Biologisk mångfald i åkermark

År 2024 beviljades det fyraåriga projektet Biologisk mångfald i åkermark på Öland, ett samarbete mellan Länsstyrelsen Kalmar län, BirdLife Sverige, LRF och lantbrukare. Projektet är en fortsättning på det tidigare mycket framgångsrika Projekt Ängshök.

Med sina långsmala vingar och graciösa flykt sveper ängshöken långsamt över fälten – i en syn som blivit allt ovanligare i det moderna svenska odlingslandskapet. Arten är Starkt hotad (EN) och omfattas av ett åtgärdsprogram (ÅGP) från Naturvårdsverket, vilket innebär att ett nationellt koordinerat skyddsarbete ska bedrivas. Sverige häckar ängshöken årligen men sällsynt på Gotland, i Östergötland, Västmanland och Uppland, med den största förekomsten på Öland.  Ängshöken är en markhäckande rovfågel som häckar i öppna landskap som buskmarker, våtmarker eller stora gräsmarker.

I västra Europa och hos oss i Sverige har stora delar av deras nischade livsmiljöer odlats eller förändrats vilket har lett till att arten i allt högre grad börjat häcka i spannmålsfält och vall. Det förändrade häckningsbeteendet har inneburit att risken för att bon förstörs av lantbruksmaskiner vid skörd är påtaglig. Syftet med projekt Biologisk mångfald i åkermark är att vidareutveckla metoder och tekniker för att underlätta för lantbrukare att minska skador och störning av fåglar som häckar i vallåker, vilket leder till minskad dödligheten för markhäckande fågelarter vid skörd och slåtter. Fokus ligger på att värna den biologiska mångfalden i jordbruket med ängshöken i fokus. Sedan 2014 har Länsstyrelsen i Kalmar län skyddat häckningarna på Öland genom att hägna in boplatser i jordbruksmark, då ängshökarna placerat sina bon i vall. Detta görs dels för att undvika att bona blir överkörda vid skörd, dels för att skydda boet från marklevande rovdjur. Inom projektet används bl.a. drönare för att lokalisera häckningar och bon. Tekniken minimerar störning vid boet och arbetet med att stängsla runt boet blir effektivare. Ungar har också ringmärkts och ett antal vuxna individer har försetts med GPS-loggers, för att kunna följas i forskningssyfte, koordinerat av forskare på Linnéuniversitet.

För lantbrukarens merarbete och skördebortfall finns det möjlighet att få ersättning inom ramen för projektet. Inom projektet bevakar ett stort antal volontärer fåglarnas beteende under häckningstiden och vi är mycket tacksamma för deras arbete. Utöver Biologisk mångfald i åkermark stödjer BirdLife Sverige även inventeringar och bevakning av ängshökar genom sina regionalföreningar.

Nyheter 2025

2025 är ett år som går till historieböckerna, hela 102 ungar kom på vingarna på Öland! Medan vi inväntar svar hur det gått i de andra länen, rapporteras 64 flygfärdiga ungar från skyddade bon med stängsel, samt 38 från oskyddade bon. 81 ungar ringmärktes och spybollar samlades in för analys av föda genom Linnéuniversitetet. Under året har vi sett en ökning av ungar på norra Öland, sannolikt eftersom predationen på bon och ungar var lägre än på södra halvan av ön. Även det generella individantalet har varit högt i år. I april var antalet observationer av ängshök det högsta sedan 2000. Detta antas vara resultatet av en växande population där fler individer anländer tidigt på året. I maj observerades över 60 par ängshökar spelflyga på ön, varav mer än 50 gick till häckning och 38 par fick ut flygfärdiga ungar. Flera omhäckningar gjordes med anledning av en misslyckad förstahäckning där orsaken var exempelvis predation, vallskörd, nedtrampat bo av rådjur eller kraftigt regn. 

Vi tackar våra volontärer och  projektsamordnare på norra respektive södra Öland för deras insatser för vår vackra ängshök – och ser fram emot årsrapporten som bifogas på webben under hösten.

Är du intresserad av att bli volontär, eller har frågor om ängshöken?

Kontakta projektledare Anders Åberg:  aa.vassmo@gmail.com

Omslagsfoto flygande ängshök: Lars Anmark

Bild II: Hannu Kiuttu

III: Ängshökhona av Anders von Brömssen