svensk Våtmarksfond är ett samarbete mellan BirdLife Sverige, Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund. Fondens syfte är att stödja åtgärder för att bevara, skapa och sköta våtmarker främst för fågellivet. Den har hittills varit delaktig i närmare 600 våtmarksprojekt. Det går att söka medel ur fonden för bidrag till våtmarksprojekt och till forskning. Bidraget kan bestå av ekonomisk hjälp, men också av rådgivning, utbildning och kontaktförmedling. Läs mer om hur man ansöker om bidrag på fondens webbsida: vatmarksfonden.se.
BirdLife Sverige genomför årets kampanj för fler våtmarker med stöd från Postkodlotteriet. BirdLife Sverige är sedan 2020 förmånstagare, se vår sida här.
BirdLife Sverige genomför årets kampanj för fler våtmarker med stöd från Postkodlotteriet. BirdLife Sverige är sedan 2020 förmånstagare, se vår sida här.
BirdLife Sverige genomför årets kampanj för fler våtmarker med stöd från Postkodlotteriet. BirdLife Sverige är sedan 2020 förmånstagare, se vår sida här.