Det är av största intresse att förstå varför vissa fåglar dyker upp på fel plats och dessutom återvänder till ett område långt utanför det normala utbredningsområdet. Under ett par år har vi i Sverige fått möjligheten att se en rubinnäktergal (Calliope calliope) som uppehållit sig i området kring Trollhättan. Normalt häckar arten betydligt längre österut i Ryssland, Norra Mongoliet och i Kina, varför man kan undra hur den tagit sig hela den långa vägen till södra Sverige.
Det är ytterst ovanligt att få möjlighet att ta reda på var en individ så långt från det normala utbredningsområdet kommer att försöka häcka och om den kommer återvända till det område där den är född. För att ta reda på det här måste man förse fågeln med en liten logger. Den mest moderna loggern för småfåglar väger 0.5 g (vilket motsvarar <3% av kroppsvikten) och mäter ljus, lufttryck, temperatur och acceleration. Informationen kan hjälpa oss att bestämma flyttvägar, rastplatser, flyghöjd, rastningslängd och häckningsområde. Det finns nu en möjlighet att lära oss mycket om fåglars navigation och felflygningar genom att fånga och montera en sån här logger på rubinnäktergalen, då individen visat sig återvända till ungefär samma område två vintrar i rad. Om individen återvänder nästa år har vi en chans att ta reda på flygvägar vår och höst, samt i vilket område den häckar. Vi kan med hjälp av informationen utvärdera artens migration och försöka förstå hur ett navigationsfel kan ha uppstått. Rubinnäktergalens flyttning innehåller komponenter som andra ensamflyttande småfåglar har, och vi kan därför försöka ta reda på hur den hamnat så fel.
Det här är en unik möjlighet som vi hoppas kan hjälpa till att lösa den obesvarade frågan om varför vissa fåglar hamnar extremt långt bort från sina normala utbredningsområden. Ringmärkningscentralen, BirdLife Sverige, Club300, och markägare har givit sitt medgivande till studien. I övrigt innehas Etiskt tillstånd för att logga fågeln och ringmärkningstillstånd. Susanne Åkesson, som leder projektet, forskar på fåglars flyttning och navigationvid Lunds universitet. Hon arbetar också med tajgasångarprojektet tillsammans med Magnus Hellström på Ottenby fågelstation.
Under kommande år skulle vi vara tacksamma för hjälp med att eftersöka den loggade fågeln från fågelskådare och allmänhet.
Resultaten kommer att kommuniceras via BirdLife Sverige och Club300.
Susanne Åkesson
Biologiska institutionen, Lunds universitet
