Vecka 42 är en känd vecka för fågelskådare. Det är många fågelsträck i luften som drar söderut och otaliga skådare ute i naturen för att njuta av skådespelet.
Ornitologiska Klubben Örebro har åkt ner från Örebro till Öland just vecka 42 varje år ända sedan 1953, det är en stark tradition och även om deltagarna skiftat lite under åren är det en väl sammansatt grupp. Som minst är det tre personer som åkt tillsammans, och största gruppen fyllde en hel buss!
Ornitologiska Klubben Örebro grundades av Erik Rosenberg, (född 1920 avliden 1971) Erik Rosenberg är känd som “den svenska fältornitologins fader” och har bidragit till att popularisera “fågelskådandet” – han sägs vara upphovet till just själva ordet – och också sprida kännedom om fåglarna och deras liv, leverne och funktion i det ekologiska systemet. Erik Rosenberg har suttit som styrelseledamot både i Svenska Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening (BirdLife)
Läs gärna mer om Erik Rosenberg på länken under artikeln.
Jag träffar årets fågelskådargrupp i Bejershamn – en känd fågellokal på Öland – tisdagen den 17 oktober just vecka 42. Det är ganska blött på marken men halvblåsigt och soligt och en ganska skön temperatur. På parkeringen väntar ett dukat bord, det serveras soppa, knäckebröd och lättöl och jag hälsas glatt välkommen.
I sällskapet hittar vi Håkan Carlestam, Anders Westergren, Kalle Schölin, Gunnar Nordesjö och Björn Nordzell. Medelåldern är ca 80 år och replikerna och de interna skämten duggar tätt, det är ett gott sällskap som känner varandra väl och vet vad just vännen bredvid är intresserad av inom fågelskåderiet. För det är ju olika anledningar till varför man skådar tycker de; vissa är samlare och vill ”kryssa” så många arter som möjligt, vissa är mer intresserade av fåglarnas beteende som individer eller i flock och vissa skådar genom sovrumsfönstret, s.k. bekväma ”sängskådare”
Håkan är en världsskådare och har sett över 5800 arter, Kalle gillar mångfalden i flock och Björn väntar på att få se en Rödhalsad Gås, och tillsammans kan de uppleva allt det där i grupp. För just det sociala tycker de allihop är så viktigt, att få vara i naturen tillsammans med andra och ha kul ihop.
Vi pratar lite om det ökade intresset för fåglar och de tycker det är jätteroligt att fler kvinnor och även unga och barn i allt större utsträckning har höjt ögonen upp i skyn. Fågelskåderiet har tidigare varit mycket mansdominerat och åsikterna om varför det har varit så är olika, men sammanfattningsvis är alla överens om att alla människor bör dra ut i naturen, oavsett ålder eller kön. Gunnar skickar med råd till våra ungdomar; Bara gå rakt ut i naturen och skåda! Men för all del, snöa inte in så mycket att utbildningen blir lidande.
Ett käbblande från luften får dem att titta upp; ”Vitkindad gås” säger de unisont i samma sekund, bara lätt konstaterande, sedan återgår man till det man var i nyss. Efter en stunds samtal är det dags för dem att skåda vidare söderut över Öland och vi tar farväl efter lite fotografering och handslag.
Lunchen gav mig ett gott samtal med goa gubbar, jag blir glad över deras gemensamma syn på att fågelskådandet är något fantastiskt och socialt, de vill så gärna dela med sig av både goa historier och fin kunskap. Tack! Vi ses kanske vecka 42 nästa år igen…
Erik F Rosenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6899 Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Brusewitz),
