Ny vår för skogens fåglar efter nyordning från Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen skärper nu kraftigt kraven på skogsägare. Framöver måste det tas betydligt större hänsyn till växter och djur än vad som är fallet idag. Göran Rune, som är chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning, beskriver förändringen som inget mindre än en helt ny ordning i skogen. BirdLife Sverige och andra naturvårdsorganisationer ser mycket positivt på förändringen, medan LRF och skogsindustrierna är kritiska.
Bakom Skogsstyrelsens skärpta krav finns ett antal vägledande domar både nationellt och i EU. Flera domar från mark- och miljödomstolarna har under det senaste året visat att artskyddsförordningens förbud behöver tillämpas mycket strikt när det gäller skydd av fåglar och fridlysta arter. Därför skulle också Skogsstyrelsens kursändring kunna beskrivas som väntad. Men samtidigt som domarna stakat ut en ny riktning, har det knappast märkts i skogen. I stället har det svenska skogsbruket bedrivits på i stort sett samma vis som tidigare.
Med de nya kraven måste skogsägare kunna visa att hänsyn tas till flera skyddade växt- och djurarter och till samtliga fågelarter. Vidare kommer betydligt fler avverkningsärenden, där fridlysta arter riskerar att påverkas, att hanteras enligt miljöbalken som har hårdare krav än skogsvårdslagen.
– Utan att överdriva skulle man kunna beskriva det här som en ny ordning i skogen. Det är naturligtvis en stor omställning för skogsägare, det förstår vi, men rättsutvecklingen är tydlig i den delen och det behöver både skogsägare och vi som myndighet nu successivt anpassa oss till. Det säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning i ett pressmeddelande.
Skogsstyrelsen betonar nu också att Miljöbalken är tydlig med att det ligger ett kunskapskrav på den som planerar att avverka eller göra andra åtgärder i skogen. Det innebär att det är markägaren eller verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att ta reda på vilka arter som finns i skogen och se till att arterna inte skadas vid exempelvis en avverkning.
– Kunskapskravet är något som vi har tryckt hårt på i både Skogsutredningen och Artskyddsutredningen. Där finns det idag mycket stora brister, så egentligen är nyordningen en självklarhet. Man kan inte fatta beslut om man inte har ett fullgott underlag och som markägare måste man veta vad som finns i skogen innan man avverkar, säger BirdLife Sveriges fågelskyddssekreterare Daniel Bengtsson.
Lotta Berg, BirdLife Sveriges ordförande, håller med:
– Det som Skogsstyrelsen nu gått ut med är en efterlängtad nyordning, och vi har full förståelse för att det kan upplevas som en utmaning för branschen. Kunskapskrav är dock något som går hand i hand med en utveckling mot eget ansvar på natur- och miljöområdet, och bör därför i grunden ses som något positivt. Vår förhoppning är att markägare och skogsbolag ska kunna leva upp till dessa krav, så att de negativa konsekvenserna av avverkningar inom skogsbruket kan minimeras.
Christer Johansson, som arbetar med skogsfrågor i BirdLife Sveriges styrelse, säger att farhågorna om att det svenska skogsbruket kommer att lamslås inte stämmer:
– Artskyddet kommer inte lamslå skogsbruket, utan i praktiken betyda att de arter som har störst behov av hänsyn kan få detta. Vidare tror jag att denna ändring gynnar det hänsynsfulla kalhyggesfria skogsbruket, jämfört med kalhyggesbruket, som kommer att drabbas av inskränkningar i de fall artskyddet för arter slår till.
Äntligen en positiv nyhet om skogen – det behöver våra fåglar!
