Projekt Remiz
Under ett antal år har BirdLife Sverige stöttat projekt Remiz, var syfte är att följa pungmespopulationen i Skåne och studera fåglarnas häckningsbeteende och partnerval. Projektet inleddes redan på 1970-talet av Olof Persson och Peter Öhrström för att följa pungmesens invandring till Sverige. I samband med en tydlig expansion under 1980-talet upptäcktes att parningsmönstret var betydligt mer komplext än vad som tidigare var beskrivet. Den tidigare expansionen har förbytts till en markant nedgång och pungmesen placerades 2020 på den svenska rödlistan som akut hotad (CR).
Häckningsbeteende
Allt sedan 1980-talet har det varit känt att Sveriges pungmesar kan bygga flera bon i följd och para sig med flera olika honor. Med hjälp av färgringmärkning inom projekt Remiz visade det sig att denna polygami kunde uppvisas även hos honor, som noterades välja flera olika hanar under samma häckningssäsong. Man upptäckte dessutom att bara en förälder tog hand om uppfödandet. Drygt 50% av kullarna omhändertogs av honan medan 25% av kullarna tillföll hanarna. Resultaten presenterades i en uppmärksammad rapport i Ornis Scandinavica och följdes sedan upp av andra forskargrupper i Ungern, Polen, Tyskland och Österrike. Fortfarande återstår en hel del frågor kring hur parterna avgör vem som ska ansvara för sin avkomma.
Uppdatering 2025
Pungmesen fortsätter att minska och förekomsten är nu den sämsta sedan 1970-talet. Information från Nederländerna, Danmark och Tyskland visar på likartade trender. I år har projektet emellertid mötts av positiva resultat, åtminstone för sydvästra Skånes del. Sydväst om en linje Landskrona – Krankesjön -Ystad observerade vi under våren totalt 9 hanar och 11 honor. Några individer sågs endast kortvarigt men totalt 12 häckningsförsök, varav 9 med lyckat resultat och minst 44 flygga ungar, ger det bästa utfallet sedan 2007. Alla utom en av de först anlända honorna tog själva hand om sina kullar. Den genomsnittliga kullstorleken för de kullar som honan tog hand om var 5,6 ägg vilket är klart över de senaste 10 årens genomsnitt på 4,8 ägg per kull.
Eftersom de flesta honorna tog hand om sina kullar tidigt på säsongen fanns det därefter få lediga honor att locka till nya häckförsök. Sannolikt var det därför de flesta hanarna lämnade området ovanligt tidigt men vart dessa tog vägen vet vi inte.
Två individer, en hane och en hona, var tillbaka för sina respektive tredje häckningssäsonger. Övriga individer var fjolårsungar och av dessa var tre hanar och tre honor födda i området. Ytterligare individer, däribland en 1k hona kan också ha varit födda i området då vi under våren 2025 påträffade ett tidigare okänt häckningsbo från 2024. Boet, som var helt oskadat, tyder på en lyckad häckning. Andelen individer med lokalt ursprung var ovanligt hög och inte ens under de goda åren på 1980- och 90-talen noterade vi något liknande.
Tyvärr var uppträdandet i nordöstra Skåne inte lika positivt. Vid Kristianstad sågs två hanar och en hona och endast ett misslyckat häckningsförsök konstaterades. Vid Löddesnäs kunde 18 individer fångas eller säkert avläsas under säsongen. Därtill skall läggas 5 nymärkta ungfåglar. Dessa kan ha kommit från någon okänd kull men ett rimligt antagande är att flertalet av dessa snarare var några av de ungar som vi på grund av praktiska problem inte lyckades fånga vid deras bo.
Nästa år blir intressant för att se om årets goda häckningsutfall resulterar i en en återetablering på gamla lokaler och spridning till nya lokaler.
Omslagsbild juv hane: Olof Persson