I Sverige har antalet häckande skärfläckor ökat på senare år. Även i övriga Västeuropa har utvecklingen varit positiv, såväl på längre som lite kortare sikt. Man uppskattar att beståndet i Västeuropa femfaldigats sedan mitten av 1900-talet, och utvecklingen är fortsatt positiv eller stabil på de flesta håll. Men det finns ett klart alternativ: I Danmark har beståndet halverats sedan 1990 – från cirka 5000 par till 2500 par.
Detta framgår av en artikel i det senaste numret av Dansk Ornitologisk Forenings Tidskrift (DOFT) nr 3/2015. Mellan 1970 och 2014 har det genomförts sex landsomfattande inventeringar av skärfläcka i Danmark. Dessa har visat att skärfläckorna ofta byter häckningsplats liksom att kolonierna är fångade i ett dilemma: Som strandhäckande fåglar riskerar de att utsättas både för predation från fyrfotadjur och för översvämningar. Väljer de att häcka på eller nära stränder är risken för predation stor. Väljer de istället att häcka på öar eller revlar längre ut från stranden ökar risken att boet spolas bort vid högvatten.
Det finns flera orsaker till att skärfläckan minskat kraftigt i Danmark. Den viktigaste orsaken är förmodligen att strandängsmiljöerna blivit torrare på grund av dikning eller andra jordbruksåtgärder. En annan orsak är att nyskapade miljöer, som nyanlagda öar, snabbt växer igen och därmed förlorar sin attraktionskraft på skärfläckorna. Men man konstaterar också att predationstrycket ökat, såväl när det gäller fyrfotadjur som rovfåglar.
Precis som i många andra delar av Västeuropa har rödräven ökat kraftigt i Danmark och därmed också dess predation på strandängsfåglar. Men man har också kunnat notera ett ökat predationstryck från både pilgrimsfalkar och tornfalkar. Pilgrimsfalkar slår vuxna fåglar, medan tornfalkar kan specialisera sig på att ta skärfläckeungar. Därför rekommenderar man att det inte sätts upp häckningslådor för pilgrimsfalkar närmare än 15 km från områden som är värdefulla för skärfläckor. Motsvarande avstånd för tornfalksholkar anges till 5 km.
Ännu viktigare är förmodligen att hävden av lämpliga miljöer blir bättre. Vattenståndet bör hållas på en lämplig, ganska hög, nivå och vegetationen ska hållas låg.
Ett exempel på en framgångsrik, om än arbetskrävande, förvaltning av ett skärfläckebestånd är för övrigt Landgrens holme i Skanör i Skåne. Där har skärfläckorna lyckats bra med häckningen på senare år tack vare vattenståndsreglering och elstängsel.
(AW)
Finns det någon annan fågel som kan ge upphov till lika vackra bilder som skärfläckan?
