I en ny studie som publiceras i tidskriften Science uppmanas till bättre internationellt samarbete för att skydda planetens flyttande fågelpopulationer. Flera arter kan faktiskt riskera att försvinna helt på grund av att de förlorar viktiga rastningsmiljöer längs deras flyttvägar. Enligt studien har mer än 90 procent av världens flyttande fåglar ett otillräckligt skydd på grund av bristande samarbete mellan länder.
Studien pekar på att det särskilt i Kina och Indien och i delar av Afrika och Sydamerika finns stora områden som saknar skydd. Även om deras häckningsområden eller vinterkvarter är skyddade, riskerar fågelarter att minska kraftigt om avgörande platser längs flyttningsvägarna förstörs.
– Mer än hälften av de fågelarter som flyttar längs världens viktigaste flyttningsleder har råkat ut för allvarliga beståndsminskningar de senaste 30 åren. Orsaken är huvudsakligen bristande eller otillräckligt skydd längs flyttvägarna och på rastplatser, säger studiens huvudförfattare Claire Runge från University of Queensland och fortsätter:
– En typisk flyttfågel är beroende av många olika platser under en årscykel. Även om vi skyddar merparten av dess häckningsområde, räcker inte detta – hot någon annanstans kan påverka hela populationen. Kedjan är inte starkare än dess svagaste länk.
Ett exempel är Tyskland som har skyddat områden för mer än 98 procent av landets flyttande fågelarter, men mindre än 13 procent av dessa arter har tillräckligt skydd i det totala utbredningsområdet, dvs. inklusive flyttningsvägar och vinterkvarter.
Enligt studien har 1324 av 1451 undersökta fågelarter bristande skydd under åtminstone någon del av sin flyttningsväg. Av dessa hade 18 arter inget skydd på sina häckningsplatser medan två arter helt saknade skydd.
– Det behövs fler reservat i de områden som idag saknar skydd och de skyddade områdena måste skötas mera effektivt för att tillfredsställa flyttfåglarnas behov, säger Stuart Butcher från BirdLife International som är medförfattare till studien.
(AW)
Studien finns här: https://dx.doi.org/10.1126/science.aac9180
