10 juni, 2019

Har Skogsstyrelsen börjat avveckla ett redan svagt artskydd i skogen?

Vi ser med oro över att Skogsstyrelsen smugit igenom en försvagning av ett redan svagt artskydd genom att man höjer nivån på de häckningskriterier som ger träff i myndighetens ärendesystem t.ex. för avverkningsanmälningar. Tidigare var detta häckningskriterium 3 (sjungande hane eller andra häckläten), vilket utgör möjlig häckning och en rimlig nivå. Detta med tanke på att skogsstyrelsens personal fått utbildning att kunna avgöra observationernas trovärdighet. Detta ändras nu till häckningskriterium 6 (spel, lekar, parning), vilket motsvarar trolig häckning. Detta sänker kraven på ett redan svagt artskydd som finns för skogssektorn, där kunskapskravet om vilka naturvärden som finns inte tillämpas av skogsstyrelsen gentemot verksamhetsutövaren.

 

För att tydligare illustrera detta kan man jämföra det svaga artskydd som gäller skogsbruket jämfört med vindkraftsetablering idag. För att etablera vindkraft krävs idag en tillåtlighetsprövning som kan ta flera år, kunskapskrav enligt miljöbalken vilket ofta innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprättas. I miljökonsekvensbeskrivningen krävs omfattande inventeringar, ofta under flera år av artgrupper, ofta fåglar och fladdermöss. Det krävs även samråd med intressenter samt det ges möjlighet att överklaga besluten som tas. Detta är i linje med artskyddsförordningens krav.

 

Inom skogsnäringen krävs endast en avverkningsanmälan sex veckor innan avverkningsdatum. Det förekommer inga kunskapskrav, ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB), inga krav på inventering eller samråd med utomstående och ett oklart rättsläge kring möjlighet att överklaga.

 

Innebörden av detta är att arterna i samband med vindkraftsetableringar finns ett artskydd, mot t.ex. störningar, som helt saknas när det kommer till skogsbruk, trots att detta alltså gäller samma förordning nämligen artskyddsförordningen, men behandlas alltså helt olika beroende på vilken verksamhet det är frågan om. I detta sammanhang var artuppgifter via artportalen det som trots allt höll upp artskyddet på en hjälplig nivå. När nu möjligheterna för artskyddet att verka ytterligare inskränks genom skogsstyrelsens beslut innebär detta att Sverige försvårar upprätthållandet av det man kan kräva för artskyddet via EU:s naturvårdsdirektiv.

 

Vi vill även protestera mot den saktfärdighet som råder kring publiceringen av en ny reviderad vägledning för tjäder. Redan för drygt ett år sedan skickade vi förslag om reviderad vägledning för tjädern  http://birdlife.se/fagelskydd/skogen/artskyddet-i-skogen/reviderad-vagledning-for-tjadern/  Efter det har ArtDatabanken tagit fram ett förslag som avhandlades på ett artskyddsmöte i slutet av mars och skulle fastställas kort därefter. Därefter har inget hänt. Vi tycker det är viktigt att Skogsstyrelsen prioriterar artskyddsarbetet som är ett av de viktigaste naturvårdsverktyg myndigheten förfogar över. Vi förväntar oss därför att en reviderad vägledning offentliggörs inom kort.

 

Den 10 juni 2019 skickade vi bifogat brev till Skogsstyrelsens styrelse.

 

 

Gilla gärna