29 april, 2021

Jordbruksfåglar - En hållbar framtid för sånglärkan

Det går dåligt för fåglarna i odlingslandskapet. Och det är inte bara fåglar som far illa av det intensiva jordbruk som bedrivs på många håll, även insekter, groddjur och många växter får sina habitat ödelagda.
Typiska jordbruksfåglar som tofsvipa, storspov och sånglärka har gått tillbaka kraftigt. Det visar bland annat data från Svensk Fågeltaxering. Men trenderna kan brytas och vi kan alla vara en del i den omställningen genom att välja naturbeteskött och ekologiskt odlad mat. Vi kan köpa en lärkruta till gagn för många arter.
Mängden bekämpningsmedel i jordbruket behöver minska och vi skulle behöva få tillbaka delar av det småbrutna landskap som förr karakteriserade odlingsbygden med hävdade gräsytor, betesdjur, naturliga småvatten och ordentliga kantzoner.
Under våren lägger vi på birdlife.se fokus på tre stycken jordbruksfåglar och deras utmaningar. Du har kunnat läsa om dem i vår medlemstidning Vår Fågelvärld nr 2 i år och under de kommande veckorna kommer du varje torsdag kunna läsa längre fördjupande texter om sånglärkan, tofsvipan och storspoven. Under de veckorna har du även möjlighet att vara en del i räddningen av dessa arter genom att stödja fågelskyddsarbetet inom jordbruksområdet.
Swisha gärna ditt bidrag!

Vad har vi gjort

 

BirdLife Sverige har till exempel under många år sålt så kallade lärkrutor, som är en slags miniträdor i åkrarna där lantbrukaren har lyft på såningsmaskinen så att en osådd yta på några kvadratmeter skapas där lärkor och andra arter kan födosöka mer effektivt. Denna åtgärd med lärkrutor har visat sig vara ett effektivt verktyg för att gynna sånglärkan.

Sånglärka. Foto: Lotta Berg

Du kan vara med och rädda sånglärkan – skänk en gåva via Swish

Betala in valfritt belopp (skriv Jordbrukskampanj som meddelande) till:

123 – 900 56 53

När du swishar till en organisation med ett 90-konto så visas en röd sida med ett hjärta i appen som bekräftelse på din gåva. Stort tack!

Vad vi hoppas på i framtiden

 

För att vända den nu rådande låga nivå av den svenska sånglärkepopulationen, till en mer trygg nivå, behövs det att vi ställer om till ett jordbruk som är hållbart för både människan och sånglärkan. Det storskaliga och högeffektiva jordbruket missgynnar den biologiska mångfalden i stort. Att bromsa förlusten av biologisk mångfald är en av vår tids viktigaste utmaningar att ta oss an. Om vi då ställer om till ett mer sånglärkevänligt brukande av våra resurser i jordbruket kommer vi också att ställa om för en ökad mångfald i ett mer mångfacetterat jordbrukslandskap där fler organismer finner livsutrymme och överlevnad. Att sikta mot att svenskt jordbruk tar sitt ansvar för den biologiska mångfalden är ett sikte mot en hållbar framtid för både människan och sånglärkan. Som ett litet kvitto och ett hopp om att vi är på rätt väg kan nämnas att det i 2020 års rapport om Övervakning av fåglarnas populationsutveckling, Lunds Universitet påvisas en liten uppåtgående trend för sånglärkan och det noteras fler sånglärkor med stigande trend sedan bottenåret 2015. Det är dock långt kvar till den nivån som sånglärkans population hade innan nedgången började.

Diagram hämtat ur rapporten Övervakning av fåglarnas populationsutveckling - årsrapport 2020, från Lunds universitet, https://www.fageltaxering.lu.se/sites/default/files/files/Rapporter/arsrapportfor2020kf.pdf

I nästa del i denna serie om jordbruksfåglar får du möta den fantastiska tofsvipan. Hur ser hotbilden ut mot denna art? Vad är det för svårigheter tofsvipan med sin karaktäristiska sång möter ute i det svenska odlingslandskapet?