Vi använder cookies på den här webbplatsen. Vissa behövs för att sidan ska fungera korrekt (funktionella). Andra för att analysera hur vår webbplats används (statistik & marknadsföring). Läs mer om cookies här.
Praktiskt fågelskydd i skogen
BirdLife Sverige har med ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för landsbygdsutveckling och skogsstyrelsen sammanfattat aktuell forskning till en kunskapsbank där dessa frågeställningar får svar. Vi har i ett pilotprojekt i samarbete med Holmen skog AB haft utbildningsdagar och ett kunskapsutbyte under hösten 2019 kring dessa frågor. Materialet kommer att vara fritt att använda för alla som vill ta del av detta.
Vill man ha tillgång till materialet i utbildningssyfte kontakta BirdLife Sverige via e-post info@birdlife.se, så förmedlar vi detta (Se exempelfiler nedan). (Alla fågelfoton, där inte annat anges i materialet är tagna av Lasse Olsson, som BirdLife har avtal med. Alla miljöbilder, där inte annat anges är tagna av Christer Johansson.)
BirdLife Sverige är intresserade av ytterligare samarbeten och utbildningar med alla skogsägare stora som små, privata som allmänt ägda, som vill öka sin kunskap kring skogsplanering och hänsyn med fåglar i fokus. Är du intresserad så kontakta Christer Johansson (Skogsansvarig ledamot i styrelsen) eller föreningschef Stina Rigbäck.
Kan man landskapsplanera skogsbruket utifrån vissa fågelarters landskapskrav? Hur kan man planera sina avsättningar eller skötselåtgärder så de gynnar fåglar på bästa sätt? Hur kan man på bästa sätt kombinera den generella hänsynen i skogsbruket, med den hänsyn som behövs för att behålla en varierad och fågelrik mångfald? Hur kan vi stödja fågelfaunan i de skogsområden som idag har lägst biologisk mångfald i den nya uppväxande skogsgenerationen? Materialet nedan utgår från dessa frågeställningar och är indelat i fyra delar; fåglar i landskapsplaneringen, naturvårdsåtgärder för fågelfaunan, fågelhänsyn i skogsbruket samt framtidens fågelbiotoper.
- Fåglar i landskapsplaneringen: Syftet med denna del är att beskriva hur landskapskrävande fågelarter med stora krav på sin miljö kan användas för att planera skogsbruksåtgärder ur ett landskapsperspektiv. Det finns inga definitiva gränser hur stora landskapen behöver vara, men för en effektiv planering krävs som minimum några 100-tals hektar. Vilken /vilka arter som kan vara lämpliga att utgå från avgörs av skogsbiotopens karaktär och geografisk placering i landet. Det kan t.ex. handla om större kommunala skogsinnehav, skogsbolagens ekoparker, delar av skogsägareföreningars naturvärdesregioner, militära övningsområden eller andra liknande områden. Man kan även tänka sig hela eller delar av skogliga värdetrakter. (Skogliga värdetrakter är ett planeringsunderlag för Länsstyrelserna. Det är i dessa landskap man bör genomföra insatser för biologisk mångfald – både skydd och skötsel. I stora delar av trakterna kan normalt brukande fortsätta, ibland med förstärkt naturhänsyn. (Källa: Naturvårdsverket))
Ibland kan naturvärden och arter vara kända genom tidigare inventeringar. I andra fall kan kompletterande inventeringar av fågelfaunan krävas. Med inventeringar som bas kan man sedan utveckla en hållbar landskapsplanering med inriktning mot en eller flera landskapskrävande fågelarter. I vissa fall kan skogsbruksmetoder behöva anpassas efter arternas krav.
- Naturvårdsåtgärder för fågelfaunan: Syftet med denna del är att beskriva vilka åtgärder som kan utföras inom frivilliga avsättningar, vilka kan vara både fri utveckling (naturvård orörd, NO) eller aktiv skötsel (naturvård skötsel, NS) områden. Beskrivningen fokuserar främst på aktiva skötselåtgärder där skötsel kan handla om att förstärka naturvärdena genom olika åtgärder. Här bedöms hur aktiva åtgärder kan utföras för att förstärka värdet för fågelfaunan generellt, men också riktat mot vissa arter. Inventeringar kan krävas, men på många områden kan åtgärden som krävs direkt kopplas till specifika arters behov, beroende på hur biotopen ser ut.
- Fågelhänsyn i skogsbruket: Denna del handlar om den vardagliga, generella naturhänsynen som skall tas i samband med skogsbruksåtgärder. Denna är ofta känd genom de målbilder för god miljöhänsyn[2] som används. Projektet syftar till att fokusera på hur denna generella och förstärkta hänsyn kan utformas så att den kommer till störst nytta för fågelfaunan. Det gäller att identifiera de viktigaste parametrarna i olika skogsbiotoper. Olika biotoper gynnas av olika hänsyn för att förstärka mångfalden av fågelarter. Här gäller det att koppla ihop målbilderna för god miljöhänsyn med hänsyn för fågelarterna. Skogsstyrelsen har tagit fram vägledningar för naturhänsyn för fågelarter som skall prioriteras av skogsbruket. Genom att kombinera målbilder för god miljöhänsyn med vägledningar för fågelarterna kan man komma långt i den vardagliga planeringen.
- Framtidens fågelbiotoper: Syftet med denna del handlar om de skogsområden som har den lägsta biologiska mångfalden. Dessa är t.ex. monokulturer av gran och/eller tall ofta helt utan naturvärden i dagsläget. Orsaken är att de skapades när naturhänsynen var mycket låg eller obefintlig. Här finns tips, råd och beskrivningar på vilka möjligheter det finns att stärka värden för fågelfaunan i dessa biotoper. Här gäller att hitta de strukturer som ändå ofta finns i landskapet, både när det gäller topologi, fuktighet, ståndort etc. och bedöma vilka ornitologiska värden som kan realiseras. I vissa fall är värdena så låga att man får invänta en ny uppväxande skogsgeneration. I andra fall handlar det om åtgärder under röjningsfas och gallringsfasen och kanske kombinera traditionellt hyggesbruk med hyggesfria metoder.
Vägledning och diskussion kring fågelhänsyn i skogsbruket Holmen – BirdLife v 37-38 2019
Se fil för utvärdering
- Fåglar i landskapsplaneringen:
Planering med hjälp av landskapskrävande arter i fokus – en introduktion
Skoglig landskapsplanering med hjälp av fågelarter har stor potential att kunna fungera som effektiv naturvårdsplanering. Vi presenterar här tips och förslag på fågelarter och deras förutsättningar att fungera inom skoglig landskapsplanering.
Förslagen nedan riktar sig såväl till skogsbolag, skogsägarföreningar, kommuner och andra offentliga skogsägare. Storleken på skogytan att landskapsplanera är svår att dra, men en minsta skogsyta torde ändå vara några hundra hektar.
Varför landskapsplanering?
Ekologisk landskapsplanering är något som de större skogsbolagen gjort under ganska lång tid. Även skogsägareföreningar som Södra har utarbetade planer kring naturvärdesregioner. Bl.a. finns krav kring landskapsplanering för FSC-certifierat skogsbruk. Landskapsplanering har blivit mer aktuellt sedan arbetet Länsstyrelserna i landet börjat arbeta med handlingsplaner för grön infrastruktur. Det pågår en översyn av värdetrakter i hela landet som en del i att genomföra nationell strategi för formellt skydd av skog och ta fram handlingsplaner för grön infrastruktur.
I vilka sammanhang skulle landskapsplanering med hjälp av fåglar vara lämpligt?
Vi tror att det skulle finnas klara synergieffekter i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur som tas fram av Länsstyrelserna i landet. I handlingsplanerna sammanställer och analyserar länsstyrelserna hur kända områden med höga naturvärden – så kallade värdekärnor – fördelar sig geografiskt i skogen och andra naturtyper. Större områden där värdekärnorna ligger tätare än i det övriga landskapet kallas värdetrakter. Sådana områden är viktiga för att arter med speciella krav ska kunna fortleva på längre sikt. För att bibehålla en väl fungerande grön infrastruktur för sådana arter kan man behöva prioritera insatser som gör att värdetrakterna behåller och utvecklar sina naturvärden, till exempel genom särskilda hänsynstaganden vid brukandet av skogen. Olika åtgärder som bland annat skötsel, restaurering, återskapande av exempelvis våtmarker, frivilliga avsättningar och naturhänsyn i skogsbruket kan tillsammans med samhällets insatser för skydd stärka den gröna infrastrukturen i skogen. Här skulle ett planerande kring ett urval av enstaka eller flera landskapskrävande fågelarter kunna tillämpas för att stärka denna gröna infrastruktur.
Landskapsplanering med hjälp av habitatmodellering av landskapskrävande fågelarter?
Två Länsstyrelser (Jönköpings län och Västra Götalands län) har valt att illustrera en del av länets landskapsplanering med utgångspunkt från habitatmodellering av fågelarter. I Jönköpings fall handlar det om tjädern som modell för barrskogslandskapets gröna infrastruktur. I Västra Götaland har man gjort motsvarande modell för lövskogens infrastruktur. Man har där valt mindre hackspett som modellart för detta. På motsvarande sätt skulle även andra länsstyrelser kunna använda dessa eller andra arter att beskriva den gröna infrastrukturen. T.ex. har en modell för tretåig hackspett tagits fram för Västerbottens län. Även för järpe finns framtagna modeller inom ramen för heureka-projektet. Mer om habitatmodellering finns beskrivet under ytterligare tips.
Hur kan man landskapsplanera med fågelarter utan tillgång till habitatmodellering?
Vår tanke med landskapsplanering med fåglar är att den skall kunna vara effektiv när det handlar om arter där man känner till arternas specifika krav på landskapsnivå. De flesta fågelarter saknar förutsättningar att ha i landskapsplanering av olika skäl. Vi har därför valt ut de arter som vi tror har bäst förutsättningar för att kunna användas och även valt ut de regioner i landet där vi tror att landskapsplaneringen kan vara mest användbar.
Ger landskapsplanering med fåglar en heltäckande bild av värdefulla miljöer?
Skogsmiljöerna är väldigt variabla och det vore fel att säga att landskapsplanering med fåglar i fokus kommer kunna ersätta annan landskapsplanering. Dock spänner de utvalda arterna över många olika habitat, både inom lövskogs-, barrskogs- och sumpskogsvärden. Fåglar är dessutom ganska lätta att både kartera och utvärdera så vi tror att den stora vinsten är som del i utvärdering om man är på rätt väg i sin landskapsplanering. Vi tror dock att man mycket väl kan använda arterna för att få en stor nytta även för andar organismgrupper. De flesta av de föreslagna arterna är konstaterade som viktiga paraplyarter för andra organismgrupper (t.ex. vitryggig hackspett, tjäder, mindre hackspett, tretåig hackspett) medan andra på goda grunder kan misstänkas vara det (järpe, lavskrika).
Hur går man tillväga vid landskapsplanering med fågelarter?
Här finns nog många svar. I de fall där habitatmodellering är gjord tror vi detta definitivt är att föredra, eftersom man där redan kombinerat artens habitatkrav med tillgången på de aktuella habitaten. Dessutom rangordnas habitaten i denna modellering och ges olika värden vilken gör att man får en geografisk karta över sannolikheten för förekomst av arten.
Saknas habitatmodellering krävs att man utgår från arternas habitatkrav i landskapsperspektiv och även kombinerar detta med den kunskap som finns via skogliga beståndsuppgifter. Bl.a. finns detta på skogsstyrelsens kartsidor[1] Kunskap om artens förekomst genom inventering är också värdefullt. Sådana artuppgifter finns på artportalen.
Hur sker uppföljningen?
Det är viktigt att följa upp en landskapsplanering genom fortlöpande inventering av den landskapskrävande arten. Vilka inventeringsmetoder som finns att använda vid uppföljningar finns beskrivna i ”ny vår för fågelinventeringar” som finns för nedladdning[2] Finns det goda exempel?
Vi saknar idag heltäckande kunskap om detta tillämpas av olika aktörer inom skogsbruket och skulle gärna få tips på aktörer som har ambitioner i denna riktning. Det vi känner till är att det finns enskilda kommuner som tillämpar detta t.ex. Karlstad[3] där man har mindre hackspett som en art där man tillämpar landskapsplanering till. BirdLife har börjat ett samarbete kring landskapsplanering för tjäder och järpe i ekopark Halle-Hunneberg[4]. Det finns även flera kommuner där man landskapsplanerar för att kunna behålla enskilda tjäderlekplatser inom kommunens skogsinnehav, bl.a. Mölndal, Borås och Sundsvall.
Ytterligare tips
Det finns en bra beskrivning över ”grön infrastruktur i skogen” som är framtagen av Naturvårdsverket[5]. För den som vill fördjupa sig kring habitatmodellering finns en bra beskrivning om detta vad gäller tjäder i rapporten ”Satellitbildbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur[6] 1985-2014”
Landskapsplanering Förslag till Holmen AB hösten 2019
Förslag på landskapsplanering för tre landskap där Holmen AB bedriver skogsbruk.
Förslagen kring landskapsplaneringen tar avstamp i tre värdetrakter där Holmen AB har ett stort markinnehav.
Förslagen skall ses som just förslag från BirdLife. Holmen AB har inte på något sätt förbundit sig att följa dessa utan det skall ses som förslag där planering utifrån några fågelarters landskapskrav skulle kunna tjäna som utgångspunkter i landskapsplaneringen.
[1] https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/
[2] https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1180396/FULLTEXT01.pdf
[3] https://karlstad.se/Miljo-och-Energi/Djur-och-natur1/Naturvard/Naturvardsprojekt/battre-forutsattningar-for-mindre-hackspett/
[4] http://birdlife.se/wp-content/uploads/2019/05/Slutrapport-Halle-Hunneberg-BirdLife-Sverige-2019.pdf
[5] https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8833-0.pdf?pid=24881
[6] https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/tjanster/publikationer/2016/201604-satellitbildbaserad-analys-av-skogslandskapets-grona-infrastruktur-1985-2014.html