Tallbit och lappmes kan snart vara utrotade nedanför fjällskogarna!
Tallbit och lappmes kan snart vara utrotade nedanför fjällskogarna och ytterligare två arter, tretåig hackspett och lavskrika kan stå på tur.
BirdLife Sverige utmanar idag skogsbruket och myndigheterna.
Vad är ni beredda att göra åt detta?
BirdLife Sverige har låtit Svensk Fågeltaxering jämföra förekomsten och tätheten av skogslevande fågelarter i och i anslutning till skogliga värdetrakter i den boreala regionen med områden i samma region men utan kontakt med värdetrakter. En sådan jämförelse har även gjorts för skog ovan och nedan gränsen för fjällnära områden. Studien baseras på data från standardrutter genomförda under de senaste tio åren (2008–2017).
Resultatet visar att situationen är allvarlig utanför de fjällnära skogarna för fyra fågelarter. Tallbit och Lappmes har endast 5% respektive 8% kvar av sin täthet nedanför fjällskogarna. För Lavskrika och Tretåig hackspett är läget något bättre, där återstår 18% respektive 15% av tätheten.
Läget är såpass allvarligt att vi bedömer att Tallbit och Lappmes sannolikt hamnat under de tröskelvärden som krävs för att ha kvar arten nedanför fjällskogarna.
-Vi bevittnar sannolikt ett utdöende av dessa arter utanför fjällskogarna om inte åtgärder sätts in snarast, säger Christer Johansson, skogsansvarig i BirdLife Sverige.
För de välkända arterna lavskrika och tretåig hackspett visar den svaga tätheten på en kraftig fragmentering av populationen nedanför fjällskogarna, vilket pekar på ett begynnande utdöende också av dessa arter nedanför fjällskogarna.
Vad bör då göras?
Vi anser att all avverkning av all obrukad skog (s.k kontinuitetsskog) i fjällskogarna och de skogliga värdetrakterna måste upphöra. Vi anser också att stora skogsägare i skogliga värdetrakter bör bidra till restaurering av skog i värdetrakter för att rädda kvar dessa fyra arter.
Vi anser att myndigheterna bör säkerställa att den inventering av skog som är planerad för i nordvästra Sverige (nyckelbiotopinventeringen) säkerställer att den inte missgynnar dessa fyra hotade fågelarter. Vi anser också att myndigheterna bör göra bedömningen att dessa fyra arter saknar god bevarandestatus nedanför fjällskogen. Detta skulle göra det svårare att avverka skogen. Vi anser även det är rimligt att det utförs inventering av fågelfaunan i fjällskogen och i skogliga värdetrakter inför avverkningsanmälningar. Slutligen önskar vi att bevarandemålen för de skogliga värdetrakterna höjs så de får förmåga att hålla kvar arterna utanför fjällskogarna. Då krävs förmodligen restaureringsinsatser för att höja kvaliteten i dessa.
- Skogsbruket har under lång tid misslyckats med att behålla dessa och många andra arter i produktionsskogslandskapet, samtidigt som naturskogslandskapet kraftigt minskat och fragmenterats. Nu är det dags att ta ansvar säger Christer Johansson.
Vad gör ni nu?
Vi skickar ut dessa frågor till myndigheterna och stora skogsägare och hoppas få svar på dessa efter sommaren. Sedan kommer vi att publicera svaren på vår hemsida.
Mer information:
Våra påståenden till stora skogsägare kan du läsa här
Våra påståenden till myndigheterna kan du läsa här
Frågor och svar om våra påståenden kan du läsa här
Fakta om skogen i Nordvästra Sverige kan du läsa här
Habitatmodellering av tretåig hackspett i Västerbottens län kan du läsa här
Hela rapporten från Svensk Fågeltaxering kan du läsa här
Faktaruta 1
Skogliga värdetrakter[1] är ett landskapsavsnitt med väsentligt högre täthet av värdekärnor (biologiskt viktiga strukturer och funktioner) för djur- och växtliv jämfört med vad som finns i vardagslandskapet. De fjällnära skogarna ovanför den fjällnära gränsen har mångdubbelt större andel både oskyddad och skyddad naturskog jämfört med skogen nedanför den fjällnära gränsen. Med anledning av det var hypotesen att de skogarna bör ha en fågelfauna präglad av rena naturskogsförhållanden, till skillnad från områden nedan fjällnära gränsen där stora avverkningar fragmenterat upp skogslandskapet.
Svensk Fågeltaxerings standardrutter är ett systematiskt utlagt system med fågelräkningsrutter över hela landet (se www.fageltaxering.lu.se). Rutterna har fasta förutbestämda lägen. Det finns 716 standardrutter i Sverige med 25 km avstånd, utlagda i hela landet och resultatet från den årliga inventeringen är en viktig del av den svenska miljöövervakningen.
[1] OBS! Notera
Värdetrakt: Detta är i själva verket ”förslag till värdetrakter”. Skogliga värdetrakter fastställs av respektive länsstyrelse och är alltså inte de slutgiltiga värdetrakterna. Kartmaterialet vi använt utgår från Bovin M., Elcim, E., Wennberg, S., 2017. Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreal region och använts av länsstyrelserna som ett underlag när de tar fram värdetrakter.
Påstående vi ställer är således framåtsyftande då värdetrakterna i flera län inte är fastställda ännu.
Faktaruta 2
- Värdetrakter i det fjällnära området är så nära det ursprungliga naturskogslandskapet man kan komma idag. Vi antar därför att aktuell utbredning och täthet för dessa fyra arter i värdetrakter i det fjällnära området speglar situationen i ett naturskogslandskap.
- För att ta reda hur stor andel av utbredning och täthet av dessa arter som återstår i det brukade produktionslandskapet dividerade vi utbredning och täthet utanför värdetrakter nedom det fjällnära området med motsvarande inom värdetrakter i det fjällnära området.
- Vi fick då fram hur många procent av den naturliga utbredningen och tätheten som återstår i det brukade skogslandskapet nedom det fjällnära området, dvs. en bild av hur dessa arters utbredning och täthet i det ordinära produktionslandskapet ser ut idag, jämfört med naturskogslandskapet.
Faktaruta 3
Bruna områden visar förslag till värdetrakter.
Gröna områden visar fjällnära
skog.
