Vi använder cookies på den här webbplatsen. Vissa behövs för att sidan ska fungera korrekt (funktionella). Andra för att analysera hur vår webbplats används (statistik & marknadsföring). Läs mer om cookies här.
Spillvattenvåtmarker
– mycket att vinna med spillvattenvåtmarker
Våtmarker efter reningsverk, s.k. spillvattenvåtmarker, hör till de mest fågelrika våtmarkerna vi har i landet. Tack vare ständig tillförsel av näring och därmed god födotillgång blir fågelrikedomen ovanligt stor. Dessa anlagda våtmarker ligger ofta nära tätorter och är därmed även ett viktigt inslag för rekreation. Med tanke på våtmarkernas näringsrenande funktion borde denna typ av våtmarker bli vanligare i landet. Det framgår av en studie som gjorts av Christer Johansson i Göteborg och som delfinansierats av BirdLife Sverige.
I studien har Christer Johansson följt utvecklingen i tolv spillvattenvåtmarker, anlagda i tätorter med varierande storlek. Våtmarkerna har det gemensamt att de bidrar till att rena vattnet ytterligare samtidigt som de erbjuder fåglar och annat djurliv en fin miljö. Allra bäst blir resultatet i stora våtmarker (20–30 ha), men även mellanstora (10–20 ha) och mindre (1–6 ha) fyller sin funktion. I den utvärdering som gjorts kommer den stora Ekeby våtmark i Eskilstuna på första plats medan den mellanstora Gislaveds våtmark kommer tvåa.
Sverige har idag tre miljömål som skulle gynnas om antalet spillvattenvåtmarker blev fler. Få andra åtgärder är lika kostnadseffektiva för att gynna flera olika miljömål. De tre miljömålen är myllrande våtmarker, ingen övergödning samt ett rikt växt- och djurliv. Men rapporten visar också att våtmarkerna måste skötas och underhållas för att bibehålla sina funktioner. Det gäller även att förhindra att fisk vandrar in. Magle våtmark i Hässleholm är ett exempel på en negativ utveckling. Eftersatt skötsel har inneburit att man som besökare idag har dåligt utbyte av de anläggningar i form av gömslen och observationsplatser som finns i området. Även fågellivet i sig missgynnas av att öar och stränder tillåts växa igen. Dessutom har inplanterad karp påverkat både undervattensvegetation och fågelliv kraftigt i negativ riktning.
Studien är mycket ambitiöst genomförd och bör kunna tjäna som både inspirationskälla och kunskapsbank för kommuner som står i begrepp att
bygga ut eller nyanlägga reningsverk.
Här finner du Christer Johanssons rapport: Spillvattenvåtmarkers betydelse för fågelfaunan
Här finner du en kortare beskrivning i broschyrform “Rikare våtmark“