Biologisk mångfald i åkermark

År 2024 beviljades det fyraåriga projektet Biologisk mångfald i åkermark på Öland, ett samarbete mellan Länsstyrelsen Kalmar län, BirdLife Sverige, LRF och lantbrukare. Projektet är en fortsättning på det tidigare mycket framgångsrika Projekt Ängshök.

Med sina långsmala vingar och graciösa flykt sveper ängshöken långsamt över fälten – i en syn som blivit allt ovanligare i det moderna svenska odlingslandskapet. Arten är Starkt hotad (EN) och omfattas av ett åtgärdsprogram (ÅGP) från Naturvårdsverket, vilket innebär att ett nationellt koordinerat skyddsarbete ska bedrivas. Sverige häckar ängshöken årligen men sällsynt på Gotland, i Östergötland, Västmanland och Uppland, med den största förekomsten på Öland.  Ängshöken är en markhäckande rovfågel som häckar i öppna landskap som buskmarker, våtmarker eller stora gräsmarker.

I västra Europa och hos oss i Sverige har stora delar av deras nischade livsmiljöer odlats eller förändrats vilket har lett till att arten i allt högre grad börjat häcka i spannmålsfält och vall. Det förändrade häckningsbeteendet har inneburit att risken för att bon förstörs av lantbruksmaskiner vid skörd är påtaglig. Syftet med projekt Biologisk mångfald i åkermark är att vidareutveckla metoder och tekniker för att underlätta för lantbrukare att minska skador och störning av fåglar som häckar i vallåker, vilket leder till minskad dödligheten för markhäckande fågelarter vid skörd och slåtter. Fokus ligger på att värna den biologiska mångfalden i jordbruket med ängshöken i fokus.

Sedan 2014 har Länsstyrelsen i Kalmar län skyddat häckningarna på Öland genom att hägna in boplatser i jordbruksmark, då ängshökarna placerat sina bon i vall. Detta görs dels för att undvika att bona blir överkörda vid skörd, dels för att skydda boet från marklevande rovdjur. Inom projektet används bl.a. drönare för att lokalisera häckningar och bon. Tekniken minimerar störning vid boet och arbetet med att stängsla runt boet blir effektivare. Ungar har också ringmärkts och ett antal vuxna individer har försetts med GPS-loggers, för att kunna följas i forskningssyfte, koordinerat av forskare på Linnéuniversitet.

För lantbrukarens merarbete och skördebortfall finns det möjlighet att få ersättning inom ramen för projektet.

Inom projektet bevakar ett stort antal volontärer fåglarnas beteende under häckningstiden och vi är mycket tacksamma för deras arbete.

Utöver Biologisk mångfald i åkermark stödjer BirdLife Sverige även inventeringar och bevakning av ängshökar genom sina regionalföreningar.