5. Tjäder och vindkraft

Syntesrapport publicerad om vindkraft och tjäder

Ett femårigt forskningsprojekt[1] som slutredovisats nyligen (Taubmann et al 2021) har studerat vindkraftverkens effekter på tjäder på flera platser i Europa, bl.a. Sverige genom att tillämpa för-och efter analys i vindkraftsparker samt jämförande kontrollområden utan vindkraft men med liknande habitatsammansättning.

Fokus för det internationella forskningsprojektet var att studera (1) val av livsmiljöer, (2) reproduktiv framgång, (3) predatortäthet och (4) stressfysiologi hos tjäder i samband med den möjliga mänskliga störningen orsakad av vindkraft.

Sex vindkraftsrelaterade parametrar undersöktes: 1) turbinskugga, 2) turbinbuller, 3) antal turbiner inom 800 m (densitet), 4) avstånd till närmaste turbin, 5) antal synliga turbiner och 6) avstånd till tillfartsvägar.

Studien kunde konstatera att vindkraft har en undanträngande effekt på tjädern. En försämring av tjäderns nyttjande av livsmiljö visade sig vara kopplad till ett närmare avstånd till vindkraftverk. Detta var ett konsekvent resultat i alla undersökta områden. Av detta kan man fastslå att livsmiljöer runt vindkraftverk undviks eller försämras för tjädern. En försämring konstaterades också i områden där vindkraftverken stått länge. Det är därför sannolikt att försämringen inte bara kommer vara kortsiktig under och kort efter byggfasen, utan kommer också vara negativ på lång sikt.

Det var mindre tjädertäthet i vindkraftsområden jämfört med kontrollområdena, även om den inte var statistiskt signifikant. Det är därför troligt att vindkraftverk har en negativ påverkan på tjäders habitatval vilket leder till en lägre tjädertäthet. Denna effekt kommer sannolikt även ge effekter i landskapsperspektiv. Utnyttjas sammanhängande tjäderlämpliga habitat för vindkraft i annars tjäderolämpliga omgivningar kommer påverkan komma bli betydande, medan den inte behöver vara så stor om tjäderlämpligt landskap finns tillgängligt utanför vindkraftsområden.

Det är värt att notera att vindkraften har en undanträngande effekt även utanför en vindkraftspark, med ett avstånd på upp till 865 meter. Eventuella kompensationsåtgärder för tjäder är därför ej lämpliga i direkt närhet av en vindkraftspark.

Det kunde också konstateras i undersökningen att tillfartsvägar för vindkraft hade en undanträngande effekt på tjädern.

Ingen skillnad i reproduktionsframgång kunde konstateras mellan vindkraftsparker och kontrollytorna. Det skall dock påpekas att det inte gjorts någon jämförande studie före och efter inom vindkraftsområdet. Inte heller noterades någon skillnad i stresshormoner mellan vindkraftspåverkade tjädrar och tjädrar i kontrollområden på populationsnivå.

Studiens slutsatser är att en undanträngande tröskeleffekt kunde noteras vid avstånd mellan 650-875 meter från vindkraftverk. Författarna menar att dessa tröskelavstånd bör tillämpas vid hänsynsbedömningar generellt, speciellt där tjädern har lägre täthet och fläckvis förekomster. Författarna uppmanar att försiktighetsprincipen och att vindkraftverk närmare än 875 meter undviks i områden där tjädern har ogynnsam bevarandestatus.

För områden där tjädern har sammanhängande utbredning och stabila populationer som stora delar av norra Sverige bör tröskelavstånden användas för kycklinghabitat och vid tjäderlekplatser.

Författarna refererar även till  Rydell et al. (2017) som föreslår ett starkare fokus på lämpliga livsmiljöer för tjädern, som inkluderar lekplatserna, i landskapet. Detta kan göras genom att utnyttja de habitatmodeller för tjäder som utförts bl.a. av Länsstyrelsen i Jönköping vid planeringen av vindkraft. Vindkraft skulle då kunna lokaliseras i områden som redan är kraftigt fragmenterade och därmed mindre tjäderlämpliga.

Andra rekommendationer om vindkraft och tjäder

Birdlife Sverige skriver i sina riktlinjer[2] för vindkraft att: ”Spelplatser med många tuppar förknippas med gammelskog där generellt habitatskydd ska gälla, men tjädern förkommer även i mer ensartade skogar. Skyddszonen runt större spelplatser (minst 5 tuppar) ska uppgå till 1 000 m. Lokalt/regionalt i södra Sverige, där tjädern är fåtalig, bör även mindre spelplatser skyddas. Vistelseplatser för hönor och kycklingar, sankstråk med blåbärsris, har visat sig ha avgörande betydelse för ungarnas överlevnad och måste därmed också värnas.”

Slutsatser kring tjäder och vindkraft

• De nya slutsatser som presenteras i det nyligen presenterade syntesrapporten från vindval, Naturvårdsverket bör följas enligt de tydliga rekommendationer som ges kring tröskelvärden. Vindkraftverk närmare än 875 meter skall undvikas i områden där tjädern har ogynnsam bevarandestatus. För områden där tjädern har sammanhängande utbredning och stabila populationer som stora delar av norra Sverige bör tröskelavstånden användas för kycklinghabitat och vid tjäderlekplatser.
  
  
• De tidigare rekommendationerna i Vindvals syntesrapport (2017) innebar ett ökat fokus på livsmiljöerna i lekplatsens upptagningsområde, inklusive kycklingmiljöer. Detta innebär att skogsbruket måste inkluderas. Det är helt nödvändigt att samma förutsättningar gäller i förhållande till artskyddsförordningen för såväl vindkraft som skogsbruk (och övrig exploatering). Ett uppenbart hinder för detta är emellertid att markägaren/skogsbrukaren ofta inte är direkt inblandad i vindkraftsprövningen. Här bör exploatören få ett större ansvar att se till att även skogsbruket inkluderas i hänsynsarbetet för tjäderns fortlevnad.
  
  
• Vi efterlyser en ökad likhet i bedömningarna bland naturvårdskonsulter när det gäller skyddsavstånd till lekplatser. Vindvals nyligen publicerade syntesrapport, BirdLifes Sveriges och Naturvårdsverkets rekommendationer måste användas vid dessa bedömningar.
  
  
• De habitatmodelleringar som utförts för tjäder i Västra Götalands län, Jönköping län och Kolmården (Thulin 2016) bör göras tillgänglig för konsulter och myndigheter vid bedömningen kring val av vindkraftsetableringar.
  
  
• Det är angeläget att även övriga länsstyrelser i södra halvan av Sverige tar initiativ till habitatmodelleringar för tjäder. Förutom i vindkraftsplanering är de även användbara vid skogsbruksplanering och planering av grön infrastruktur.
  
  

[1] https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6900/978-91-620-6977-3/

[2] https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2018/11/SOF-policy-om-vindkraft-2013.pdf