Skräntärnan Astrids resor och äventyr

BirdLife Sverige bedriver för närvarande två större projekt kring havet och sjöfåglar, Projekten Skräntärna samt Hotade kustfåglar.

Projekt Skräntärna har som huvudsyfte att genomföra övervakning av de svenska skräntärnorna och genomföra detta i samarbete med det åtgärdsprogram som Naturvårdsverket tagit fram och som drivs regionalt av Länsstyrelserna. Övervakningen sker genom inventeringar under häckningstiden, samt genom ring- och färgmärkning av skräntärneungar. I projektet ingår också övervakning med kameror i vissa kolonier som utsatts för stark predation från främst trutar och havsörnar. Projektet drivs av BirdLife Sverige och är ett samarbete med berörda regionala inventerare och regionala/lokala ornitologiska föreningar.

Projekt Hotade kustfåglar har sitt fokus på att kartlägga viktiga områden som används av våra sjöfåglar i allmänhet. Projektet är ett samarbete mellan BirdLife Sverige, Lunds Universitet och Novia Yrkeshögskola i Finland. Projektet har stora tekniska kostnader och direkt stöd till projektet har bland annat erhållits från WWF, Alvins fond, och Lindbergs stiftelse, samt från Lunds Universitet och Novia Yrkeshögskola. Just nu ligger fokus på kolonihäckande sjöfåglar som hämtar sin föda till havs långt från häckningsplatsen. De arter som projektet främst intresserat sig för är skräntärna och silltrut. Dessutom har några pilotstudier genomförts för att följa fåglarnas rörelser med hjälp av GPS loggar, där födosök hos tordmule, tobisgrissla och sillgrissla studerats under häckningstiden. Studierna har hittills varit förlagda till Stora Karlsö och Björns skärgård vid norra Upplandskusten för silltrut och skräntärna, medan pilotstudierna under 2017 genomfördes på Gunnarsstenarna (Nynäshamn), Eggegrund (Gävle) och yttre Bråviken (Norrköping).

Från fältarbetet kan vi notera att den 2 juni 2017 då vi begav oss till Långa Hållet och Yttre Benskären i Yttre Bråviken som hyser Bråvikens två skräntärnekolonier. Skären ligger endast 1,5 km från varandra, på varsin sida av länsgränsen. Syftet var att fånga vuxna skräntärnor och montera GPS-loggar på dem för att följa flyttning och födosök. Totalt infångades fem vuxna skräntärnor. Två på Långa Hållet i Södermanland och tre på Yttre Benskären i Östergötland.

En av de vuxna skräntärnorna fick namnet Astrid och hon skulle visa sig bli lite extra intressant att studera närmare.

Här börjar alltså berättelsen om skräntärnan Astrid som försågs med färgringen KA00. Hon häckade i en grupp av 5 skräntärnor som hade sina bon på en kulle på östligaste delen av Långa Hållet. Hennes ägg kläcktes en vecka efter märkningen med GPS-logg. Under den första tiden låg hon antingen på boet och ruvade eller sökte föda i sjön Långhalsens sydostliga delar, NV om Nyköping. Den 14 juni blev ungarna prederade, troligen av gråtrut. Det häckade ett gråtrutpar alldeles intill skräntärnorna. Samtliga fem par skräntärnor som häckade på kullen intill gråtrutsparet fick sina ungar rövade. Övriga par i skräntärnekolonin hade lagt sina bon på en grusbank mycket längre västerut på ön, och tycktes klara sig bättre från predation.

Efter att ha fått sin häckning spolierad spenderade Astrid sin tid på i huvudsak tre ställen: dels i kolonin, men även långa pass i sjön Yngaren där i stort sett allt födosök skedde, samt slutligen även genom att göra ett flertal besök i grannkolonin Yttre Benskären. Beteendet att flyga runt till andra platser där skräntärnor häckar verkar vara vanligt bland de skräntärnor som misslyckats med sin egen häckning. Anledningen till dessa ibland mycket långa flygningar gissar vi är att de vill kontrollera häckningsframgången på andra alternative häckningsplatser. På så sätt kan de skapa information om hur väl det går i olika områden, och möjligen utnyttja informationen för att byta häckningsplats under ett kommande år.

Nedan följer en lista över de olika förehavanden och rörelser som Astrid företog efter att hon lämnade häckningkolonin och sin prederade kull: