Nya EU-regler ska rädda fåglar från att drunkna i fisknät
Den 14 augusti började nya regler för EU:s fiskeflotta att gälla. Ur fågelsynpunkt bör särskilt intresse riktas mot punkt 17 som statuerar att ”medlemsländer måste vidta skyddsåtgärder för att minimera, och där så är möjligt eliminera, riskerna att känsliga marina däggdjur, fåglar och sköldpaddor fastnar i anordningar för fiskfångst”.
Det har inte varit någon snabb process; EU-kommissionen presenterade i februari 2001 ett utkast till aktionsplan för att minska bifångst av havsfåglar inom det betade långlinefisket. Det dröjde dock ett drygt decennium, och krävdes både ihärdigt kunskapsinsamlade och påtryckningar från BirdLife, innan planen fastslogs i november 2012. Åtagandena var fortfarande frivilliga, men hade åtminstone utökats till att gälla alla fiskeredskap.
Ytterligare sju år senare blir det alltså obligatoriskt för EU-länder att vidta åtgärder. För åtgärder finns. Som utmärkande exempel kan nämnas att albatrosser som dödas inom det sydafrikanska trålfisket efter kummel har minskat med 99 % efter att BirdLife inrättat en ’Albatross Task Force’, som tagit fram skyddsåtgärder och tekniska hjälpmedel.
I Sverige är kunskapsunderlaget vad gäller bifångst av fåglar mycket begränsat, och (därmed?) oss veterligen inte något allvarligt hot mot någon sjöfågelpopulation. Men beräkningar gör gällande att ca 90 000 sjöfåglar varje år drunknar i fisknät i östra Nordsjön och Östersjön (främst östra delen). För fåtaliga och hotade arter, till exempel alförrädare och alfågel, är bifångst ytterligare sten på börda till andra hot som oljeutsläpp och minskade födosöksområden.
Det är nu upp till bevis för vår regering att ta ansvar för att den svenska fiskeflottan uppfyller EU-kraven. Till att börja med måste bifångsterna kvantifieras genom studier/undersökningar, för att i nästa steg åtgärdas där behov finns.
Vill du läsa originalartikeln på BirdLife Internationals webbsida klickar du på denna länk!
