Intet ont som inte har något gott med sig, lyder ordspråket. Det passar ganska bra på de senaste dagarnas väder som verkligen inte varit lysande, tvärtom mörkt, blåsigt och regnigt. Men detta väder har fått stora mängder sydflyttande arktiska vadare att gå ner och rasta istället för att kämpa mot motvind och regn. Det har i sin tur gett många fågelskådare fina upplevelser med vackert tecknade kustsnäppor, myrspovar, spovsnäppor och kärrsnäppor – även på platser där dessa fåglar normalt inte ses.
Går man in på Artportalen, väljer fåglar och klickar på ”Dagens bilder” finns det mycket vackert i tegelrött att vila ögonen på. Men samtidigt kommer oroande rapporter från BirdLife International. En större sammanställning av statusen hos vadarfåglarnas olika populationer visar att just kustsnäppa, myrspov och spovsnäppa är illa ute. Flera populationer har minskat kraftigt och allra värst är läget för dem som häckar i östra Sibirien och övervintrar i södra Asien eller Australien. Om spovsnäppan sägs exempelvis: ”Extremt snabb tillbakagång (80,5 % under tre generationer)”.
Sannolikt är det framför allt den snabba exploateringen av tidvattenstränder i Kina och Sydkorea som är orsak till vadarfåglarnas kris. Dessa näringsrika områden är mycket viktiga för vadarna, inte minst under våren då de rastar där en längre tid och bygger upp reserver för såväl den fortsatta flyttningen som häckningen.
Men även om läget är allra värst för de ostsibiriska häckfåglarna, visar de nya sammanställningarna från BirdLife International att det går dåligt för flertalet övriga populationer av dessa tre arter. Om myrspovarna som häckar på tundrorna på och runt Taimyr, och som flyttar via Skandinavien till Västafrika, sägs ”tämligen snabb tillbakagång (ca 23–27 % i tre generationer). Däremot anses den nordeuropeiska populationen (som har en utlöpare ner i nordligaste Sverige) som stabil.
Även de kustsnäppor och spovsnäppor som nu under sensommaren flyttar förbi våra trakter har numera negativa trender enligt BirdLife International. Orsakerna till denna sentida tillbakagång är okända.
(AW)
