”Varma” och ”kalla” fåglar ger besked om klimatförändringar

Ett av de svenska miljömålen är Begränsad klimatpåverkan. Ett sätt att mäta klimatets påverkan på miljön är att följa utvecklingen hos fåglar, närmare bestämt hos ”varma” respektive ”kalla” fåglar.

Nej, det handlar inte om något New age-inspirerat, utan forskarna har bestämt en medeltemperatur för varje fågelarts utbredningsområde i Västpalearktis under häckningstiden. Denna medeltemperatur skiljer sig åt mellan arter genom att vissa har en nordlig (”kallare fåglar”) tyngdpunkt, medan andra har en sydligare (”varmare”).

Genom att sedan beräkna medeltemperaturen på ett fågelsamhälle (till exempel alla individer registrerade vid en inventering), och sedan följa förändringar över åren, går det att få ett fågelmått på effekten av klimatförändringarna. När temperaturen på ett fågelsamhälle stiger, har det blivit jämförelsevis fler av varma fåglar och färre av kalla. Systemet gör också att man utifrån beräknade klimatförändringar också kan förutsäga hur fågelfaunan kommer att förändras.

Inom Svensk Fågeltaxering beräknas klimatpåverkan på fågelsamhället genom något som kallas dCTI, förändring i Community Temperture Index. Detta är ett mått på hur den svenska fågelfaunan är sammansatt. Indexet har ökat stadigt under 2000-talet, men sedan några år visar det en tendens att plana ut.

– Ja, indexet har planat ut på sistone och det har även sommartemperaturen gjort, säger Åke Lindström på Svensk Fågeltaxering och fortsätter:

– Det är dock stora skillnader i ett avlångt land som Sverige. Förändringen i sommartemperatur är som störst i norra Norrland, där förändringen i fågelfaunan också går som snabbast, medan det i stort sett inte skett någon förändring i södra Sverige.

Under de senaste årtiondena har vi sett en invandring av några ”varma” arter från söder och andra har spridit sig markant norrut. Samtidigt har flera ”kalla” arters utbredning tunnats ut och sydgränsen för deras utbredning har förskjutits norrut. Exempel på den första gruppen är sydlig gransångare och bofink som båda expanderat, medan arter som videsparv och rödvingetrast har retirerat norrut.

Den senaste årsrapporten från Svensk Fågeltaxering kan laddas ner här: https://www.fageltaxering.lu.se/resultat/arsrapporter

(AW)

 

Bofinken är en av de förhållandevis ”varma” arter som expanderat norrut under 2000-talet. Foto: P-G Bentz/sturnus.se

Gilla gärna