Beslut om nya jakttider
I slutet av förra veckan blev regeringens beslut om nya jakttider offentligt. Bakom beslutet ligger en lång process, där Naturvårdsverket tagit fram underlag och förslag som varit ute för synpunkter i två omgångar. Trots detta beslutade regeringen om flera omfattande ändringar.
Den mest uppseendeväckande är att det blir fortsatt jakt på ejder, trots att såväl Naturvårdsverket som EU-kommissionen menat att jakt på ejder ska upphöra. Vi har sökt att få veta regeringens motivering till att behålla jakten, men ännu inte fått något besked. Beslutet att tillåta fortsatt jakt på en art som minskat dramatiskt, från flera hundra tusen par i slutet av 1900-talet till ca 60 000 par enligt de senaste beräkningarna, är mycket uppseendeväckande och går stick i stäv med ansatsen att jakt ska bedrivas på livskraftiga populationer.
Än mer obegripligt är beslutet i skenet av att alfågel och småskrake inte längre får jagas med hänvisning till vikande trender, trots att dessa skjuts i betydligt färre antal. Med bibehållen jakt på ejder får Sverige mycket svårt att bibehålla trovärdigheten i Europa när jakt på hotade arter kommer upp på agendan.
En annan förändring gentemot Naturvårdsverkets förslag, som vi däremot välkomnar, är att jakttiden på ripor kortas med en månad till 15 februari. BirdLife Sverige har sedan länge påpekat det felaktiga med att jakten tidigare har pågått ända till mitten av mars. Det har nämligen inneburit att man jagat de fåglar som överlevt den hårdaste vinterperioden, med påföljd att antalet individer som ska stå för reproduktionen har reducerats ytterligare. I mars har riporna dessutom redan börjat spela och att jaga dem då bryter alltså mot kriteriet att fåglar ska vara fredade under sin häckningstid.
Skyddsjakt på enskilds initiativ
Skyddsjakt på enskilds initiativ införs för storskarv, sångsvan och trana. Ingen av dessa finns med på EU:s lista över arter som får tilldelas allmän jakttid, varför skyddsjakt är det enda som står till buds för att avhjälpa individer som orsakar allvarlig skada på exempelvis fiskeutrustning eller oskördad gröda. Var och en som har jakträtt får nu omedelbart skjuta (alternativt delegera uppgiften att göra det) storskarvar, sångsvanar eller tranor som bedöms falla inom ramen för skyddsjakt. Hittills har tillstånd från länsstyrelsen krävts för detta.
Storskarv får jagas inom ett avstånd av 300 meter från fasta och rörliga fiskeredskap (ej handredskap) under perioden 1 augusti – 28 (29) februari. Jakten får emellertid inte bedrivas närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse.
Tranor som uppträder i flock om minst fem individer får jagas vid fält med oskördad gröda (om det behövs för att förebygga skada) under perioderna 1 augusti – 30 september samt 1 april – 30 maj. För sångsvan gäller samma sak 1 oktober – 31 mars.
Några positiva beslut i korthet
- Äntligen avskaffas den allmänna jakten på björktrast, vilket kan sägas ha varit en kvarleva från den tid då man jagade och åt s.k. kramsfågel i Sverige.
- Allmän jakt upphör för sädgås, men skyddsjakt kommer att finnas kvar i Skåne och Blekinge.
- Den av myndigheterna sanktionerade ”skyddsjakten” på ungråkor försvinner, vilket BirdLife Sverige tydligt verkat för.
- Järpe får hädanefter enbart jagas i Norrland samt Dalarna och Värmland under perioden 25 augusti – 15 november.
- Vidare är det positivt att det införs begränsningar i tid på dygnet (en timme före soluppgång till en timme efter solnedgång) för andfåglar och gäss – även om vi där inte nådde ända fram till att jakt endast ska bedrivas i fullgott ljus för artbestämning, d.v.s. mellan soluppgång och solnedgång.
