Aktuellt artskydd

Sällan har artskydd varit så på tapeten som nu, vilket väl kan sägas vara både bra och dåligt. Givetvis bra att det finns på den allmänna agendan, men ur naturvårdsperspektiv måste det anses beklagligt att det självklara faktum att vi måste visa respekt och hänsyn till andra organismer än oss själva uppfattas som kontroversiellt.

Sedan EU-domstolen kom med ett viktigt avgörande i mars 2021 rörande svenskt skogsbruk, torde det stå tämligen klart att svensk lagstiftning och tillämpning måste följa detta prejudicerande beslut. Så har också skett i svenska mark- och miljödomstolar i flera fall där ideella naturvårdsorganisationer (Naturskyddsföreningen, BirdLife Sverige och Skydda Skogen) drivit processer för att stoppa skogsavverkningar som hotat särskilt skyddsvärda arter, inklusive tjäderspelplatser. I något fall har Mark- och miljööverdomstolen inte gett prövningstillstånd, och i ett annat har Skogsstyrelsen valt att inte överklaga vidare. Båda utgångarna talar för att mark- och miljödomstolarnas beslut varit korrekta och tydliga. Och när EU-domen tolkats direkt av Mark- och miljööverdomstolen så har artskyddet fått vederbörligt företräde även då. Vi har alltså lagen (och EU) på vår sida när vi hävdar att den kontinuerlig ekologisk funktionalitet måste bibehållas för prioriterade arter.

En mycket viktig fråga som domstolarna bekräftar är att rimliga krav måste ställas på kunskap om vilka arter som påverkas av en planerad exploatering. Detta är något som vi länge ifrågasatt när det gäller skogsavverkning, eftersom avverkningsanmälningar ofta saknar redovisning av naturvärden. Skogsstyrelsen beslutade nyligen om att förbjuda avverkning till dess att inventering i vår kan bekräfta förekomsten av tjäderspelplats, men i övrigt förefaller Skogsstyrelsen i stor utsträckning inte ha snappat upp nu gällande rättspraxis. Exempelvis hävdar åtminstone vissa distrikt fortfarande att man inte behöver ta särskild hänsyn till tjäderspelplatser, med hänvisning till artens bevarandestatus i norra Sverige, vilket är tvärtemot den tydliga EU-domen.

Att befintlig kunskap inte tillämpas kan få förödande konsekvenser. En anledning är att Skogsstyrelsen för något år sedan ändrade vilka häckningskriterier på observationer inrapporterade i Artportalen som ska ge träffar i deras söksystem. Tidigare ”tröskel” var häckningskriterium 3 (sjungande hane eller andra läten relaterade till häckning), men detta ändrades till häckningskriterium 6 (spel, lek, parning), vilket i de allra flesta fall innebär att området kan klassas som fortplantningsområde. Emellertid bör även en sjungande, eller på annat sätt revirhävdande, hane vara tillräckligt för att Skogsstyrelsen ska uppmärksamma förekomst av arter som indikerar skogliga värden av något slag.

Med dagens system har följden blivit att en överväldigande stor andel rapporterade fynd i Artportalen inte faller ut för granskning vid avverkningsanmälningar, vilket innebär att exempelvis tjäderlekplatser som rapporterats med häckningskriterium 3 helt sonika avverkas utan att Skogsstyrelsen ens vet om deras existens. Detta kan inte vara rimligt och innebär att myndigheten inte lever upp till sitt ansvar att bevara den kontinuerliga ekologiska funktionaliteten för skogens arter.

För vissa stationära och särskilt prioriterade arter såsom järpe, hackspettar, lavskrika, talltita med flera borde även observation i lämplig häckningsbiotop innebära en skyldighet från såväl markägare som Skogsstyrelsen att göra en vederhäftig bedömning av om artskyddsförordningens förbudsregler träffar en planerad skogsavverkning, eftersom dessa arter normalt lever året om i anslutning till sina fortplantningsområden och viloplatser.

I ett brev till Skogsstyrelsen uppmanar BirdLife Sverige myndigheten att skyndsamt ändra i befintligt ärendesystem för avverkningsanmälningar, så att man ska kunna undvika att särskilt skyddsvärda fågelarters livsmiljöer (till exempel fortplantningsområden och viloplatser) förstörs. Vi anser det vara klarlagt att även observationer med lägre häckningskriterier än 6 måste flaggas i Skogsstyrelsens ärendehantering. Systemet måste bli ett tillförlitligt verktyg i tillsynsarbetet, så att lagens krav kan tillgodoses.

Slutligen en uppmaning till alla er som rapporterar in fågelobservationer i Artportalen:
– Var noga med att ange eventuella häckningskriterier och se till att ange så exakta observationsplatser så möjligt. Då minskar risken att myndigheterna ”missar” förekomsten av skyddsvärda arter. Tack på förhand!