Vart har alla fåglar flytt?

Frågan i rubriken har vi i BirdLife Sverige fått flera gånger den allra senaste tiden. I många fall finns en stark oro bakom frågan – en tro att klimatförändringar eller gifter påverkat fågellivet negativt. Men så är det inte, utan problemet har en helt naturlig förklaring. Samtidigt är det något av en paradox: När vi har som flest fåglar i landet, är många av dem som svårast att se!

Beräkningar som gjorts pekar på att vi har omkring 70 miljoner fågelpar som häckar i Sverige. Några av dessa lägger endast ett ägg per säsong, medan andra kan producera antingen stora kullar eller flera kullar. Men om vi lite grovt räknar med att varje fågelpar i genomsnitt producerar tre flygfärdiga ungar per säsong, bör det nu under högsommaren finnas ungefär 350 miljoner fåglar i landet (140 vuxna och 210 årsungar).

Nu ska vi ta dessa summor med en stor nypa salt, men det viktiga i sammanhanget är att vi aldrig har så många fåglar i landet som under högsommaren! Trots detta ser vi inte särskilt mycket av fåglarna, vilket också är anledningen till frågan i rubriken. Hur hänger detta ihop?

Det finns flera faktorer som bidrar, men de två viktigaste är nog att 1) föräldrafåglarna ruggar och 2) grönskan är som tätast under högsommaren.

Individerna i ett fågelpar som fött upp en eller ett par kullar med ungar är i dubbel bemärkelse slitna vid denna tid på året. Det hårda arbetet med att hitta föda till ungarna har naturligtvis tagit på krafterna och dessutom har fjädrarna både slitits och blekts. Därför ruggar de allra flesta småfåglar ganska snart efter häckningen. Denna ruggning innebär att en stor del av fjädrarna byts. Detta görs i regel ganska snabbt, vilket får till följd att flygförmågan inte är den bästa under ruggningens mest intensiva tid. Det leder i sin tur till att fåglarna håller sig i skymundan. Det kan även sägas gälla många av årets ungfåglar som, till skillnad från föräldrarna, dock är ganska rörliga.

Likväl ser man inte så mycket av ungfåglarna eftersom de söker sig till födorika och (och ofta frodiga) miljöer. Som redan nämnts är grönskan som mest utvecklad under eftersommaren vilket innebär att det för en småfågel är lätt att hålla sig undan och undgå upptäckt.

Nu gäller detta naturligtvis inte alla fåglar, inte ens alla småfåglar. Många har säkert upplevt stora flockar med starar som drar runt mellan fruktträd, betesmarker eller tångbankar liksom ledningstrådar som dignar av svalor. Men när det gäller sångare, flugsnappare, trastar, mesar med flera är de påfallande svårsedda just nu.

Som vi tidigare skrivit här på BirdLife Sveriges web ser det dessutom ut att ha varit en god häckningssäsong i stora delar av landet i år, mycket tack vare gynnsamt väder under senvår och försommar. Detta börjar också märkas vid landets fågelstationer, där höstmärkningen av fåglar nu kommit igång.

Allra sist: Ett bra sätt att få se lite fler fåglar vid denna årstid är att skaffa ett fågelbad. Det är ofta torrt i markerna i juli och augusti, och vatten har en stark dragningskraft på fåglarna!

(AW)

 

Skaffa ett fågelbad – och du blir rikligt belönad (i alla fall om du gillar fåglar)! Lövsångare. Foto: P-G Bentz/sturnus.se