Förra veckan rapporterade vi om att härfågel har häckat i Skåne i år och det är troligt att arten kommer att få ökat fäste i Sverige framöver, något de flesta fågelskådare säkert gläds åt. Alla nytillskott på den svenska fågellistan är emellertid inte lika välkomna. Ett sådant exempel är nilgåsen (Alopochen aegyticus). Den siktas numera regelbundet och har häckat i Sverige vid några tillfällen.
Nilgåsen anses vara en invasiv främmande art, vilket innebär att den inte hör hemma här och att den påverkar andra arter negativt. Den negativa påverkan utgörs främst av konkurrens med andra fåglar om boplatser samt konkurrens om föda. Nilgåsen kan i konkurrenssituationer uppträda aggressivt och har till exempel konstaterats döda gravandsungar. Hybridisering med andra gäss uppges vara en annan orsak, även om det sannolikt inte händer särskilt ofta.
För att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna av invasiva främmande arter finns sedan 1 januari 2015 en EU-förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Nu i augusti träder en uppdaterad EU-lista i kraft med ytterligare 12 arter, däribland nilgås och mårdhund (Nyctereutes procyonoides). [Sedan tidigare återfinns bland andra helig ibis (Threskiornis aethiopicus) och amerikansk kopparand (Oxyura jamaicensis) på denna mindre åtråvärda lista.]
Det innebär att det nu är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla levande exemplar av dessa arter. Det innebär vidare att de länder där de aktuella arterna förekommer är skyldiga att upprätta utrotningsprogram. För nilgåsens del handlar det främst om Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. (Huruvida den senare nationens utträde ur EU kommer att påverka situationen återstår att se.) Det egentligen enda giltiga skälet för att inte vidta kraftfulla åtgärder är ifall kostnaderna på lång sikt kommer att bli exceptionellt höga och oproportionella i förhållande till fördelarna med utrotningen. För nilgåsens del torde detta inte vara fallet.
Sannolikt blir scenariot för nilgåsen likt det för den amerikanska kopparanden, som numera är i stort sett utrotad i Europa och inte siktats i Sverige på nästan tio år.
Inför nästa uppdatering 2018 hoppas vi på att förslaget om att uppföra amerikansk mink (Neovison vison) går igenom, eftersom minken bland annat är en mycket svår predator på ägg och ungar av sjö- och vitfåglar. Förslaget lär emellertid möta mycket hårt motstånd från svenska och danska minkuppfödare.
