PRESSMEDDELANDE FRÅN SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING – BIRDLIFE SVERIGE
Rovfåglarnas magnifika återkomst!
För bara 40 år sedan betraktades tre svenska rovfågelarter som akut utrotningshotade. Idag finns det mycket livskraftiga bestånd av alla tre – och bestånden växer. Det handlar om röd glada, havsörn och pilgrimsfalk vars svenska bestånd numera beräknas till 3500 par (röd glada), 800 par (havsörn) och mellan 450 och 500 par (pilgrimsfalk). Detta framgår av BirdLife Sveriges årsbok Fågelåret 2016 som presenteras i dagarna.
– För att få perspektiv på dessa summor kan vi jämföra med vad som sägs i boken Sveriges fåglar, utgiven 1978. Där anges beståndet av röd glada till mellan 30 och 50 par, havsörn till 80 par och pilgrimsfalk till mindre än 10 par, säger årsbokens redaktör Anders Wirdheim, och fortsätter:
– Alla tre arterna betraktades då som utrotningshotade på grund av miljögifter. Dessa gifter innebar bland annat att fåglarnas reproduktion stördes. Deras ägg kläcktes inte eller så dog ungarna i späd ålder.
Det var framför allt jordbruksgifter som DDT och kvicksilverpreparat som påverkade fåglarna negativt, och bland naturvårdare spreds en uppgivenhet. Det fanns en risk att dessa fåglar skulle bli förlorade för en lång framtid.
Men opinionen mot giftanvändningen växte, något som ledde till att de värsta gifterna förbjöds. Sakta men säkert började rovfåglarna och övrigt fågelliv att svara på förändringarna. Men det är först nu, en bra bit in på 2000-talet, som bestånden börjat närma sig vad som kan betraktas som naturliga nivåer.
– Rovfåglarnas återkomst är naturligtvis mycket positiv eftersom den visar att vi har en betydligt renare miljö idag än för ett halvsekel sedan, men det finns ännu en aspekt att ta fasta på: Det går att vända även en till synes mycket negativ utveckling. Det kan vara värt att tänka på i dessa dagar då många känner en uppgivenhet inför klimatförändringarna, säger Anders Wirdheim.
Även om de flesta svenska rovfågelarter har haft uppåtgående trender de senaste årtiondena, finns det några som går åt andra hållet. Duvhöken och bivråken minskar, troligen främst på grund av att skogs- och jordbruk innebär att deras naturliga habitat minskar. Dessutom finns det oro för kungsörnen. Dess bestånd beräknas till ca 500 par, men under 2000-talet har det skett en påtaglig nedgång i reproduktionen. Kungsörnarna får idag färre ungar på vingarna än tidigare.
Årsbokens redaktör, Anders Wirdheim
BirdLife Sveriges ordförande, Dennis Kraft
Not: Årsboken Fågelåret ges ut närmare ett år efter det år den behandlar. Anledningen är att boken innehåller mycket stora mängder med faktauppgifter som ska samlas in, valideras och sammanställas.
Boken finns att köpa i Naturbokhandeln: Klicka här
