Hur går det för Sveriges fåglar?

Frågan är relevant ur flera perspektiv. I riksdagsbeslut och genom att ansluta oss internationella konventioner har Sverige som nation förbundit sig att stoppa förlusterna av biologisk mångfald. Dessutom har fåglarna ett stort värde som indikatorer på tillståndet i vår miljö. Eftersom de är både synliga och ljudliga och oftast aktiva under dygnets ljusa timmar, är de betydligt lättare att följa än de flesta andra organismgrupper. Slutligen har alla organismer ett värde i sig, och vi bör ha en skyldighet att lämna en lika rik värld till våra efterkommande som den vi själva haft möjlighet att uppleva.

I drygt 70 år har BirdLife Sverige (Sveriges Ornitologiska Förening) följt och dokumenterat landets fågel-fauna. Sedan 1970-talet har denna verksamhet utökats och förstärkts av mera vetenskapliga inventeringar inom ramen för det som idag är Svensk Fågeltaxering. Dessa inventeringar drivs av Lunds universitet och finansieras av Naturvårdsverket och landets länsstyrel­ser. Även ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruks-universitet samt landets fågelstationer bidrar i väsentlig grad till att utvecklingen hos våra fåglar följs.
 

I mångt och mycket bygger denna verksamhet på insatser från frivilliga; varje år deltar runt 600 personer i Svensk fågeltaxerings inventeringar och många fler bidrar till den samlade kunskapen genom att medverka i olika projekt eller rapportera sina observationer.

Vi vågar påstå att vi idag har en bra bild av hur det går för Sveriges fåglar, såväl i landet som helhet som i olika landskapstyper. Denna kunskap växer dessutom genom att vi under senare tid utökat inventeringsprogrammen. Samtidigt är det viktigt att påpeka att fågelfaunan är föränderlig och att den ständigt påverkas av olika faktorer i omvärlden. Detta gäller inte minst hur vi utnyttjar och påverkar naturen.
 

Tanken är att vi från och med denna rapport ska publicera en årlig sammanställning över tillståndet för Sveriges fåglar. I en cykel på några år tittar vi närmare på några av de dominerande landskapstyperna samt på klimatets påverkan. Det kommer att handla om fåglarna i jordbrukslandskapet, skogen, kusten och havet, sjöarna och vattendragen, fjällen samt de urbana miljöerna.
 

Vi inleder serien med en brännande aktuell fråga:
Hur påverkar de pågående klimatförändringarna fågellivet i Sverige?

LADDA NED RAPPORTEN HÄR