I slutet av oktober var några personer i BirdLifes Sveriges styrelse och den nye samordnaren av skogsnätverket på kurs i hyggesfritt skogsbruk enligt Lybeckmodellen.
Endagarskursen arrangerades av Silvaskog vid kanten av Vättlefjäll i Göteborg kommun. Dagens situation för fåglar och övrig biologisk mångfald i de svenska skogarna gicks igenom. Utvecklingen för många känsliga arter är nedåtgående och den viktigast orsaken till att vi har så många rödlistade arter generellt i skogen är skogsbruket som det bedrivs idag. Under kursen hölls föredrag och diskussioner om hur man kan bedriva ett hyggesfritt skogsbruk med fokus på skogsägaren. Därefter åkte vi ut i fält för att se några exempel på hur Göteborgs kommun har börjat sköta skog enligt Lybeckmodellen. Med på kursen och visade var även företrädare för Fastighetskontoret och Park- och naturförvaltningen i Göteborgs kommun.
Lybeckmodellen kan tillämpas i alla typer av skogar. En omställning inleds men en grundläggande inventering av skogen. Tanken med Lybeckmodellen är att låta skogen sköta sig själv så mycket som möjligt och även vara så lik obrukad skog som möjligt. Plantering, röjning och gallring undviks. Man strävar efter en naturlig trädslagssammansättning i varje enskilt skogsbestånd, allt efter varje plats förutsättningar. En omställning kan ta olika lång tid beroende på hur skogsbeståndet ser ut då omställningen påbörjas. Efter noggrann planering avverkas utvalda träd. I korthet går modellen ut på att man huvudsakligen avverkar för platsen grova träd. Skogsägaren kan återkomma exempelvis vart tionde år, avverka och få inkomster. Betoningen blir alltmer på produktion av timmer istället för massaved vid en övergång till Lybeckmodellen.
Efter en omställning till Lybeckmodellen behålls en olikåldrig, flerskiktad skog med en naturlig trädslagssammansättning och vegetation. Död ved, naturvärdesträd och evighetsträd samt hänsynsytor lämnas kvar. Vid avverkning skapas luckor i skogen. Skogen blir mer motståndskraftig mot olika störningar, som stormar och insektsangrepp, samt fortsätter att lagra in kol i marken.
En övergång till hyggesfritt skogsbruk enligt denna modell är positivt för många av skogens fåglar som missgynnas eller hotas av det moderna trakthyggesbruket. Exempel på sådana arter är tjäder, järpe, talltita, lavskrika och flera olika hackspettar. Även en mängd olika hotade arter av kryptogamer, kärlväxter och insekter skulle gynnas om hyggesfritt skogsbruk blev vanligare. BirdLife Sveriges förordar en successiv övergång till denna eller liknande hyggesfria skogsbruksmetoder så att en stor del av landets skogar inom några decennier brukas på detta sätt.
