Den senaste tiden har det setts flera aftonfalkar runt om i södra Sverige. Men det kan komma fler: Denna lilla falk med ett östligt utbredningsområde i Europa uppträder nämligen nu talrikare än på mycket länge i länderna på andra sidan Östersjön. Från Litauen rapporterades det om rekordartade mängder ända ute vid Östersjökusten i veckan – och fåglarna verkade vara på väg västerut!
Aftonfalken är en liten falk, i norra Europa är det bara stenfalken som är mindre. Men till skillnad från den snabba fågeljägaren stenfalk påminner aftonfalken mera om både tornfalk och lärkfalk i sitt levnadssätt. Precis som tornfalken ryttlar den ofta över lämpliga jaktmarker och precis som lärkfalken kan den ses flyga runt över våtmarker för att fånga trollsländor nu på hösten.
I sitt födoval är aftonfalken opportunistisk. Med det menas att den i regel tar den föda som är mest lättåtkomlig för tillfälligt. Är det gott om smågnagare, dominerar de menyn, och den kan även ta småfåglar. Men likt flera andra små falkar i världen dominerar insekter i födan. Så är det året om, och på vinterkvarteren i Afrika ses aftonfalkar ofta följa större svärmar med gräshoppor och andra insekter. Nu på höstkanten finns det ett rikt utbud av större insekter även hos oss, inte minst i form av trollsländor och vårtbitare.
Till skillnad från tornfalk och lärkfalk, men i likhet med den sydeuropeiska rödfalken, är aftonfalken social. Den häckar oftast i kolonier med flera par tillsammans. I östra Europa, exempelvis i Ungern, väljer aftonfalkarna ofta övergivna råkkolonier som boplats. Flera par häckar då nära varandra i råkbon. Detta sociala liv kan ju synas märkligt hos en rovfågel som är beroende av födokällor som kan vara mycket begränsade. Å andra sidan har de stor nytta av varandra om det skulle dyka upp en fara. Då går samtliga falkar till väders och attackerar den förmenta faran, exempelvis en kråka. Kanske är kolonihäckande rent av en förutsättning för att små och ganska klena rovfåglar som aftonfalk och rödfalk över huvud taget ska kunna lyckas med sin häckning.
Men det är inte enbart under häckningstid som aftonfalken är social. Såväl vintertid som under flyttningen uppträder den ofta i flockar. Den största flocken som sågs på Kuriska näset i Litauen i veckan innehöll nio individer. I vinterkvarteren är det inte ovanligt att man ser flockar på flera tiotals, och när det kommer till övernattning kan det handla om hundratals fåglar som sitter tillsammans i lämpliga träd. Detta beteende gäller för övrigt även aftonfalkens östliga kusin, amurfalken, som hör hemma i östra Asien men som likt aftonfalken övervintrar i den södra delen av Afrika.
I Sverige ses flest aftonfalkar vid den här tiden på året. I samband med höstflyttningen kan de flyttande fåglarna drivas västerut av ihållande ostvindar, det vill säga just sådana förhållanden som rått den senaste tiden. Motsvarande kan även inträffa under vårflyttningen, och så gott som varje år ses ett mindre antal aftonfalkar i Sverige även under våren. Vid ett tillfälle, 1928, har aftonfalkar stannat kvar och häckat i Sverige. Det var vid Beijershamn på Öland, och även senare har några häckningsförsök gjorts på Öland. Annars finns de närmaste (regelbundna) häckningsplatserna i västra Ryssland, Vitryssland och i Ungern.
Aftonfalken är en mycket vacker fågel. Den gamla hannen är blågrå med nästan silverglänsande ton på handpennorna och röd undergump. Honan är delikat tecknad med ovansidan spräcklig i grått och svart och undersida och huvud orange. Ungfågeln ser helt annorlunda ut. Den påminner mycket om en ung lärkfalk, och de båda kan ibland vara svåra att skilja åt.
(AW)
En gammal aftonfalkhanne är mycket vacker med blågrå kropp och röd undergump. Även näbb, ögonring och fötter är röda. Foto: Mikael Arinder/Skånska bilder
