Vägledning för Rrk

Behörigheter för Rrk-ledamöter

I Artportalen rapporterade fynd av fågeltaxa och informationen kring dessa är en viktig tillgång för BirdLife Sverige och dess regionalföreningar. För att skydda de värden informationen i vissa fall representerar men även för att upprätthålla ett förtroende för BirdLife Sverige och dess kommittéer, krävs ett säkerhetsmedvetande hos kommitténs medlemmar. Fynd av skyddsklassade taxa ska hanteras i enlighet med det skydd Artportalen medger och den överenskommelse ledamöterna har med Artdatabanken angående utökad behörighet till skyddsklassade data och icke offentliga verktyg. 

 

Ledamöters utökade behörighet ska vara personlig och skall hanteras därefter. Nrk och BirdLife Sverige anser att man ska vara restriktiv med utdelning av roller som kräver utökad behörighet så att åtkomsten till ickeoffentliga data begränsas. Rrk-ledamöter behöver utkökad behörighet mestadels för att kunna validera fynd och i vissa fall sköta även sköta sammanslagningar (om ingen extern person, t.ex. från något artprojekt gör detta). Nrk och BirdLife Sverige bedömer att 1–2 ledamöter per kommitté skall ha full behörighet (tillgång till uppgifter om arter upp till skyddsklass 5). Övriga ledamöter bör klara rapportkommitténs uppgifter med utökad behörighet (tillgång till uppgifter om arter upp till skyddsklass 3). Detta ligger även i linje med vad BirdLife Sverige anser att berörda svenska myndigheter bör eftersträva, vilket också efterlevts. Vid misstanke om eller missbruk av de rättigheter man har i sin roll knuten till BirdLife Sveriges regionalförening, riskerar man att fråntas sin roll och den utökade behörighet som man tilldelats inom sin regionalförening. 

 

Läs mer om skyddsklassning och vilka arter som berörs: https://www.artdatabanken.se/…/skyddsklassade-arter/

 

Vilka fynd ska valideras?

Vi anser att de regionala valideringsreglerna inte ska variera mer än vad som är motiverat utifrån regionala skillnader. Vi är medvetna om att det inte går att tillämpa samma mall i alla rapportområden, men viss samordning bör eftersträvas. 

 

Vi rekommenderar att man utgår ifrån att för taxa som förekommer i rapportområdet “fåtaligt årligen eller mer sällan” beläggs med dokumentationskrav. För dessa taxa är varje enskilt fynd så intressant och påverkar statistik och fyndbild så mycket, att prioritet ska ges åt att fyndet ska vara så trovärdigt som möjligt för att publiceras. För detta är dokumentationskrav det bästa verktyget. För taxa som är vanligare än så, men ändå så intressanta att de ska publiceras regionalt eller nationellt ska inte dokumentation krävas så länge fyndet anses rimligt och följer gängse fyndbild. Fynden bör godkännas baserat på observatörens uppgifter så länge inga uppenbara tveksamheter föreligger. Vidare ska vissa fynd av naturvårdsintressanta arter valideras. Det gäller framförallt fall där ett enskilt fynd kan ha stor betydelse för exploateringsärenden. Fynd av taxa som inte faller under någon av ovanstående kategorier bör inte valideras alls, utan ska kunna betraktas som trovärdiga så länge inget finns som pekar på motsatsen. Vi vill alltså inte att Rrk har som målsättning att validera så många fynd som möjligt. Anledningen till att en begränsning likt denna sätts upp är att det finns en risk att trovärdigheten sänks på fynd som inte valideras om en hög procent av alla fynd valideras.
Ett ovaliderat fynd är inte att räkna som ett underkänt fynd. Vi vill vara tydliga med att valideringsarbetet framförallt handlar om fynd som anses så intressanta att de kan publiceras i regionala eller nationella rapporter eller enskilt kan användas i naturvårdssyfte.

 

Till ovanstående generella riktlinjer tillkommer en del undantag vad gäller vilka fynd som ska beläggas med dokumentationskrav: 

 

För ett antal taxa anser Nrk att ett dokumentationskrav missgynnar riktigheten av statistiken på ett sådant sätt att ett dokumentationskrav gör mer skada än nytta för trovärdigheten hos publicerade fynd. Detta gäller t.ex. taxa som är mycket lättbestämda, taxa där en stor andel av fynden görs av observatörer som inte skriver rapporter, fotar eller på annat sätt underbygger fyndet samt taxa för vilka en skriven raritetsrapport ytterst sällan tillför något i de fall foton eller liknande saknas (vilket t.ex. kan vara fallet för vissa mycket svårbestämda taxa). Dessa vill vi undantas från generella dokumentationskrav i hela landet (precis som för andra fynd kan dock Rrk besluta om att kräva in dokumentation om fyndet anses avvikande).  

 

 

– Vi föreslår redan nu att följande taxa undantas från generellt dokumentationskrav av ovanstående anledning: tundrasädgås, vit stork, ägretthäger, stäpphök, dubbelbeckasin, “tundratrut/silltrut, underarterna graellsii/intermedius”, lappuggla, härfågel, flodsångare, tajgasångare, smalnäbbad nötkråka, tjocknäbbad nötkråka, brunsiska, snösiska och bändelkorsnäbb.

 

Ett antal taxa anses så ovanliga, intressanta eller svårbestämda att dokumentationskrav bör föreligga för dessa i hela landet. För dessa taxa anses inte regionala skillnader vara så stora att det krävs en regional anpassning av rapportmallen. En lista med taxa som ska vara belagda med dokumentationskrav i hela landet kommer att tas fram av Nrk.

 

Utöver ovanliga taxa bör även tidiga fynd av tropikflyttare beläggas med dokumentationskrav. Regionalt anpassade datumgränser för när fynd av tropikflyttare ska beläggas med dokumentationskrav tas fram av Nrk, men tills dessa publiceras kan Rrk själva sätta gränser som de anser rimliga.

 

Hur ska ovanliga fynd valideras?

Validering av ovanliga fynd i Sverige har länge varit baserat på raritetsblanketter och formuläret för dessa har sett likadant ut sedan långt innan artportalen blev huvudsaklig rapporteringsväg. Vi anser att systemet behöver förnyas och redan nu finns saker som kan göras för att få ett modernare och smidigare system för både rapportörer och rapportkommittéer. 

 

Till att börja med vill vi att begreppet “blankettkrav” som av många Rrk använts för arter där en ifylld raritetsblankett krävts för att ett fynd skulle godkännas börjar fasas ut och ersätts med begreppet “dokumentationskrav”. Denna förändring ska understryka att skrivna blanketter inte ska behövas för ett godkännande av ett fynd där annan dokumentation finns som styrker fyndet. Vi anser alltså att samtliga Rrk bör försöka godkänna fynd där foton, video eller ljud finns som styrker fyndet. I dagsläget finns tyvärr inget sätt i artportalen där man på samma sätt som med skrivna blanketter kan rösta kring godkännande när det gäller foton, video eller ljud. Vi hoppas att vi framöver kan bidra till att valideringssystemen i artportalen förnyas med bl.a. den möjligheten.

 

Vissa Rrk jobbar redan i dag aktivt med godkännande utifrån foton och annan dokumentation, och i vissa rapportområden har de generella blankettkraven som kan läggas till som valideringsregler tagits bort. Vi tror att detta arbetssätt, där man istället väljer att markera fynd för blankettskrivning när annan dokumentation saknas, kan passa för vissa Rrk och vill uppmuntra er att testa detta i ert rapportområde. En fördel med detta arbetssätt är också att man slipper att alla observatörer som rapporterat en individ får fyndet i sin skuldlista. På detta sätt kan man bli av med många meningslösa (ofta tomma) blanketter som skrivits bara för att en observatör vill tömma sin skuldlista.