EU:s Fågeldirektiv, ofta ansedd som en av världens mest framsynta och effektiva naturskyddslagar, har haft en mycket stor betydelse när det gäller skyddet av Europas mest hotade fågelarter. Det framgår av en ny studie utförd av RSPB (BirdLife i Storbritannien), BirdlIfe International och Durham University i England.
– Vi har analyserat information om alla fågelarter som häckar inom EU:s område, säger Dr Fiona Sanderson från RSPB och huvudförfattare till rapporten. Hon fortsätter:
– Våra resultat bekräftar att fågelarter med störst skyddsbehov (listade i Fågeldirektivets Annex I) i regel har växande populationer och att detta är tydligast i de länder som varit medlemmar av EU längst.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Conservation Letters, slår fast att arter som återfinns i Annex I (exempelvis havsörn och trana men även krushuvad pelikan och kopparand) nu har populationer som växer snabbare än hos hotade arter som inte finns med i Annex I.
Den globalt hotade krushuvade pelikanen (som närmast finns i sydöstra Europa) var nära utrotning under 1900-talet på grund av habitatförluster, illegal jakt och kollisioner med elledningar. Tack vare Fågeldirektivet uppgår beståndet nu till 2500 par, vilket är fem gånger mer än för några decennier sedan.
Lika hotad var kopparanden. För knappt 40 år sedan ansågs det europeiska beståndet bestå av endast 22 individer på grund av förstörelse av våtmarker och jakt, men tack vare starkt skydd av dess miljöer och andra åtgärder räknar man nu med fler än 2000 individer i naturen.
Samtidigt slår studien fast att det inte går lika bra för hotade arter som inte listas i Annex I utan i andra s.k. annex som inte ger ett lika effektivt skydd. Ett exempel är rödspoven som, trots att den finns med i Annex II, fortsätter att minska snabbt i Europa. I Europa i stort har populationen ökat med mer än 30 procent över tre generationer, medan den inom EU-området minskat med mer än 50 procent under samma tid. Det svenska beståndet beräknas för närvarande till högst 75 par, vilket kan jämföras med en beräkning på 500 par under 1970-talet.
Studien publiceras dagarna efter det att EU genomfört en stor rådfrågning bland medborgarna gällande unionens naturdirektiv. Fler än en halv miljon skrev då till EU med krav om att direktiven snarare ska stärkas än försvagas. Det är den särklassigt största opinionsyttringen av detta slag i EU:s historia.
– I en tid då fördelarna av ett EU-medlemskap ifrågasätts allt mera, visar denna studie att EU har en mycket stor positiv påverkan på naturen, säger Ariel Brunner, ansvarig för EU-frågor inom BirdLife Europa.
– Denna studie bekräftar betydelsen av fågeldirektivet och att det är viktigt med gemensamma regler för våra flyttfåglar. Vi måste nu fortsätta att stärka naturdirektiven och se till att vi inom EU gemensamt tar ansvar för våra fåglar och vår natur, säger Dennis Kraft, ordförande i BirdLife Sverige.
(AW)
En sammanfattning av artikeln i Conservation Letters finns här:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/conl.12196/abstract
