Riksinventeringen 2011

Svarthakedopping och gråhakedopping
Bakgrund

 

Dessa två doppingar tillhör kategorin sparsamt häckande arter vilka är möjliga mål för inventeringar av de totala häckande bestånden i Sverige. Riksinventeringar i SOF:s regi har pågått sedan slutet av 1950-talet och medan det är premiär för gråhakedoppingen så har svarthakedoppingen riksinventerats vid två tidigare tillfällen; 1972 och 1996.

 

Återkommande inventeringar ger möjligheten uppskatta aktuella populationsstorlekar och avläsa förändringar i beståndens numerär. Vi har av de tidigare inventeringarna sett att svarthakedoppingen fört en tynande tillvaro i flera av våra landskap medan den ökat i andra. Mycket tyder på att arten numera i hög grad är beroende av människan skapade vatten och dammar.

 

För att om möjligt kunna följa upp tidigare inventeringsresultat är det viktigt att skapa ett så tillförlitligt och täckande material som möjligt. Därför uppmuntras samtliga svenska fågelskådare att ge ett personligt bidrag till att öka kunskapen om två av våra karismatiska vattenfåglar. Det görs lämpligen genom rapportering via Artportalens rapportsystem Svalan. Just sådana rapporter är viktiga komplement till de regionalt koordinerade inventeringar som kommer att utföras, och kan i områden med kraftigt arbetsbelastade inventerare vara till stor nytta!

 

Inventeringarnas utförande och uppdrag åt respektive rrk-ansvarig

På grund av likheterna mellan de båda arterna med delvis överlappande habitatspreferenser och på häckplats likartade beteenden går det bra att inventera dem vid samma tillfälle. För att underlätta jämförelser med tidigare inventeringar av svarthakedoppingen förordas samma inventeringsmetodik som vid riksinventeringen 1996 (Det samma avseende metodik etc. gäller för övrigt också inventeringen av gråhakedoppingen). Detta innebär att en regionalt ansvarig utses för varje rapportområde. Denne bör se till att tidigare kända häckningslokaler och andra potentiella platser ges fullgod täckning. Här är det viktigt att besöken också inkluderar anlagda vatten/dammar – både nya och gamla. Ansvarig regional samordnare har sedan i uppdrag att sammanställa materialet och bilda sig en uppfattning hur väl det återspeglar den verkliga förekomsten. Relevant information med anknytning till nu aktuella arter återfinnas bl.a. i VF nr 1, 1981 och nr 1, 1998 samt i Anser nr 3, 1997.

 

Antal besök och tidpunkt för inventeringarna anpassas efter kunskap om de lokala förhållandena. Det är viktig at påpeka att större vattenområden som regel är svåra att överblicka och att dessa normalt kräver flera besök och en mycket större insats för att uppnå säkra resultat.

 

Såsom vid riksinventeringen 1996 utgör revirhävdande/spelande par grund för säkerställd häckning. Därutöver är också information om icke häckande fåglar av intresse. Även uppföljning av häckningsresultat är av intresse men inte obligatoriskt.

 

Tyvärr saknar SOF möjligheter att bidra ekonomiskt till genomförandet av inventeringarna. Vi uppmuntrar vid behov att kontakt tas med kommun, länsstyrelse etc. och möjlig finansiering därifrån.

 

Vi uppmanar till snabb rapportering efter inventeringarnas genomförande för att vid behov kunna följa upp resultaten med frågor etc. Under hösten kan sedan den slutliga rapporten skickas till undertecknad som också tar emot eventuella frågor angående årets riksinventering. Finns det tillgång till andra inventeringsdata avseende de båda arterna kan dessa vara av intresse för den nationella sammanställning, och tas i så fall tacksamt emot tillsammans med årets inventering.

 

Gabriel Norevik

 

Södra Vägen 1

 

392 33 Kalmar

 

070-5916437

 

Epost: gnorevik@yahoo.se