Ordbruket inom taxonomin är långt ifrån självklar för de som inte är insatta i ämnet. Här presenteras en ordlista för att underlätta förståelsen:

Taxon, taxa

Ett taxon (pl. taxa) är inom systematiken en namngiven taxonomisk enhet eller homogen grupp av enheter. Taxa kan vara underarter, arter, släkten eller familjer. Termen kan vara praktisk när man inte vill gå in på diskuterade enheters exakta status (art, underart osv.).

Underart, ras

Underart och ras är synonyma begrepp och står för en namngiven geografisk variation inom en art. Den bygger oftast på morfologiska karaktärer. Om en art anses ha underarter kallas den polytypisk, annars monotypisk.

Vetenskapligt artnamn

Vetenskapliga artnamn skrivs på latin eller i latiniserad form och består alltid av ett släktesnamn (skrivet med stor begynnelsebokstav) följt av ett artepitet (alltid med liten begynnelsebokstav). Tillsammans bildar dessa två ord artnamnet. Vetenskapliga artnamn skrivs med avvikande typsort (i löpande normal text med kursiv, i löpande kursiv text med normal, s.k. rak typsort). Exempel: Parus (släktesnamn) och major (artepitet) bildar tillsammans det vetenskapliga artnamnet för talgoxen, Parus major. Underartsepitet (som ofta kallas ras inom ornitologin) skrivs även det med avvikande typsort; Parus major minor.

Genetik inom taxonomin

Inom systematiken är man intresserad av att mäta den genetiska likheten mellan arter, populationer, etc. Detta kan göras på många sätt sätt, men det i dag vanligaste är att jämföra själva gensekvenserna. DNA-koden är uppbyggd av gener som i sin tur består av nukleotider (biomolekyler som kan vara av typerna A, C, G eller T) ordnade i en lång rad efter varandra. De gener man studerar inom fågelsystematiken härrör antingen från cellens mitokondrier (mitokondrie-DNA) eller från dess kärna (kärn-DNA). Gensekvensernas uppbyggnad förändras med tiden genom selektion och slumpmässiga mutationer, vilket ger ett relativt mått på hur lång tid två arter varit genetiskt isolerade från varandra. Det är dock viktigt att välja rätt gen när man studerar en viss frågeställning, eftersom förändringshastigheten är olika för olika gener. Mitokondrie-DNA förändras mycket långsamt och enbart genom mutationer.

Monofyletisk

Monofyletisk kallas en organismgrupp som omfattar samtliga medlemmar med en gemensam anfader.

Parafyletisk 

Parafyletisk sägs en organismgrupp vara när alla representanter i den härstammar från en och samma anfader men när inte alla av anfaderns avkommor inkluderas. Exempel: Släktet Hirundo i sin tidigare avfattning var parafyletisk eftersom det inte inkluderade alla närmast och likvärdigt besläktade arter (t.ex. är rostgumpsvalan närmare släkt med hussvalan och klippsvalorna än med ladusvalan).

Allopatrisk utbredning

Innebär att taxa är geografiskt isolerade från varandra vilket resulterar i att man inte kan veta om de båda arterna rent hypotetiskt skulle kunna hybridisera med varandra.

Sympatrisk utbredning

Innebär att taxa har samma geografiska utbredningsområde, normalt utan att de hybridiserar.

Klad

Klad syftar på en gren i ett kladogram, det vill säga “utvecklingsträdet”. Denna gren kan vara större eller mindre, men den är sammanhängande – det vill säga att grenen innehåller alla ättlingar till sin närmaste gemensamma förfader. Gruppen är sålunda en monofyletisk grupp av organismer. Om kladen verkar robust oberoende av ursprungsdata så kan den bli underlag för taxonomin då kladen kan bli ett taxon och tilldelas ett namn och en rang.

Fenotyp

En organisms hela fysiska skepnad eller en specifik fysisk egenskap, till exempel dess storlek eller ögonfärg, som varierar mellan individer. Fenotypen bestäms i viss utsträckning av genotypen, det vill säga vilka alleler individen bär på i en eller flera positioner på kromosomerna. Många fenotyper avgörs av flera olika gener och påverkas också av miljöfaktorer.

Assortativ parning

En form av sexuell selektion i vilken individer av likartad fenotyp parar sig mer frekvent med varandra än vad som skulle skett om det varit helt slumpartat.

Abiotiska

Abiotiska faktorer (motsats: biotiska faktorer) är icke-levande faktorer som påverkar naturen. Till dem hör jordens pH-värde, mängden närsalter i jorden, temperatur, nederbörd, vind och solljus.
 
Denna ordlista är inkluderad i den statliga Rikstermbanken – för all svensk terminologi.
 
Uppdaterat 21 oktober 2018, Tk