”Varma” och ”kalla” fåglar ger besked om klimatförändringar

Ett av de svenska miljömålen är Begränsad klimatpåverkan. Ett sätt att mäta klimatets påverkan på miljön är att följa utvecklingen hos fåglar, närmare bestämt hos ”varma” respektive ”kalla” fåglar.

Nej, det handlar inte om något New age-inspirerat, utan forskarna har bestämt en medeltemperatur för varje fågelarts utbredningsområde i Västpalearktis under häckningstiden. Denna medeltemperatur skiljer sig åt mellan arter genom att vissa har en nordlig (”kallare fåglar”) tyngdpunkt, medan andra har en sydligare (”varmare”).

Genom att sedan beräkna medeltemperaturen på ett fågelsamhälle (till exempel alla individer registrerade vid en inventering), och sedan följa förändringar över åren, går det att få ett fågelmått på effekten av klimatförändringarna. När temperaturen på ett fågelsamhälle stiger, har det blivit jämförelsevis fler av varma fåglar och färre av kalla. Systemet gör också att man utifrån beräknade klimatförändringar också kan förutsäga hur fågelfaunan kommer att förändras.

Inom Svensk Fågeltaxering beräknas klimatpåverkan på fågelsamhället genom något som kallas dCTI, förändring i Community Temperture Index. Detta är ett mått på hur den svenska fågelfaunan är sammansatt. Indexet har ökat stadigt under 2000-talet, men sedan några år visar det en tendens att plana ut.

– Ja, indexet har planat ut på sistone och det har även sommartemperaturen gjort, säger Åke Lindström på Svensk Fågeltaxering och fortsätter:

– Det är dock stora skillnader i ett avlångt land som Sverige. Förändringen i sommartemperatur är som störst i norra Norrland, där förändringen i fågelfaunan också går som snabbast, medan det i stort sett inte skett någon förändring i södra Sverige.

Under de senaste årtiondena har vi sett en invandring av några ”varma” arter från söder och andra har spridit sig markant norrut. Samtidigt har flera ”kalla” arters utbredning tunnats ut och sydgränsen för deras utbredning har förskjutits norrut. Exempel på den första gruppen är sydlig gransångare och bofink som båda expanderat, medan arter som videsparv och rödvingetrast har retirerat norrut.

Den senaste årsrapporten från Svensk Fågeltaxering kan laddas ner här: https://www.fageltaxering.lu.se/resultat/arsrapporter

(AW)

 

Bofinken är en av de förhållandevis ”varma” arter som expanderat norrut under 2000-talet. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

Inställningar för cookies

Vi använder cookies på den här webbplatsen. Vissa behövs för att sidan ska fungera korrekt (funktionella). Andra för att analysera hur vår webbplats används (statistik & marknadsföring). Läs mer om cookies här.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (birdlife.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och sparar de val du gör. Funktionella är alltid aktiverad så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 1 session

Statistik & marknadsföring

Vi använder oss av Google Ads Optimization. Detta ger oss möjligheten att mäta och analysera trafik på webbplatsen. Exempel på användning av information  är: antal besökare under en viss period, vilka sidor besökare tittar på, hur länge är besökare på webbplatsen, med mera.

[_ga]
Cookien används av Google Analytics  för att lagra och räkna sidvisningar.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 13 mån, 6 dagar

[_ga_*]
Cookien används av Google Analytics  för att lagra och räkna sidvisningar.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 13 mån, 6 dagar

Att hålla dessa cookies aktiverade hjälper du oss att förbättra vår webbplats. Tack!