EU-valet, naturen och fåglarna
Inför valet till Europaparlamentet senare i vår har BirdLife Sverige ställt en antal frågor till de partier som idag har svensk representation i parlamentet. Övriga BirdLife-partners inom EU har ställt i princip samma frågor till sina respektive politiska partier. Det handlar om tio frågor inom fyra olika ämnesområden.
I Sverige skickade vi enkäten till samtliga partier som idag är representerade i EU-parlamentet eller Sveriges riksdag. Vi fick svar från åtta av de nio partier det handlar om. Endast Feministiskt initiativ saknas, trots att partiet meddelade att man skulle lämna svar inom den tidsram vi angett.
Om svaren kort ska sammanfattas, är det slående att skillnaderna mellan partierna förefaller att vara så små. Ett exempel gäller biologisk mångfald. På nationell nivå här i Sverige har inte frågor om biologisk mångfald haft någon större prioritet, men i denna enkät säger sig samtliga partier vara oroade av utvecklingen, om än med vissa gradskillnader. Vi får sannerligen hoppas att denna omsvängning även kommer att visa sig i den nationella politiken. Det finns ju en risk att det enbart handlar om fagert tal i ett sammanhang, där man kanske inte på samma vis som i inrikespolitiken måste stå för sina ord.
Skydd och återställande av ekosystem
Trots lagstiftning och goda intentioner är EU på väg att missa 2020-målet om att stoppa förlusterna av biologisk mångfald. Vi förlorar inte bara unika arter och vårt naturarv utan ödelägger även de levande system som både våra samhällen och vi människor är beroende av. Den biologiska mångfalden fortsätter att utarmas, främst på grund av intensivt jordbruk, skadlig infrastrukturutveckling och underfinansiering av effektiva bevarandeåtgärder.
Här nedan redovisas våra frågor, med svaren under från varje parti. Klicka på pluset eller partinamnet för att öppna och stänga svaren.
Fråga 1
Hör skyddet av biologisk mångfald och naturliga ekosystem till ditt partis prioriteringar? Hur kommer ditt parti att agera för att Sverige och EU ska sluta förlora biologisk mångfald och istället leda in på en väg mot återhämtning i naturen?
Ja, en kraftfull miljö- och klimatpolitik och social rättvisa är prioriterade områden för oss inför valet. Inom miljöområdet är biologisk mångfald ett av de högst prioriterade då det är grunden för vår framtida välfärd. Inom Sverige vill vi öka anslagen för att skydda natur, inte minst våra skogar med höga naturvärden. Därutöver vill vi ha ytterligare nationella styrmedel för att våra näringar (skog, jordbruk, fiske och mineralnäring) ska bli ekologiskt hållbara med stärkt biologisk mångfald. Se vår riksdagsmotion Biologisk mångfald:
Inom EU kommer vi att verka för att en större andel av EU:s jordbruksstöd ska gå till miljöstöd. På sikt vill vi att Sverige ska bestämma över sin egen jord- och skogspolitik. Vi anser att det behövs ökade satsningar på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre kemiska bekämpningsmedel och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Inom EU måste åtgärdstakten för RAM-direktivet om vatten öka och Art- och habitatdirektivet måste värnas för att vara ett starkt skydd för livsmiljöer och arter. EU ska vidare verka för att FN:s konvention för biologisk mångfald antar en ambitiös strategi för biologisk mångfald från 2020.
Ja, skydd av biologisk mångfald är högprioriterat för Miljöpartiet. Vi vill se ett kraftfullt internationellt avtal om biologisk mångfald och ett tydligare sektorsansvar i EU:s arbete för att minska artutrotningen. Förlust av biologisk mångfald är ett globalt miljöhot lika viktigt som klimatfrågan och de främsta orsakerna är intensivt fiske, jord- och skogsbruk, samt exploatering av naturmiljöer. Vi vill se ett utökat skydd av hotade arter och vi vill att EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv följs i alla medlemsländer. Vi vill få in biologisk mångfald i alla politikområden inom EU som påverkar naturmiljön. Vi vill skydda mer natur som till exempel gammelskogar, sjöar, havsvikar eller andra marina områden. Fiskbestånden ska få återhämta sig till hållbara nivåer och vi vill att ålfiske förbjuds. Vi vill att EU ska visa ledarskap i det internationella arbetet för levande hav och även stödja utvecklingsländernas möjlighet att skydda och förvalta haven hållbart.
Ja det är en prioritering för vårt parti. Vi har i regeringsställning verkat för att säkra resurser för biologisk mångfald. Vi bedriver också det arbetet internationellt i EU och i FN, bland annat genom att Sverige stod som värd för en stor FN-konferens om havsmiljöfrågor.
Gifter och andra skadliga kemikalier, som sprids i vår miljö, är också ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Vi socialdemokrater har arbetat hårt både nationellt och inom EU för att skärpa kemikaliepolitiken. Vi har exempelvis fått EU-kommissionen att skärpa sitt förslag radikalt när det gäller hormonstörande ämnen i bekämpningsmedel.
Vi måste jobba hårt för att minska mängden skadliga ämnen som finns i olika typer av produkter och sedan sprids ut i miljön. Giftiga kemikalier vet vi – redan av svenska erfarenheter – kan riskera att slå ut arter och få hela ekosystem att skaka. En aktiv kemikaliepolitik är ett viktigt element för att värna den biologiska mångfalden. Klimatförändringarna är ett annat hot mot våra arter och ekosystem. En aktiv klimatpolitik är också viktig politik för att värna den biologiska mångfalden.
Den biologiska mångfalden är satt under extrema hot där tusentals arter utrotas varje år. Mycket måste göras på nationell nivå – det handlar till exempel om att hotade växter och djur ska skyddas genom stark lagstiftning, information, biotopskydd och genom ökade restaureringsinsatser. Men det krävs också internationella krafttag. Liberalerna vill till exempel reformera EU:s jordbrukspolitik och istället för att lägga resurser på direktstöd vill vi lägga mer resurser på landskapsvård och värnandet av den biologiska mångfalden. Vidare måste användningen av bekämpningsmedel i jordbruket noga anpassas så att det inte hotar den biologiska mångfalden.
EU måste också ta initiativ för att stärka internationella processer inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) bland annat genom att föra upp frågan på högsta politiska nivå.
Ja. Trycket på ekosystemen ökar och den biologiska mångfalden minskar – denna trend måste brytas och här har miljöpolitiken ett stort ansvar. För Centerpartiet är de som verkar nära naturen en viktig del i att den biologiska mångfalden bevaras. Därför vill vi utveckla metoder och instrument som utgår från att enskilda markägare kan och vill vara med i arbetet för biologisk mångfald.
Centerpartiet driver bland annat på för att få till ökat fokus och bättre incitament för biologisk mångfald i EU:s jordbrukspolitik men också att LIFE-programmet bättre ska kunna bidra till biologisk mångfald. Vi vill också se mer fokus på klimat och miljö i bland annat InvestEU-programmet. På nationell nivå vill vi att det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Programmet ska bygga på skogsvårdslagens två mål om produktion och miljöhänsyn. Utöver detta anser Centerpartiet att artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning. Ytterligare åtgärder på nationell nivå är att vi vill förstärka anslagen för skydd av värdefull natur och att ett nytt ”Sveaskogsprogram” ska genomföras, vilket innebär att statligt ägd skog kan fungera som ersättningsmark för skog med hög biologisk mångfald.
Vi anser att tillverkare av kemikalier och läkemedel ska ta ett större ansvar för att minska industriella utsläpp eftersom det skadar den biologiska mångfalden. Vi anser att vi behöver mer forskning och åtgärder för läkemedelsrester i vatten, och även ökad kännedom om cocktaileffekter.
Ja. För vissa arter och biotoper går utvecklingen åt rätt håll men för andra går det åt fel håll. Hälften av EU:s skog finns i Sverige och Finland. Inom EU har många länder avverkat skog utan att återplantera. Detta har tyvärr föranlett många europeiska politiker att bära på den felaktiga uppfattningen att skogsbruket som sådant är miljöskadligt. Att Sverige för närvarande har mer skog än någonsin tidigare, trots ett mycket aktivt skogsbruk, är ett bevis på motsatsen. Andra EU-länder kan stärka sina skogar genom att studera Sverige, men huvudansvaret för skogsbruket ska ligga på nationell nivå. Sverige ska ha ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Vi vill använda skog från statligt ägda Sveaskog för att byta med privatägd skogsmark med höga naturvärden, som då kan undantas från produktivt skogsbruk. De miljökrav som idag finns för att ta del av EU:s jordbruksstöd bör skärpas. Det vilda djurlivet ska främjas genom att bevara kantzoner, åkerholmar och annan grönstruktur i odlingslandskapet. Inte minst de betade hagmarkerna spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden.
Ja. Värnandet av den biologiska mångfalden kräver kraftfulla åtgärder och internationellt samarbete – och EU bör vara pådrivande i detta arbete. Inom unionen bör vi fortsätta arbetet med att motverka spridningen av invasiva arter. För svensk del kommer vi arbeta för att bevara det svenska självbestämmandet över skogen.
Ja definitivt, även om vi vill understryka att det i första hand är ett nationellt ansvar, inte något som ska regleras av överstatlighet. Dessa frågor är ofta lokala till sin natur och behöver därför hanteras där kunskapen finns, alltså lokalt och nationellt, inte i korridorerna i Bryssel. En mycket konkret åtgärd är att möjliggöra för småskaligt jordbruk att överleva, exempelvis i Sverige.
Fråga 2
Enligt en utvärdering som leddes av Europeiska kommissionen samfinansierar EU-budgeten bara en bråkdel (9–19 %) av vad som behövs för att genomföra Natura 2000, dvs. EU:s nätverk av skyddade områden. Håller ditt parti med om att nästa EU-budget måste öka betydligt inom denna sektor och tydligt öronmärka de resurser som behövs för att hjälpa medlemsstaterna att skydda EU:s naturarv, bland annat genom att stödja en markhantering som är till förmån för biologisk mångfald? Var skulle ni i så fall ta dessa resurser?
Vi vill öka EU-budgetens andel för miljö- och klimatsatsningar. Vi anser även att ökade satsningar krävs, både på nationell och EU-nivå, för att skydda värdefull natur för vår biologiska mångfald. Vi vill bl.a. införa ett tak för hur mycket EU-stöd stora lantegendomar kan få samt avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri, vilket skulle frigöra resurser.
Ja, Miljöpartiet vill att mer av EU:s budget ska gå till skydd av natur och till åtgärder som stärker biologisk mångfald.
Vi vill att minst 50 % av EU:s långtidsbudget ska användas för aktiviteter som gör nytta för klimatet. Vi vill ta bort stöd som idag går till fossil energi.
Under nuvarande mandatperiod har Miljöpartiet och den gröna gruppen drivit att halva EU:s långtidsbudget ska användas för aktiviteter som gör nytta för klimatet. Kommissionen föreslår att denna siffra ska vara 25 % (5 % ökning med nuvarande period). En hög andel klimatrelevant verksamhet innebär att EU riktar om verksamheten och ökar anslagen till de program som gör skillnad för klimatet. (För EU:s forskningsprogram som nu förhandlas finns en överenskommelse om minst 35 % klimatrelevant forskning, vilket ungefär innebär att minst 35 miljarder euro nästa period kommer att gå till klimatrelevant forskning.) På det här sättet blir klimatfrågan angelägen för alla sektorer och alla generaldirektorat behöver motivera hur deras verksamhet bidrar till klimatmålen i budgeten.
Miljöpartiet har under mandatperioden arbetat hårt för att det stöd som ges till fossil energi ska upphöra. Parallellt med att de klimatrelaterade utgifterna i budgeten ökar måste också de direkt miljöskadliga utgifterna upphöra. Vi ska inte finansiera vare sig kapacitetsmekanismer som innehåller kol eller fossil infrastruktur med EU:s medel.
Nej, vi anser att det är resurser som medlemsländerna själva ska stå för. Vi vill inte öka EU-budgeten utan tvärtom minska den. Det handlar om att uppfylla det vi kommit överens om i EU och genom att EU skrivit på FN:s konvention för biologisk mångfald och de protokoll som finns under konventionen. Däremot vill vi att de medel som medlemsländerna får inom den gemensamma jordbrukspolitiken i större utsträckning ska gå till åtgärder som gynnar biologisk mångfald.
Vi driver på för en gemensam jordbrukspolitik som inte ska missgynna lantbrukare och medlemsländer som har höga miljöambitioner. Med bättre märkning av livsmedel, exempelvis, kan konsumenter göra medvetna val, som gynnar den biologiska mångfalden.
Mer åtgärder krävs för att skydda värdefull natur runt om i Europa och då behövs både tydliga regler och resurser. En viktig del är att reformera EU:s jordbrukspolitik. Istället för att lägga resurser på direktstöd till jordbruket vill vi lägga mer resurser på landskapsvård, miljöskydd och värnandet av den biologiska mångfalden.
Nej. Vi vill öka fokus för mer klimat och miljöeffekt i EU:s budget, bland annat i jordbrukspolitiken.
Kristdemokraterna vill öka miljöåtgärdernas andel av EU:s budget. I stället vill vi minska bl.a. direktstöd inom jordbruket. Även medlemsstaterna har ett ansvar att nationellt medfinansiera åtgärder i Natura 2000-områden.
Moderaterna är av den generella uppfattningen att EU:s budget som helhet på sikt bör minska. Samtidigt är vi positiva till att EU gör prioriterar som ger medlemsstaterna förutsättning att genomföra åtgärder för miljö och klimat. Vi är också positiva till att fossila subventioner fasas ut där så är möjligt.
Nej. Vår linje är att EU:s budget bör minska, inte öka. Naturarvet ska givetvis skyddas, men inte genom att pengar kanaliseras från medlemsländerna till EU och sedan tillbaka. Lösningarna består inte i centralism, överstatlighet och ökande EU-budget.
Skydd av våra gemensamma hav och oceaner
Den reformerade gemensamma fiskeripolitiken och direktivet om maritim fysisk planering gav ett visst hopp om att år av skador på ekosystem skulle upphöra. Men på grund av otillräcklig implementering och felaktig användning av medel fortsätter hav och oceaner att försämras. Detta resulterar bland annat i bifångst av sjöfåglar, föroreningar, okoordinerad offshoreutveckling och klimatförändringar. Vidare har EU:s institutioner vid upprepade tillfällen prioriterat kortsiktiga intressen hos kraftfulla lobbyorganisationer framför vetenskapligt grundade beslut och råd.
Fråga 3
Håller ditt parti med om att kartläggning och skydd av känsliga arter och livsmiljöer bör genomföras innan olika verksamheter tillåts i havsmiljön? Vilka steg kommer ni att ta för att se till att vi verkligen säkerställer ett hållbart utnyttjande av havsmiljöer?
Vi vill att förbud införs inom EU mot icke skonsam bottentrålning inom EU. EU bör även införa trålfiskestopp för torsk i Östersjön samt totalförbud mot allt riktat fiske av ål. Vi anser att det är oacceptabelt att destruktivt fiske, som dessutom riskerar att motverka själva syftet med skyddet, är möjligt i marint skyddade Natura 2000-områden. Vi anser att fiske med potentiell negativ påverkan på bevarandevärdena ska prövas enligt Art- och habitatdirektivet innan tillstånd ges att fiska i ett marint Natura 2000-område. Fiskekvoter ska alltid baseras på vetenskapligt underlag, och i den mån dessa har brister bör försiktighetsprincipen tillämpas för att värna fiskebestånden.
Vi ser stora problem med lobbyismen som förstärker EU:s problem med att kortsiktiga vinstintressen går för miljöhänsyn. Vi vill begränsa lobbyisternas närvaro i EU samt verka för ökad insyn och transparens.
Ja, Miljöpartiet instämmer i att det är otroligt viktigt att skydda känsliga arter och livsmiljöer. Vi vill att EU:s fiskeripolitik ska utgå från vetenskaplig rådgivning (ICES), något som fastställdes av den gemensamma fiskeripolitiken 2013.
Vi vill stärka EU:s kontroll av fiske, så att alla följer de regler som EU kommit överens om. Bara tillåtna redskap ska användas och man ska inte kasta tillbaka fisk. Miljöpartiet vill att kontrollen digitaliseras och görs mer transparent. Det gör det enklare för fiskare själva att samla data, och enklare för de myndigheter som ska ta emot informationen. Medborgare och organisationer kan också se vad som händer, och ställa beslutsfattare till svars när det behövs. Vi vill att Sverige ska vara starkt i förhandlingarna i Rådet, så att fiskekvoterna för EU:s medlemsländer sätts på ett sätt som gör att inga fiskebestånd kan överfiskas.
Ja, och detta gäller också inom EU i och med de miljölagar som finns. Men i områden på internationellt vatten behöver länderna tillsammans ta ansvar för att så sker.
Vi arbetar ständigt med dessa frågor. Just nu håller vi på att se till att svenska stränga regler för allvarliga miljöskador – också ska gälla vattenområden utanför svenskt territorium. Miljöbalksreglerna ska gälla också i det som är internationellt vatten, men som ligger inom den så kallade ”svenska ekonomiska zonen”. Så vi gör verkligen vad vi kan.
För oss är det självklart att försiktighetsprincipen ska gälla på så sätt som uttrycks i Miljöbalken. Vi ser gärna att mer arbete görs på EU-nivå för att driva på att fler länder också tillämpar denna princip.
Ja, skydd och kartläggning av våra marina områden är viktigt och Centerpartiet vill se en ökning av antalet marina reservat och andra typer av ekomarint skydd. Haven är gemensamma. EU är en av de viktiga plattformarna som finns för att driva på för ett mer ambitiöst skydd av haven, vilket är nödvändigt både för de nationella och internationella miljömålen. Det är viktigt att ett sådant arbete genomförs i samverkan med mark- och fiskevattenägare, fiskerinäringen, länsstyrelse, forskning och kommuner. Vi anser att det går att kombinera ett högt skydd av miljön med verksamheter i havsmiljön, till exempel vid etablering av havsbaserad vindkraft.
Vi vill förstärka det internationella samarbetet och internationella åtgärder mot övergödning, mikroplaster och sjöfartens miljöpåverkan. Vi har också föreslagit, inom ramen för det nya forskningsprogrammet, mer resurser till att forska på havsmiljöer.
Vi är öppna för att titta på gemensamma EU-lösningar för att minska förekomsten av skadliga fiskemetoder och stötta utvecklingen av mer skonsamma och selektiva redskap, vilket redan idag sker inom det svenska fisket. Centerpartiet driver ett förbud för djuphavstrålning på EU-nivå (under 800 m). Vi vill se ett hållbart fiske och ekosystem och därför är det viktigt att den nya fiskepolitiken fullt ut genomförs. Sverige ska vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för att uppnå hållbara fiskbestånd. Vidare bör kontrollen för att stoppa illegalt fiske stärkas, utan att öka den samlade administrativa bördan för företagen, och subventioner som leder till överfiske ska fasas ut, samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.
Ja. Exempelvis anser vi att om bottentrålning ska tillåtas i områden där detta inte bedrivits tidigare ska miljökonsekvenserna prövas.
Vi är positiva till mer informationsinhämtning om våra marina miljöer. För att säkerställa ett mer hållbart fiske vill vi till exempel införa ett generellt förbud mot bottentrålning men med möjlighet till undantag för områden där sådana förbud inte är ändamålsenliga, såsom exempelvis sandbottnar.
Det är viktigt att känna till konsekvenserna av alla större beslut. Om man gör det alltför byråkratiskt att bedriva kommersiellt fiske i Sverige så kommer vi istället att importera fisk. Sverigedemokraterna har en offensiv strategi för att skydda marina miljöer och nationellt prioriterar vi detta i vårt förslag till riksbudget. Det finns idag ett tryck på att exploatera bankar och andra känsliga miljöer till havs för vindkraftsparker, det är vi skeptiska till.
Fråga 4
Ett par av de viktigaste sätten att stoppa onödig död hos sjöfåglar, marina däggdjur och havssköldpaddor genom bifångst i fisket är att fångststatistiken är tillförlitlig samt att kontrollen är stark av hur regelverket tillämpas. Kommer ditt parti att stödja åtgärder och investeringar i resurser på dessa områden för att göra haven säkrare för vilda djur?
Ja. Vi har t.ex. förslag om stärkt kunskapsunderlag och effektivare fiskeövervakning som även inbegriper möjlighet till försök med kamerakontroll. Vi vill även ha åtgärder som fasar ut skadliga fiskemetoder samt premierar skonsamma fiskeredskap.
Ja, Miljöpartiet kommer att stödja åtgärder och investeringar för att stoppa onödiga bifångster av andra havsnära och marina arter. Ett exempel är att vi vill flytta pengar i EU:s fiskerifond från subventioner som leder till ökad kapacitet av flottan till mer vetenskaplig forskning om de marina ekosystemen och till uppföljning och kontroll.
Miljöpartiet vill se mer av står ekosystembaserad havs- och fiskepolitik i EU. Vi vill förbjuda skadliga fiskeredskap såsom bottentrålning och främja användningen av så skonsamma fiskeredskap som möjligt. Vi vill att EU ska främja fiskeredskap som genererar så lite bifångster som möjligt av bl.a. sjöfåglar, marina däggdjur och havssköldpaddor. Vi vill också stärka skyddet för marint skyddade områden för att dessa särskilt känsliga arter och/eller områden ska ha utökat stöd i lagstiftningen.
Ja, det är oerhört viktigt att fångststatistiken är tillförlitlig för att vi ska kunna göra korrekta bedömningar av hållbara fångstkvoter för fisk. Bifångster av sjöfågel och marina däggdjur måste självklart stävjas – t.ex. med krav på hur redskapen ska utformas.
Det är viktigt att stoppa onödig död hos såväl fåglar som blötdjur. Därför är vi exempelvis beredda att titta på frågan om elektronisk fjärrövervakning, kameraövervakning på fiskebåtar inom EU.
Utveckling av selektiva fiskeredskap, som enbart fångar de så kallade målarterna är ett viktigt område som bör stödjas i än högre grad. Ett arbete med att ta fram selektiva redskap i en del fisken har inletts, men mycket mera kan göras. Goda exempel på positiva insatser, som ofta tillkommit på initiativ från yrkesfiskarna, är utvecklingen av selektiva trålar i torsk- och siklöjefiske, som släpper igenom undermåliga individer, införande av s.k. flyktöppningar med samma syfte i hummer- och krabbtinor, artselekterande sorteringsgaller i kräfttrålar etc. Centerpartiet stödjer därför investeringar och åtgärder som verkar i denna riktning.
Det är viktigt att hindra bifångster och därför bör utvecklingen av selektiva redskap stödjas. Det är också viktigt att förbudet mot utkast av fångad fisk upprätthålls.
Vi är positiva till tekniska åtgärder som minskar bifångsterna, såsom exempelvis reglering av nät och mer selektiva fiskeredskap.
Sverigedemokraternas linje är att vårt egna svenska fiske (och vattenbruk) ska stå för en så hög andel som möjligt av den svenska konsumtionen. På så vis sjunker efterfrågan på fisk från bestånd där svenska myndigheter – och konsumenter – har sämre insyn och där risken för missförhållanden är större. Sedan ligger det i sakens natur att fisket regleras, både regionalt och internationellt och att man sätter upp regler för hur fisket ska bedrivas. Här kommer vi att verka för att EU spelar en konstruktiv roll.
Fråga 5
Skulle du och ditt parti stödja att fiskekvoter och tillstånd baseras på bindande vetenskaplig rådgivning för att säkerställa återhämtning och bevarande av hotade arter?
Ja.
Ja. Detta är också i linje med EU:s gemensamt antagna fiskeripolitik, som Miljöpartiet var med och drev igenom år 2013.
EU-valet gäller ledamöter till parlamentet, som är med och beslutar om de regionala förvaltningsplanerna och fiskeriavtal med andra länder. Beslut om årliga fiskefångster och hur kvoterna ska fördelas mellan olika EU-länder tas av medlemsstaterna i EU:s ministerråd. Här är det Sveriges regering som har en viktig roll. Vi vill att beslut på alla nivåer bygger på vetenskap och rekommendationer från expertorgan som t.ex. ICES.
Fångstkvoterna är politiska beslut. Vi bygger våra ställningstaganden på de vetenskapliga råd om tillståndet för bestånden, vi får från rådgivande organ som bl.a. Ices och STECF. och vi har alltid arbetat för att dessa ska följa den vetenskapliga rådgivningen när sådan finns.
Det är viktigt att Sverige är pådrivande inom EU för ett samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för att uppnå hållbara fiskbestånd och för att fasa ut subventioner som leder till överfiske.
Fisket måste bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt så att fisken inte utrotas. Då måste fisket hålla sig inom ramen för vad bestånden tål och vila på vetenskaplig grund. Ibland behövs akuta fiskestopp. Vi vill också premiera miljövänligt fiske genom högre fiskekvoter. Miljökraven som bör ställas kan till exempel omfatta vilken typ av bränsle och redskap som används.
Centerpartiet tycker att kvoter ska beslutas efter vetenskapliga rekommendationer som säkerställer ett hållbart fiskbestånd. Centerpartiet var drivande när EU antog en mer hållbar fiskepolitik och ett europeiskt utkastförbud. Utkastförbudet innebar att fisk som fastnat i nät och trålar registreras, landas och räknas av från kvoterna oberoende av dess storlek. Förbudet var en viktig del i arbetet mot ett hållbart fiske. Men Centerpartiet agerar också globalt där överfiske är ett stort problem, inte minst för fattiga människor i utvecklingsländer. Centerpartiet driver aktivt på för ett hållbart fiske globalt, att motverka utfiskning samt ett utökat skydd av hotade marina arter, i de forum där vi är representerade.
Ja, Kristdemokraterna är pådrivande för en hållbar fiskeripolitik. Syftet är att havets resurser ska förvaltas långsiktigt och att människan ska kunna bedriva ett hållbart fiske som minimerar den negativa påverkan på havsmiljön. Samtidigt ska yrkesfiskares, fritidsfiskares och kustbefolkningens intressen beaktas.
Ja. Fastställandet av fiskekvoter måste baseras på vetenskaplig grund och syfta till att nå MSY.
Det finns redan idag ett system som innebär att kvoterna baseras på ett vetenskapligt underlag.
Ge Europa hälsosam mat och ett levande jordbruksland
EU spenderar nästan 60 miljarder kronor på en föråldrad och orättvis gemensam jordbrukspolitik. Det är en politik som stöder det intensiva jordbruk som skadar både natur och klimat. Dessutom misslyckas den gemensamma jordbrukspolitiken på både social och ekonomisk nivå, vilket leder till att många mindre gårdar försvinner och att generationsskiften försvåras.
Fråga 6
Håller ditt parti med om att det behövs en radikal översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken för att säkerställa långsiktig och hållbar livsmedelsproduktion i EU? Ska EU påskynda en ekologisk övergång i jordbruket? Hur i så fall?
Ja. På sikt vill vi att Sverige ska bestämma över sin egen jordbrukspolitik. Vi vill satsa på en mer lokal ekologiskt hållbar jordbruksproduktion. Vi anser att en handlingsplan bör antas för att fasa ut kemiska bekämpningsmedel. Vi har tidigt lyft problematiken med neonikotinoider och verkat för att Sverige ska vara pådrivande för att minska spridning av dessa: se länk. Vi har även arbetat för ett förbud mot glyfosat inom EU: se länk
Miljöpartiet menar att EU:s gemensamma jordbrukspolitik inte är hållbar. Den leder till storskaligt industrijordbruk, nedläggningar, miljöförstöring och minskning av biologisk mångfald. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska uppfylla sin potential att vara drivande för en social, ekologisk och miljömässig hållbar utveckling på landsbygden och samhället i stort krävs en ett kraftfullt omtag som gör den lämplig för dagens utmaningar. Vi behöver se en rättvis omfördelning av EU-medel som belönar ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Vad gäller de ersättningar som är knutna till miljö- och klimatnytta är det viktigt att definitionen av miljö- och klimatnytta görs tillräckligt bra för att stödet faktiskt ska få önskad effekt. Vi vill att det inom hela EU ska löna sig att ställa om från konventionellt till ekologiskt och fossilfritt jordbruk.
Ja, och en sådan översyn pågår. Tyvärr delar inte alla länder vår syn på hur jordbrukspolitiken ska utformas. Men vi arbetar för att en ökad andel av stöden ska gå till ersättningar för miljöåtgärder.
Vi arbetar för att de direkta ersättningarna för miljöåtgärder som finns i landsbygdsprogrammet ska få en ökad andel av stöden och att det ska gå att flytta pengar från direktstöden till miljöersättningarna.
För oss är det självklart, och har varit det länge, att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras i grunden för att istället främja en livsmedelsproduktion som är långsiktigt hållbar på flera sätt. Ett hållbart jordbruk är en del av lösningen på dagens miljöutmaningar. Även jordbruket måste minska sin negativa påverkan på miljö och klimat och stå för sina klimatkostnader. Samtidigt ska jordbruket ersättas för kollektiva nyttigheter som naturvård och bevarande av den biologiska mångfalden. Det är konsumenters efterfrågan som ska styra vad som bör produceras inte subventioner och snedvridande regler. Vi ser gärna ekologisk matproduktion men vi vill att konsumenterna ska styra efterfrågan, inte politiskt satta mål.
Förutsättningarna och villkoren för lantbruket handlar inte bara om den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Det handlar också minst lika mycket om regler och villkor som beslutas nationellt. I Sverige har vi till exempel en stor pågående process som är kopplad till livsmedelsstrategin, där man vill se en större livsmedelsproduktion och en ökad konkurrenskraft i det svenska lantbruket. Den svenska CAP-strategiska planen måste givetvis gå hand i hand med arbetet att förbättra de nationella villkoren och genomförandet av livsmedelsstrategin. Vi föreslår därför att medlemsstaterna i sin CAP-plan måste beskriva de åtgärder man gör och avser att göra nationellt och hur alla dessa åtgärder går hand i hand med den nationella CAP-strategiska planen.
Den gemensamma jordbrukspolitiken bör utvecklas mot ökad miljönytta, försörjningstrygghet och djurskydd. Både ekologiskt och resurseffektivt konventionellt jordbruk har viktiga roller att spela.
Jordbrukspolitiken måste anpassas till nutiden. Stöden ska dock inte inriktas mot specifika produktionsformer utan marknaden måste få styra detta. Vi ser också att budgeten, inte minst till följd av Brexit, måste minska.
Visst behövs det en översyn där vi större utsträckning tar hänsyn till lokala förhållanden, det gör man genom att i större utsträckning överlåta åt respektive medlemsland att implementera politiken. För svensk del ser vi att det kan finnas synergier mellan ett lönsamt, inhemskt jordbruk och biologisk mångfald, ett synsätt som vi gärna delar med oss av till andra länder. Inköp av ekologiska produkter ser vi som en fråga för marknaden att ta ställning till, däremot ser vi gärna att exempelvis offentliga institutioner stödjer sina lokala producenter genom att köpa in närodlade produkter.
Fråga 7
Om ditt parti tror att en förändring av jordbrukspolitiken behövs, vilka specifika CAP-bidrag skulle ni vilja se utfasade och vilka nya typer av åtgärder skulle ni stödja?
För att uppnå ett ekologiskt hållbart och klimatsmart jordbruk är det helt nödvändigt att stärka miljö- och klimatstödet på bekostnad av gårdsstödet.
För att jordbrukspolitiken skall kunna bli en verklig kraft för omställning till ett hållbart och fossilfritt jordbruk måste en mycket större andel än idag gå till landsbygdsutveckling, miljöersättningar, omställning till ekologiskt jordbruk och åtgärder med hög klimat- och miljönytta. Idag går omkring 80 % av jordbruksstödet till cirka 20 % av lantbruken bland annat på grund av direktstödet. Miljöpartiet anser att direktstödet ska minska och miljöersättningarna ska öka.
Vi arbetar för att de direkta ersättningarna för miljöåtgärder som finns landsbygdsprogrammet ska få en ökad andel av stöden och att det ska gå att flytta pengar från direktstöden till miljöersättningarna. Exempelvis vill vi se fler (men mindre byråkratiska) stöd – för att få fler betande djur i våra hagar.
Ett av de stora hoten mot den biologiska mångfalden i vårt land, är att hagmarker växer igen. Vi behöver fler fritt betande djur för att hålla våra hagmarker öppna. På motsvarande sätt som vi också i övrigt behöver återfå mer av det gamla kulturlandskapets öppna landskap, till gagn för alla de växter och djur som bara kan leva i dessa naturtyper.
Liberalerna vill reformera EU:s jordbrukspolitik i grunden och istället för att lägga resurser på direktstöd vill vi lägga mer resurser på landskapsvård och värnandet av den biologiska mångfalden.
I arbetet med förändringen av jordbrukspolitiken driver Centerpartiet mer resultatbaserade stöd, i stället för att stöden enbart baseras på att vissa kriterier följs som det ser ut idag. Det betyder att om du som lantbrukare levererar miljö- och klimatnytta så ska du också få betalt för det. Vi vill alltså se ett helt skifte till mer resultatbaserade stöd – både de som gäller mer inkomststöd och de som är direkta miljö- och klimatstöd. Vi tycker också att de förslag som ligger på bordet att också införa miljöstöd i pelare I är intressanta och något vi tittar närmare på.
Vi vill öka insatser för miljöåtgärder och djurskydd, samtidigt vill vi minska bl.a. direktstöd.
Vi önskar se en utfasning av direktstöden. Våra lantbrukare måste få förbättrade villkor genom sänkta skatter, minskat regelkrångel och mindre byråkrati, samtidigt som höga miljökrav säkerställs.
Den svenska linjen är att produktionsstöd och marknadskopplade stöd ska begränsas. Det är bra, samtidigt måste vi generellt sett vara uppmärksamma på det svenska jordbrukets konkurrenskraft och att det nationella inflytandet ökar. Det vore förödande om trenden med allt större import av livsmedel till Sverige fortsatte.
Fråga 8
De förluster som ett ohållbart jordbruk leder till i form av utarmad biologisk mångfald (fåglar, fjärilar, pollinatörer) är alarmerande, vilket också gäller förorening av vatten och jorderosion. Håller ditt parti med om att den framtida gemensamma jordbrukspolitiken på allvar måste investera i att åtgärda problemet genom att anslå minst 50 % av budgeten till miljö- och klimatåtgärder?
Ja. På sikt vill vi att Sverige utformar sin egen jordbrukspolitik för att uppnå en ekologiskt hållbar jordbruksproduktion med låg klimatpåverkan. Men EU ska kunna lägga fast minimikrav för ett miljö-, klimat-, och djurvänligt jordbruk i medlemsländerna. Inget land ska kunna konkurrera med lägre priser på livsmedel genom minskad miljö- och klimathänsyn och sämre djuromsorg. Därför behövs minimikraven. Men självklart ska varje land kunna gå längre och än mer utveckla sina miljö- och klimatambitioner.
Ja vi vill se en omfattande omfördelning av resurserna och det är avgörande att en sådan görs i den pågående reformen av jordbrukspolitiken. Vi vill se en omfördelning av hela EU:s budget så att 50 % av helheten går till klimatrelaterade utgifter. Om vi ska kunna uppnå detta måste även en stor del av jordbruksbudgeten gå till miljö- och klimatåtgärder.
Vi vill öka andelen som går till miljö och klimatåtgärder. Men med tanke på vad andra länder tycker är det inte realistiskt att hoppas på att nå upp till 50 %. Viktigt är inte bara nivån på anslaget, utan också hur det används och hur stor miljö- och klimatnytta de olika åtgärderna gör. Precis som vi svarade under förra frågan, så vore det välgörande för artrikedomen i vårt land med fler fritt betande djur – på fler hagmarker – och andra naturbetesmarker – som annars riskerar att växa igen. Det gamla kulturlandskapets biologiska mångfald byggde till stor del helt på att betande djur höll markerna öppna. Dessa marker som dessutom får ligga oplöjda minskar övergödningen av våra vatten och bidrar till att binda koldioxid.
Fundamentalt för att få till en omställning av EU:s jordbruk och livsmedelsförsörjning i miljöriktig hållbar riktning – är att vi har en marknad för livsmedel som präglas av upplysta konsumenter som kan göra medvetna val. Exempelvis arbetar vi socialdemokrater för tydlig märkning av mat – inte bara i butik men även på bland annat restauranger. Detta skulle gynna de lantbruk som ställt om till ekologisk odling, och det kommer att gynna svenskproducerat – som exempelvis präglas av bättre djurhållning, mindre antibiotikaanvändning m.m. Så genom att skapa möjligheter att driva det samlade jordbruket i miljöriktig riktning – genom medel och konsumentmakt – också utanför EU:s budget.
Den biologiska mångfalden, till exempel i form av viktiga insekter och pollinatörer, är hotad bland annat på grund av bekämpningsmedel i jordbruket. Det måste ske en omfördelning av resurser från direktstöd och subventioner till mer stöd för naturvård och biologisk mångfald.
Centerpartiet vill se att den nya jordbruksreformen levererar mer för klimatet och miljön och stärker konkurrenskraften. Framförallt vill Centerpartiet se mer riktade och resultatbaserade åtgärder så att vi verkligen får ut miljö- och klimatnytta och inte bara mer administration av stöden. Därför stödjer vi att medlemsstaterna ska få större utrymme att utforma stöden så att de gör verklig nytta samtidigt som vi vill se att minst 30 % av CAP ska gå till miljö- och klimatnytta.
Vi har inte satt en siffra men vi vill öka stödet till miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket. Inte minst är det viktigt att värna de öppna betade hagmarkerna. Dessa utgör, näst efter den tropiska regnskogen, den mest artrika biotopen i världen.
Ambitionen bör inte begränsas till 50 %, istället bör hela pelare två vara miljösäkrad. Detta får dock inte leda till utökat regelkrångel och administrativ börda för lantbruket. Hela EU:s budget och därmed även gemensamma jordbrukspolitiken bör dock ses över i syfte att minska kostnaderna, så även inom landsbygdsprogrammet.
Dessa frågor är en oerhört viktiga, men lösningen ligger inte nödvändigtvis i att Sverige skickar tiotals miljarder till Bryssel, för att sedan ansöka om att få tillbaka en bråkdel av detta. Åtgärder bör istället vidtas lokalt och nationellt. Vad gäller siffran 50 % så förefaller den i högsta laget. Sedan är det inte budgeten och mängden resurser i sig som är avgörande i slutändan, utan vilka åtgärder som vidtas.
Motverka farliga klimatförändringar
Kampen mot klimatförändringarna är en av de största utmaningarna för vårt samhälle. Nuvarande trender när det gäller klimatet utgör ett existentiellt hot mot samhället och kommer att driva ett stort antal arter mot utrotning inom de närmaste decennierna. Det finns behov av en ny, långsiktig klimatskyddsstrategi med målet att nå klimatneutralitet. Det innefattar bland annat en övergång till ett rent, rätt utnyttjat, hållbart och förnyelsebaserat energisystem som fungerar i harmoni med naturen.
Fråga 9
Håller ditt parti med om att EU måste stärka ambitionen när det gäller att motverka klimatförändringarna (i enlighet med målet på 1,5°C i Parisavtalet), att växthusgasutsläppen måste minskas med minst 55 %, att energieffektivitet måste öka med 40 % och att andelen förnybara energikällor måste ökas till minst 45 % år 2030?
Ja. Vi har motionerat i riksdagen att Sverige ska driva stärkta ambitioner i EU som är i linje med detta: se länk
Ja, vi instämmer i att ambitionen för att motverka klimatförändringarna måste stärkas. Nivåerna till år 2030 är för låga och utsläppsminskningar måste ske snabbare. Vi vill se skarpare målsättningar och vi menar att för att klara Parisavtalet så behövs minst 70 % utsläppsminskning, 45 % energieffektivisering och 40 % förnybart till 2030. De gemensamma mål som EU enats om idag räcker inte för att nå Parisavtalet. Det är viktigt att börja omställningen tidigt för att kunna nå målen, och undvika ännu högre ekonomiska och sociala konsekvenser.
Miljöpartiet och de gröna i Europaparlamentet driver arbetet för en Europeisk klimatlag, inom ”styrningen av EU:s energiunion”. Denna lagstiftning gäller medlemsländernas energipolitik, hur fossilt stöd ska fasas ut och hur vi ska nå våra klimat- och förnybarhetsmål. Det är den första EU-lagstiftning som nämner koldioxidbudget som koncept.
Ja. Vi vill att EU utformar en ambitiös och långsiktig klimatstrategi i linje med de långsiktiga målen i Parisavtalet. Det innebär ett uppdaterat 2030-mål på minst 55 % minskning och nettonollutsläpp till år 2050. Vi behöver också ambitiösa mål för utsläppen från transporter.
Reformen av EU:s utsläppshandel (ETS) har varit en av våra främsta prioriteringar under denna mandatperiod. Närmare 45 % av EU:s klimatutsläpp täcks av utsläppshandeln. Utsläppshandeln spelar en nyckelroll för att EU ska leva upp Parisavtalets mål att begränsa temperaturökningen till väl under 2 grader, helst inte mer än 1,5 grader. Jytte Guteland har varit den socialdemokratiska gruppens huvudförhandlare i reformen av ETS, där hon arbetat hårt för att göra detta till ett skarpare verktyg i klimatarbetet.
Socialdemokraterna har spelat en avgörande roll i revideringen av EU:s direktiv för energieffektivitet (EED) under mandatperioden. Jytte Guteland har varit huvudförhandlare för EED i miljöutskottet. Hennes starka roll i förhandlingarna möjliggjorde att såväl miljö- som energiutskotten i sina beredningar av direktivet antog vår linje om bindande 40 %-mål på europeisk och nationell nivå. Den slutliga överenskommelsen landande i 32,5 %. Trots att vi velat se en högre siffra kan vi ändå säga att överenskommelsen blivit längre om inte vi suttit med i förhandlingarna.
Detta visar hur viktigt det är att vi väljer europaparlamentariker som arbetar för att driva politiken i miljöoffensiv riktning. Och det är viktigt att det blir så få konservativa, så få klimatförnekare, och så få marknadsnyliberala ”stör-aldrig-marknaden-politiker” efter EU-valet. Bara så kan europaparlamentet bli en drivande kraft för ett långsiktigt hållbart EU.
Vi står bakom alla mål som hittills satts upp men vi menar också att de delmål avseende utsläppsminskningar som satts upp inte räcker. EU måste minska sina utsläpp av växthusgaser. EU måste öka ambitionen ytterligare genom tydliga delmål. Dessa delmål bör åtminstone ligga i linje med de mål Miljömålsberedningen satt upp för svensk del, 63 %, men Liberalerna anser att Sverige ska driva på för ännu tuffare utsläppsminskningar på EU-nivå. Liberalerna vill se skärpta insatser och mål för energieffektivisering men samtidigt kräver klimatet en ökad användning av ren el t.ex. inom transportsektorn. EU bör ha som mål till 2030 att ha en 100 % fossilfri elproduktion vilket innebär att allt fossilt måste bort t.ex. kolen.
Ja, Centerpartiet har tagit ställning för att ambitionerna måste öka till minst 55 % utsläppsminskning till 2030. I Europaparlamentet drev Centerpartiet under förhandlingarna ökade ambitioner till 2030 som innebar 35 % för förnybar energi och 40 % för energieffektivisering. Kostnaderna för att investera i förnybar energi sjunker drastiskt, så när målsättningarna ska ses över 2023 så kommer vi sannolikt driva än högre förnybarhetsmål.
De rika länderna behöver gå före och minska sina utsläpp i hög takt. EU:s nuvarande mål, som formulerades 2014 och bekräftades i och med ESR-förordningen 2018, innebär en minskning med 40 % till 2030 jämfört med nivån 1990. EU har också målet att nå klimatneutralitet 2050, vilket Kristdemokraterna stöder. De styrmedel som redan beslutats om inom EU beräknas medföra en minskning med 45 % till 2030. Kristdemokraterna vill fortsatt verka för ambitiösa uppdateringar vid olika utvärderingar, i synnerhet gäller detta bördefördelningen. Enskilda medlemsländer bör också uppmuntras att gå snabbare fram än EU:s miniminivå. Det ska genomföras kontrollstationer av EU:s mål 2020 och 2023. Då bör målet för 2030 ses över.
EU har redan världens mest ambitiösa mål. Om fler länder i världen tar ett större ansvar bör EU säkerställa att vi leder omställningen genom att skärpa målen. Detta bör i första hand ske inom ramen för de planerade översynerna. Moderaterna är beredda att verka för att EU:s utsläppsmål till 2030 skärps.
Inget svar på denna delfråga.
Fråga 10
Håller ditt parti med om att klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är symptom på samma ekosystemkriser och måste hanteras tillsammans? Vilka viktiga lösningar föreslår ditt parti när det gäller minskning av växthusgaser? Håller ni med om att en kraftigt ökad användning av bioenergi inte är rätt lösning? Håller ni med om att förnybar energiutvinning måste planeras strategiskt för att minimera effekterna på ekosystemen? Vilka är era förslag till storskalig restaurering av kolsänkor (t.ex. skogar, torvmarker)?
Ja. Det behövs omfattande samhällsförändringar för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna och utarmning av biologisk mångfald. Och det är bråttom. Miljö- och klimathänsyn måste prioriteras för marknadsintressen.
- Omvandla den Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank som gör produktiva och samhällsnyttiga investeringar för klimatet.
- Vi vill använda EU till att sätta betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol.
- Kolkraften ska vara helt utfasad till år 2030.
- EU måste anta skarpare klimatmål för att bryta beroendet av olja, gas och kol.
- Vi vill skapa en samlad europeisk tågpolitik för ökat tågresande med synkroniserade tidtabeller, gemensam bokningssajt och nattåg genom Europa.
- Vi vill avskaffa EU:s miljö- och klimatskadliga subventioner och införa en miniminivå för progressiv flygskatt.
- Inga nya bilar som drivs med fossila bränslen ska säljas i EU efter 2025.
- EU ska inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela sin påverkan på miljön.
Vi anser inte att bioenergi är lösningen för klimatet, men biomassa från skogen är en betydande energikälla som kan göra klimatnytta. Ramen för vad och hur mycket uttag som kan göras ska enligt vår uppfattning vara att det inte försvårar våra möjligheter att nå våra miljömål och bromsa utarmningen av biologisk mångfald. T.ex. kan uttag av sly, klenvirke och gallringsvirke i samband med naturvårdande skötsel ge ett betydande energibidrag, samtidigt som det har positiv inverkan på miljömålen.
För att begränsa den globala uppvärmningen måste våra skogars och övrig marks förmåga att binda kol värnas och stärkas. Enligt vår uppfattning ska detta ske samtidigt som bevarandet av biologisk mångfald värnas. Sverige ska verka för att EU i dessa frågor tar täten i det globala samfundet med en sådan nödvändig ram för en långsiktigt hållbar klimatpolitik. Hur markanvändningen sedan regleras genom styrmedel för att öka kolsänkan och stärka biologiska mångfalden ska enligt vår uppfattning utformas genom nationell politik.
Ja, vi ser starka samband mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Vi ser också att det finns åtgärder som ger effekt inom båda områdena. Bland annat spelar gammelskogar en viktig roll både som kolsänka och som ekosystem med rik biologisk mångfald. Kolsänkor och kollagret i gammelskogar bör främjas genom att skydda mer skog permanent. Det är framför allt opåverkade gammelskogar som har störst andel kol lagrat i marken och där kan störst vinster för biologisk mångfald och klimat göras. Skogen behöver fungera som kolsänka och bidra till den biologiska mångfalden, samtidigt som skogens resurser också behövs i vår omställning till ett klimatsmart samhälle. Därför måste all energiutvinning planeras strategiskt på nationell nivå för att minska påverkan av ekosystemen.
Vi vill att EU satsar mer för att öka skyddet av skog, skydd av natur, sjöar och marina områden. Det är viktigt både för biologisk mångfald och att behålla och stärka Europas naturliga kolsänkor.
För att EU ska kunna leverera på sitt åtagande enligt Parisavtalet menar miljöpartiet att skogens upptag av växthusgaser måste ingå i våra klimatåtgärder. Förra året (2018) antog EU parlamentet en viktig lagstiftning (förordning) som för första gången definierar skogens roll i kampen för vårt klimat. Förordningen gäller fram till 2030 och rör den så kallade LULUCF-sektorn. LULUCF är en förkortning av engelskans Land Use, Land-Use Change and Forestry och innefattar upptag och utsläpp av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Syftet är att säkerställa att netto-upptagen av koldioxid inte minskar utan snarare ökar – dvs att skogsbruket inte har en negativ påverkar på åtaganden enligt Parisavtalet.
En viktig grön vinst med förordningen är att den introducerar en princip om att koldioxid som avgår i samband med avverkning ska bokföras inom LULUCF. Det är viktig för att säkerställa bioenergins koldioxidneutralitet vid utfasning av fossil energi i vårt energisystem och för att bestämma utformningen av styrmedel som exempelvis befrielse från koldioxidskatt. Förordningen slår också fast att kol som lagras i produkter ska redovisas som fördröjda utsläpp. På så vis erkänns träprodukter som kollager. Det är ett grönt beslut som kommer att främja hållbart byggande i trä.
Förnybar energiutvinning och produktion ska vara en del av en övergripande strategi för omställning från fossilt till förnybart. En del i detta är att göra våra energisystem mer decentraliserade och sammanlänkade så att våra länders produktioner kan fungera som varandras reserv. Vi vill fortsätta jobba för nya överenskommelser på EU-nivå gällande olika typer av kolsänkor.
Exempel på politiska förslag som vi driver för att minska koldioxidutsläppen:
- Inför en klimatlag som tvingar medlemsländerna att minska sina utsläpp, så att åtagandena i Parisavtalet för klimatet nås. EU:s konkurrensregler får aldrig vara hinder för att göra det som krävs för miljön.
- Reformera all EU-lagstiftning som rör klimat och energi så att de når Parisavtalets mål om utsläppsminskningar och andra miljömål.
- Inför en klimatavgift för import från länder som inte ställer upp på Parisavtalet.
- Inrätta en europeisk koldioxidbudget som ska komplettera klimat- och utsläppsmålen och säkerställa att målet om nollutsläpp nås i enlighet med Parisavtalet.
- Ställ om till 100 % förnybar energi i hela EU så att kol, olja och fossilgas stannar kvar i marken.
- Stoppa subventioner av fossil energi. Utsläpp ska bekämpas, inte belönas.
- Öka miljö- och klimatinvesteringar i EU:s långtidsbudget.
- Tillsätt en global kriskommission för klimatet. Kommissionen ska ge råd till alla länder i deras klimatarbete.
- Inför en miniminivå på koldioxidskatt i alla medlemsländer.
- Säkerställ att all gruvdrift och alla beslut om gruvor följer EU:s och nationell miljölagstiftning.
- Stärk EU:s forskningsprogram och satsa mer på forskning och innovation för klimatet, till exempel för förnybar energi och hållbara transporter.
- Satsa mer på forskning, tester och samarbeten för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.
Ja miljöproblem som påverkar och förstärker varandra – måste givetvis hanteras tillsammans. Samtidigt har båda, av de kriser ni nämner, komponenter som inte (direkt) påverkar den andra krisen alls. Exempelvis är det helt nödvändigt med en skarp kemikaliepolitik för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och direkt värna människors hälsa. Kemikaliepolitikens direkta effekter på klimatet, kan nog i de flesta fall anses vara försumbara.
För att vi ska kunna ställa om till ett hållbart kretsloppssamhälle med nettonollutsläpp. Då krävs insatser på systemnivå – i och för hela samhället. Det krävs gemensamma lösningar.
Det är bra att enskilda människor går före och gör egna insatser – exempelvis med mindre köttätande och kloka val av färdmedel. Men det kommer inte räcka, om inte samhället i övrigt också tar sitt ansvar.
Den socialdemokratiska politiken utgår från ett strukturellt synsätt, med stora gemensamma investeringar och tuffare lagstiftning. Exempelvis genomför vi nu den största satsningen på järnväg i modern tid. Järnvägen runt om i landet ska byggas ut. Därtill måste vi bygga nya stambanor för höghastighetståg mellan våra tre största städer. På olika sätt så frigör vi räls – ökar miljövänlig transportkapacitet – så att människor och gods kan komma fram snabbare med järnväg.
Genom att använda politikens kraft, vår gemensamma kraft, så kan vi bygga ut el-laddningsinfrastrukturen, få svenska villor att bli el-producenter via solpanelsstimulanser.
I denna socialdemokratiska politik ligger också att vi ska göra denna omställning så alla kommer med. Vi måste solidariskt göra denna omställning, så att människor inte far ekonomiskt eller på andra sätt illa.
På motsvarande sätt, för att kommentera era sista frågor, måste givetvis också vår klimatpolitik och hela vår samhällsomställning ske på ett så ”mjukt” sätt som det går. Därför är det viktigt att vi i Sverige startat tidigt med omställningen, med exempelvis uppbyggnaden av våra fjärrvärmenät. Då kan vi få en smidigare och mer genomtänkt omställning, än länder som kommer att behöva ställa om sitt samhälle ”hals över huvud”.
Inte bara energiproduktionen, utan all verksamhet måste beaktas hur det påverkar ekosystemen. Vi måste vara medvetna om och ärliga med – att all mänsklig verksamhet påverkar omgivningen. Vi behöver producera el, vi kommer att behöva sätta upp vindkraftverk som kommer att förändra vyer och störa på annat sätt. Men det måste göras klokt. All påverkan är därtill inte heller negativ. Utvecklingen med nedläggning av jordbruksmark, kanske kan vändas om fler och mer energigrödor kunde odlas? I så fall till gagn för öppna landskap och den biologiska mångfalden för alla de djur- och växtarter som är beroende av dessa naturtyper.
Kolsänkor kommer att vara fortsatt viktiga för att binda tillbaka koldioxid från atmosfären. De svenska skogarna växer med i runda tal 120 miljoner kubikmeter årligen. Då binder de ofattbara 140 miljoner ton koldioxid.
Kan vi sedan se till att trä ersätter metaller, plast och andra icke bio-baserade material – då pratar vi om att tillskapa kolsänkor! Vi borde bygga mer i trä – och då inte bara hus, utan broar, anläggningar och mycket annat. Trä är ett bra lättarbetat, flexibelt material och biobaserat. Och trä använt på detta sätt är rejäla kolsänkor.
Detta står inte i motsatsställning till det ni anför om exempelvis restaurering av våtmarker. Tvärtom. Så kommer biologisk mångfald, återanlagda våtmarker, blandskogar och strategisk beskogning – vara viktiga verktyg för vårt samhälle – att under kommande decennier kunna stå emot effekterna, av de klimatförändringar som redan är över oss.
Självklart är det så att miljöproblemen är sammankopplade på olika plan och det krävs en rad insatser på nationell nivå och på EU-nivå. Vi vill som enda parti införa en gemensam koldioxidskatt i EU vilket vi menar skulle få stor effekt och helt ligga i linje med Parisavtalet och principen om att förorenare ska betala. Därtill vill vi införa en plastavgift på plast som inte återvinns i medlemsländerna. Förnybar energiutvinning måste planeras ordentligt och föregås av en miljökonsekvensanalys.
För att rädda klimatet kommer det inte att räcka att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser. Vi måste också få till negativa utsläpp. Här spelar en ansvarsfull jordbruks- och skogspolitik en viktig roll och det behövs ett långsiktigt mål för att öka kolsänkan i skog och mark. EU bör dessutom satsa på forskning kring innovativa metoder att ta ut och lagra koldioxid.
Ja. Trycket på ekosystemen ökar och den biologiska mångfalden minskar. Denna trend måste brytas och det kräver ett ökat internationellt samarbete. Centerpartiet anser att klimatförändringarna och förlust av biologisk mångfald behöver hanteras parallellt. Här ser vi det som viktigt att engagera inte minst de markägare som bor och lever på sin mark, där vi vill se fler incitamentsystem så att de än mer kan bidra i naturvårdsarbetet.
Centerpartiet stödjer kommissionens förslag om netto noll-utsläpp i hela unionen till år 2050. Under kommande mandatperiod driver Centerpartiet på för att höja klimatmålet till 2030 till minst 55 %. Vi vill öka ambitionerna ytterligare för EU:s system för handel med utsläppsrätter så att prissignalen stärks och driver investeringar i utsläppssnål teknik. Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin när det gäller miljöprestanda. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan. Genom att bygga ihop det europeiska järnvägsnätet underlättas exempelvis klimatsmarta transporter inom unionen. De gröna näringarna har stor potential att än snabbare bidra till den gröna omställningen, genom att fossila bränslen och material ersätts av biobaserade produkter. Vi vill att EU ska öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen. Vi vill se en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. Vi måste också skrota subventionerna till fossila bränslen.
Potentialen för bioenergi ser olika ut för olika delar av världen och för bland annat Sverige är potentialen att använda mer bioenergi på ett hållbart sätt väldigt stor. Bioenergi kommer att vara helt avgörande för att minska användningen av fossila energislag. Bioenergi är redan idag en viktig del av det svenska energisystemet och spelar en viktig roll för att klara målet om ett 100 % förnybart elsystem till 2040, inte minst kraftvärmen och biodrivmedlen. Bioenergi är Sveriges största energikälla. Det är givetvis viktigt att ställa tydliga hållbarhetskrav på den biomassa som används.
Vi tror att det går att kombinera en hög andel förnybar energiproduktion med ett effektivt skydd för miljön. Det är självklart viktigt att den förnybara energiproduktionen sker hållbart. Det inkluderar att konsekvenser för miljön men också samhället ska belysas vid en byggnation eller etablering. Samtidigt är det viktigt ifall vi ska klara våra målsättningar att tillståndsprocesserna för investeringar i förnybar energi inte drar ut allt för länge på tiden. Alternativet med fossil energiutvinning är aldrig bättre för ekosystemen eller klimatet.
Vi tycker att det är viktigt att reglering av markanvändning fortsatt ska vara en nationell fråga, och inte regleras på EU-nivå. Skogens roll som kolsänka är en viktig del i klimatarbetet, samtidigt som ett hållbart brukande av skogen är det genom att exempelvis kunna ersätta fossila material. Vi satsar också nationellt på mer naturvård och vill bland annat avsätta mer resurser för våtmarker.
Det är viktigt att olika intressen vägs mot varandra så att vi klarar alla hållbarhetsmål. För Sveriges del finns det en potential att använda biobränsle men i andra EU-länder bör bevarandeintresset ges större företräde.
Moderaterna föreslår en rad åtgärder för att rädda klimatet. Vi är dels beredda att skärpa EU:s 2030-mål och vi välkomnar Kommissionens förslag om ett Europa 2050 utan nettoutsläpp av växthusgaser. Vi vill se ökad forskning på kärnkraft för att säkerställa tillgången till koldioxidfri baskraft. Vi ser att ett aktivt skogsbruk och användning av skogsråvara är en förutsättning för att klara klimatkrisen och självklart måste detta ske på ett hållbart sätt.
Inget svar på denna delfråga.
