Våtmarker: Årtan i den blå bården
Sverige är ett av världens tio våtmarksrikaste länder. Inom Europa har vi tillsammans med de övriga nordiska länderna den mest varierande uppsättningen av våtmarkstyper. Om man jämför med omvärlden är visserligen många av de svenska våtmarkerna i ganska bra skick, men nästan en fjärdedel av den totala ytan av våtmarker i Sverige har försvunnit under de senaste 100 åren. Detta har bland annat skett genom utdikning.
De kommande veckorna kommer vi berätta om sex fågelarter med olika krav på sin livsmiljö, men med våtmark som grundkrav. De är arter som i olika grad hotas på grund av biotopförstörelse. Vi berättar vad hoten mer exakt består i, vad föreningen har gjort hittills, och hur framtiden ser ut för arterna. Vi kommer även berätta hur ett projekt för att återskapa en våtmark kan planeras.
Från den grunda våtmarken hörs ett fint repande ljud ”k n e r r r r e b”. Det är den blå bårdens anddrake som ljuder – årtan. I våtmarker föredrar den det grunda vattnet som bildar en blå bård mellan strand och vass. Årtan, som är en av våra minsta änder, är aldrig vanlig och uppträder i enstaka par eller små flockar med anddrakar. Årtan anländer numera till de mellansvenska våtmarkerna i början av april, vilket är tre veckor tidigare än vad Erik Rosenberg noterade för nära hundra år sedan. Den flyttar sedan bort redan i september och vinterkvarteren finns så långt söderut som i tropiska Afrika.
UTDIKNING AV VÅTMARKER har pågått sedan 1800-talets mitt. Detta innebar att häckningslokaler försvann, och troligen att den svenska populationen minskade. Under 1900-talet upphörde successivt ängsslåttern och senare upphörde också bete av strandängar. Detta påskyndade igenväxningen av grunda våtmarker som utgör årtans biotop. Årtan är rödlistad som starkt hotad (EN) sedan 2020. Enligt Fåglarna i Sverige finns 600 par i landet. De starkaste förekomsterna bedöms finnas i näringsrika slättsjöar i Skåne, Västergötland, Östergötland och östra Svealand, men också på strandängar på Öland och Gotland.
VID RESTAURERINGAR AV grunda våtmarker är årtan också snabb att hitta tillbaka, om förutsättningarna är de rätta. Om restaureringen innehåller årlig skötsel av strandängarna med bete eller slåtter, och den blå bården bibehålls, kommer årtan att hitta dit. Årtan är en bonusart för alla våtmarksprojekt.
BIRDLIFE SVERIGE OCH dess medlemmar har sedan 1970-talet engagerat sig i många våtmarksprojekt. Kristianstads Vattenrike, Tåkern, Kvismaren, Hjälstaviken, Tysslingen och Hornborgasjön för att nämna några. Till skillnad från på 1970-talet finns det idag stor kompetens om våtmarker och dess funktioner hos myndigheter och konsulter. BirdLife Sverige startade Sjöfågeltaxeringen tillsammans med Lunds universitet och den ger möjligheter att följa årtan och andra våtmarksarter.
VI I BIRDLIFE SVERIGE kan fortsätta att bidra till årtans gynnande genom att föreslå nya restaureringsobjekt, ha synpunkter på skötseln av våtmarker och följa populationer hos våtmarksfåglar genom att inventera våtmarker. Om många deltar i Sjöfågeltaxeringen kan årtans population följas bättre över tid. En annan viktig del är att se till att de stora våtmarksområden i Afrika, som är årtans biotop under vintern, blir IBA (Important Bird and Biodiversity Areas) och sedan får ett skydd. Här kan vi utnyttja BirdLife Internationals nätverk.
BirdLife Sverige genomför årets kampanj för fler våtmarker med stöd från Postkodlotteriet. BirdLife Sverige är sedan 2020 förmånstagare, se vår sida här.
Stöd vårt arbete för fler våtmarker
Skänk en gåva via Swish
Betala in valfritt belopp (skriv Våtmarkskampanj som meddelande) till:
123 – 900 56 53
När du swishar till en organisation med ett 90-konto så visas en röd sida med ett hjärta i appen som bekräftelse på din gåva. Stort tack!
