De senaste åren har det kommit rapport efter rapport som pekat mot att det går dåligt för vattensångaren i Europa. Det har gällt såväl uppgifter från häckningsområdet som från rastplatser. Ett exempel på det sistnämnda är att antalet fynd på Brittiska öarna minskat mycket kraftigt. Men nu kommer uppgifter från Litauen som tyder på att arten är på väg att återhämta sig.
Vattensångaren är en art som nästan kan betraktas som endemisk i Europa (en dåligt känd population finns dock öster om Ural i västra Sibirien). Den förekommer främst på vidsträckta och blöta ängar med starr eller annan vegetation som inte är högvuxen. Från häckningsområden i främst Polen, Vitryssland, Litauen och Ungern flyttar arten via Västeuropa till vinterkvarter i västra Afrika.
Arten har gått tillbaka över hela utbredningsområdet under senare årtionden. Orsaken till tillbakagången anses främst vara utdikning av de våtmarker där den häckar. Populationens minskning återspeglas även på rastplatser i Västeuropa. I exempelvis Storbritannien noterades årligen cirka 50 individer under åren 1990–1997, medan motsvarande antal låg mellan 6 och 11 individer åren 2007–2012. I Sverige är vattensångaren påträffad 27 gånger, senast i september 2010.
Nu kommer dock positiva signaler från Litauen. Efter årtionden av tillbakagång startades 2010 ett femårigt LIFE-projekt via Baltic Environmental Forum. Projektet fokuserade på att förbättra häckningsmiljöerna via mera natur- och miljövänligt brukande. Efter en bottennotering med endast totalt cirka 50 sjungande hannar 2013 ökade antalet till 105 under 2014 och 145 under 2015. I år har ytterligare framgång nåtts, då man noterat inte mindre än 245 sjungande hannar i landet.
Det är bara att hoppas att projektet får fortsätta även framöver.
(AW)
